Sök:

Sökresultat:

1034 Uppsatser om Kritiskt tidsavstćnd - Sida 63 av 69

Svensk kod för bolagsstyrning: Kvalité eller inte? : En granskning av kvalitetsbedömningen för svenska bolagsstyrningsrapporter

I denna uppsats har vi arbetat utifrÄn problemformuleringen; Vilken kvalité har bolagsstyrningsrapporterna i Sverige samt hur kan granskning av kvalitén utföras?, vilket har lett till att vi har utfört en jÀmförande studie dÀr vi utefter fyra kriterier pÄ kvalité försökt kartlÀgga vilken kvalité de svenska bolagsstyrningsrapporterna hÄller ur ett aktieÀgarperspektiv.En bolagsstyrningsrapport Àr en rapport som framstÀlls av bolaget sjÀlv dÀr de har utgÄtt frÄn Svensk kod för bolagsstyrning (Koden) för att redogör för det egna bolagets styrning. Rapporten bygger pÄ Koden vilken Àr framtagen av en statligt tillsatt grupp vars mÄlsÀttning var att stÀrka förtroende för svensk bolagsstyrning. Koden infördes 2005 och har allt sedan dess varit ett noteringskrav för svenskÀgda bolag pÄ OMX - Large Cap. Koden bygger pÄ begreppet ?följa eller förklara? vilket innebÀr att företagen har valet att antingen följa Kodens regler eller förklara och motivera varför de avviker frÄn den.

Att tala illa om chefer

Att tala illa om chefen Àr nÄgot som de flesta inom svenska företag har kommit i kontakt med eller kanske till och med deltagit i. De attityder som detta ger upphov till Àr sÄpass spridda och likartade i sin form att de flesta personer man talar med kÀnner igen denna jargong. VÄrt intresse för detta Àmne startade med just denna typ av igenkÀnnande frÄn vÄr egen tid i arbetslivet. Funderingen som vÀcktes hos oss var sÄledes, varför Àr det sÄ hÀr? Varför talar arbetare i svenska industriföretag illa om sina chefer?Denna fallstudie syftar till att undersöka och skapa en förstÄelse för varför arbetare i företag inom tillverkningsindustrin i VÀstsverige talar illa om sina chefer, samt vilka eventuella konsekvenser detta kan medföra.Studien Àr genomförd som en kvalitativ fallstudie med ett abduktivt angreppssÀtt baserat pÄ en hermeneutisk vetenskapssyn.

UtvÀrdering av hinder i en testbana för vibrationsanalys i
fordon

Detta examensarbete behandlar utvÀrderingen av en testbana för excitering av vibrationer i fordonskupé. UtvÀrderingen fokuseras pÄ hindren i körbanan som ger upphov till de önskade excitationskrafterna. Konstruktionen av hindren genomförs med hjÀlp av CAD-programvaran Autodesk Inventor 2009. Simuleringarna genomförs med hjÀlp av programmet ADAMS/Car. En inbyggd fordonsmodell i ADAMS med tillhörande komponentmodeller anvÀnds och varieras under simuleringen för att analysera kraftimpulser för olika fordonsindividuella kombinationer.

Informationsbyte i lÀsarkommentarer pÄ sajten di.se

I denna uppsats har vi arbetat utifrÄn problemformuleringen; Vilken kvalité har bolagsstyrningsrapporterna i Sverige samt hur kan granskning av kvalitén utföras?, vilket har lett till att vi har utfört en jÀmförande studie dÀr vi utefter fyra kriterier pÄ kvalité försökt kartlÀgga vilken kvalité de svenska bolagsstyrningsrapporterna hÄller ur ett aktieÀgarperspektiv.En bolagsstyrningsrapport Àr en rapport som framstÀlls av bolaget sjÀlv dÀr de har utgÄtt frÄn Svensk kod för bolagsstyrning (Koden) för att redogör för det egna bolagets styrning. Rapporten bygger pÄ Koden vilken Àr framtagen av en statligt tillsatt grupp vars mÄlsÀttning var att stÀrka förtroende för svensk bolagsstyrning. Koden infördes 2005 och har allt sedan dess varit ett noteringskrav för svenskÀgda bolag pÄ OMX - Large Cap. Koden bygger pÄ begreppet ?följa eller förklara? vilket innebÀr att företagen har valet att antingen följa Kodens regler eller förklara och motivera varför de avviker frÄn den.

En studie om kulturens pÄverkan pÄ mexikanskt förhandlingsbeteende - ur ett svenskt perspektiv

Att tala illa om chefen Àr nÄgot som de flesta inom svenska företag har kommit i kontakt med eller kanske till och med deltagit i. De attityder som detta ger upphov till Àr sÄpass spridda och likartade i sin form att de flesta personer man talar med kÀnner igen denna jargong. VÄrt intresse för detta Àmne startade med just denna typ av igenkÀnnande frÄn vÄr egen tid i arbetslivet. Funderingen som vÀcktes hos oss var sÄledes, varför Àr det sÄ hÀr? Varför talar arbetare i svenska industriföretag illa om sina chefer?Denna fallstudie syftar till att undersöka och skapa en förstÄelse för varför arbetare i företag inom tillverkningsindustrin i VÀstsverige talar illa om sina chefer, samt vilka eventuella konsekvenser detta kan medföra.Studien Àr genomförd som en kvalitativ fallstudie med ett abduktivt angreppssÀtt baserat pÄ en hermeneutisk vetenskapssyn.

Leveransservicekrav i dagligvarubranschen

Bakgrund: De allt högre förvÀntningarna pÄ leverantörer frÄn kunderna nÀr det gÀller service har tvingat leverantörer att uppnÄ de krav som stÀlls pÄ dem. FörÀndringar av kunders förvÀntningar pÄ service har bidragit till att konkurrensen mellan mÄnga leverantörer blivit hÄrdare. För att en leverantör ska fÄ leverera krÀvs det att kundens krav pÄ leveransservice uppfylls. Dagligvarubranschen har genomgÄtt stora förÀndringar. Den största förÀndringen skedde under 1960-talet nÀr de flesta smÄbutikerna försvann och ersattes av större dagligvarubutiker med större sortiment.

Vad erbjuds elever som studerar tyska i Är nio att lÀra sig tala om? : En normkritisk studie av textinnehÄll som finns i lÀroböcker för tyska.

Abstract Vad erbjuds eleven egentligen att lÀra sig prata om i skolans undervisning i tyska? Förmedlar Àmnet sprÄkliga fragment möjliga att anvÀnda endast i begrÀnsade, specifika situationer eller kan Àmnet stÀrka ett demokratiskt beteende hos eleven? DÄ syftet med denna uppsats Àr att undersöka pÄ vilket sÀtt tyska kan fungera som ett demokratiÀmne har jag tittat pÄ vad elever som studerar tyska i Är nio erbjuds att lÀra sig tala om utifrÄn lÀroböcker. Detta undervisningsinnehÄll har jag sedan stÀllt i relation till teorier om deliberativa samtal och dialogiska klassrum dÄ dessa teorier belyser nÄgra av de dimensioner ett utbildningsvÀsen kan behöva innehÄlla för att kunna fostra sina medlemmar till ett demokratiskt beteende. Med ett demokratisk beteende menas hÀr en kommunikativ förmÄga att lyssna och argumentera över vad som Àr viktigt och rÀttvist i diskussioner kring frÄgor som berör samhÀllets medlemmar. UtgÄngspunkt för studien Àr skolans demokratiska utbildningsuppdrag som förmedlas via svensk skollag frÄn 2010 samt via lÀroplan och kursplaner frÄn 2011.

Fusioner och förvÀrv

Bakgrund och problem: Förekomsten av fusioner och förvÀrv har vuxit exponentiellt under90-talet och gÄtt frÄn att vara ett amerikanskt fenomen till att förekomma över hela vÀrlden.Fem fusionsvÄgor kan urskiljas och den sista vÄgen intrÀffade under 1990-talet dÀr storlekenpÄ fusionerna ökade kraftigt jÀmfört med tidigare vÄgor. Oljeindustrin pÄverkades i storomfattning och fusionerna mellan Total och PetroFina samt TotalFina och Elf Aquitaine ÀrtvÄ exempel pÄ mycket stora fusioner under denna tidsperiod. Denna uppsats fokuserar pÄ attanalysera de motiv som lÄg bakom storleken pÄ den premie Total betalade för PetroFinasaktier samt hur TotalFinas och Elf Aquitaines agerande i media kan förklaras i samband medbudgivningsprocessen företagen emellan.Syfte: Uppsatsen syftar till att analysera Totals motiv till premien företaget betalade förPetroFinas aktier samt företagens agerande i media i samband med fusionen mellan TotalFinaoch Elf Aquitaine.AvgrÀnsningar: Vid fusionen mellan Total och PetroFina avgrÀnsar vi oss till att analyseramotiven till premien, eftersom en heltÀckande analys hade varit för tidskrÀvande. Vidfusionen mellan TotalFina och Elf Aquitaine avgrÀnsar vi oss till att analysera utspelen imedia under budgivningsprocessen av samma anledning som ovan.Metod: Uppsatsen Àr utformad som en deskriptiv fallstudie dÀr en kvalitativ metod anvÀntsför att besvara frÄgestÀllningarna. Vidare baseras studien uteslutande pÄ sekundÀrdata sÄsomÄrsredovisningar och artiklar frÄn affÀrspress.

Veteransoldatutredningen : en granskning av dess förslag till förbÀttring i frÄgan om psykisk ohÀlsa

14 juni 2007 beslutade regeringen att tillkalla en sĂ€rskild utredare med uppdrag att utforma förslag till en svensk veteranpolitik, som skulle innefatta ansvaret för personalen före, under och efter internationella militĂ€ra insatser. Utredningen, som tog namnet Veteransoldatutredningen, lĂ€mnade i oktober 2008 sitt slutbetĂ€nkande. Syftet med denna uppsats var att kritiskt granska utredningens förslag till förbĂ€ttring i frĂ„gan om psykologisk ohĂ€lsa, stressprevention, inför insats och med utgĂ„ngspunkt i litteraturen försöka förutsĂ€ga om förslaget skulle komma att ge effekt Metodvalen i denna uppsats har utgjorts av kvalitativ textanalys samt deskription. Tyngdpunkten i essĂ€n ligger i att definiera stressreaktioner samt Ă„tgĂ€rder för stressprevention. DĂ€refter följer analysen för att kunna se om det finns en förankring i aktuell forskning, och mot slutet granskas om förslagen kommer att ge effekt.I uppsatsen söktes svar pĂ„ följande frĂ„gestĂ€llningar:-          Finns det en förankring i förslagen frĂ„n Veteransoldatutredningen i aktuell forskning med inriktning pĂ„ preventiva Ă„tgĂ€rder?-          Är det rimligt att anta att med stöd av aktuell forskning att förslagen kan förebygga psykisk ohĂ€lsa efter internationell insats?De viktigaste slutsatserna som har dragits frĂ„n denna studie Ă€r:Förslagen frĂ„n veteransoldatutredningen finns till del förankrade i aktuell litteratur.

Motivationens möjligheter. Motivationsbegreppets konstruktion och implikationer i den kommunala missbruksvÄrden

Det övergripande syftet med uppsatsen var att kritiskt granska motivationsbegreppet och hur det anvÀnds i missbruksvÄrden. Mer specifikt var syftet att, utifrÄn en diskursanalytisk ansats, analysera hur motivationsbegreppet konstrueras lokalt pÄ tre specifika enheter i den kommunbaserade missbruksvÄrden, samt att analysera de lokala motivationsdiskursernas implikationer. Det sistnÀmnda innefattade att sÀrskilt studera hur klienter och klientkategorier konstrueras i socialarbetarnas diskussioner, hur förestÀllningar om ansvar och moral tillskrivs olika kategorier och vilka ÄtgÀrder som förknippas med olika klientkategorier samt hur dessa ÄtgÀrder legitimeras. Till sist ville jag ocksÄ utröna hur de lokala motivationsdiskurserna Àr kopplade till större institutionsöverskridande diskurser. Syftet bröts ner i tre huvudsakliga frÄgestÀllningar: Vilka betydelser laddas motivationsbegreppet med? Vilka klientkategorier gÄr att urskilja i socialarbetarnas tal om motivation? Vilka lokala motivationsdiskurser gÄr att urskilja i socialarbetarnas konstruktioner av motivationsbegreppet och hur relaterar de till större diskurser? Materialet bestod av fÀltanteckningar och ljudupptagningar som inhÀmtats genom observationer av teamkonferenser, samt fokusgruppintervjuer, pÄ tre kommunala enheter som dagligen kommer i kontakt med mÀnniskor med en missbruksproblematik.

Elevers mediekompetens i fokus ? En studie av hur elever pÄ ett gymnasium upplevde att de utvecklade sin mediekompetens i ett FN?rollspel.

Elevers mediekompetens i fokus ? En studie av hur elever pÄ ett gymnasium upplevde attde utvecklade sin mediekompetens i ett FN?rollspel.Författare: Maud Ahlström & Peo GranbergKurs: Examensarbete i Medie? och kommunikationsvetenskapTermin: Hösttermin 2009Syfte: VÄrt syfte Àr att analysera hur elever pÄ ett gymnasium upplevde att de utvecklade sinmediekompetens i ett FN?rollspel.Metod och material: Undersökningen bestÄr av tre delar. Respondent intervjuer med sexelever som vi analyserat enligt kvalitativ metod. Informantintervjuer med tre lÀrare och enskolledare som vi analyserat enligt kvalitativ metod men som frÀmst anvÀnds sombakgrundsmaterial. En enkÀtundersökning som vi har analyserat enligt kvantitativ metod.Huvudresultat: Vi fann att eleverna utvecklande olika förhÄllningssÀtt till innehÄllet i media ochatt deras mediekunskaper skilde sig Ät pÄ flera plan.

Motiven bakom införandet av hÀlsofrÀmjande ÄtgÀrder

Dagens litteratur som rör hÀlsofrÀmjande arbete strÄlar idag av en positiv aura. Vi har genomvÄr utbildning lÀst mycket litteratur inom detta Àmne och stÀllde oss till sist undrande om hÀlsofrÀmjande arbete verkligen Àr sÄ bra som litteraturen beskriver. Vi var av uppfattningen att organisationer inte alltid inför hÀlsofrÀmjande arbete med, (eller enbart med) lönsamhets- eller hÀlsomotiv, vilket Àr det intrycket vi har fÄtt frÄn litteraturen angÄende hÀlsofrÀmjande arbete. DÀrför valde vi att vÄr kandidatuppsats skulle handla om motiven bakom hÀlsofrÀmjande arbete, eftersom vi ville ha en mer nyanserad bild som ser mer kritiskt pÄ vinsterna och motiven bakom hÀlsofrÀmjande arbete. Syftet med uppsatsen Àr att genom ett kritisk synsÀtt fÄ en djupare förstÄelse för hÀlsofrÀmjande arbete, bortom den förskönade bilden som visas i litteratur och media. Vi vill pÄ detta vis undersöka vilka motiven bakom organisationers införande av hÀlsofrÀmjande arbete Àr och om eller hur motiven pÄverkar effekterna av hÀlsofrÀmjande arbete. Vi har gjort detta genom en enkÀtundersökning samt litteratur kring hÀlsofrÀmjande arbete och institutionell teori.

Flykt, kön och medborgarskap : en studie av EU:s grÀns- och flyktingpolitik ur ett feministiskt perspektiv

SÄvÀl i staters och myndigheters hantering av flyktingfrÄgor som i den forskning som behandlar flyktingar, asyl och EU:s grÀns- och flyktingpolitik talar man mest om flyktingar utifrÄn en manlig norm. Men vad hÀnder nÀr kvinnor försöker fly till EU? Har EU:s grÀns- och flyktingpolitik nÄgra könsspecifika konsekvenser för kvinnor? De diskursiva och strukturella ramarna utforskas kritiskt med avstamp i den kunskap och erfarenhet som genereras hos den svenska flyktingrörelsens aktörer.Analysen bygger pÄ intervjuer med sju personer frÄn den svenska flyktingrörelsen. Med deras kunskap och analyser som utgÄngspunkt utforskar jag relevansen av kön i flyktsituationen och asylprocessen. De teoretiska utgÄngspunkterna bygger pÄ ett ramverk av centrala statsvetenskapliga begrepp, sÄ som medborgarskap, nationell identitet och politik, som jag utvecklar med tonvikt pÄ feministisk teori och intersektionalitet.Jag konstaterar att kvinnors möjligheter att fly till EU och deras sÀkerhet och förutsÀttningar under flykten pÄverkas könsspecifikt av de lagar och regleringar som tillsammans utgör Fort Europa.

EU:s syn pÄ nyckelkompetenser med fokus pÄ sprÄklig kompetens

Vid millennieskiftet inledde EU en gemensam utbildningspolitik som en del av den sÄ kallade Lissabonstrategin frÄn 2000, vilken hade som syfte att stÀrka Europas konkurrenskraft gentemot Asien och Amerika. Hotet sÄgs ligga i globaliseringen och IT-teknikens snabba framfart och man sÄg ett behov av att utforma en gemensam utbildningsmÀssig strategi. Den kom att kallas ?utbildning 2010? och formulerades i tre strategiska mÄl:1.att höja utbildningssystemens kvalitet2.att göra det lÀttare för alla att fÄ tilltrÀde till utbildning3.att öppna utbildningssystemen mot vÀrldenSyftet med den hÀr uppsatsen har varit att med utgÄngspunkt frÄn utbildning 2010 undersöka hur dessa utbildningsmÄl Àr tÀnkta att uppnÄs och vilket in-nehÄll som EU prioriterar inom utbildningsomrÄdet, definierat som nyckel-kompetenser, samt hur just den sprÄkliga delen av utbildningspolitiken be-skrivs. Fokus inom sprÄkomrÄdet ligger pÄ svenska för invandrare (sfi).Material för undersökningen Àr?rapporter, lagar och annan dokumentation frÄn EU:s webbplats.?av EU framstÀllda referensramar för nyckelkompetenser och sprÄk jÀmte kritiskt granskande material?lÀroplaner och andra styrdokument för sfi.Detta material har bearbetats och analyserats utifrÄn frÄgestÀllningarna: Vil-ka Àr utbildningsmÄlen för utbildning 2010, vilka nyckelkompetenser för livslÄngt lÀrande definierar dess innehÄll, hur ser EU:s sprÄksyn ut och hur avspeglar den sig i sfi:s styrdokument?Resultatet av undersökningen visar att EU:s ambitioner inom utbild-ningsomrÄdet har en stark ekonomisk inriktning dÀr bakgrunden Àr mÄlet att skapa ?vÀrldens mest konkurrenskraftiga och dynamiska kunskapsbaserade ekonomi? (Europeiska gemenskapernas kommission 2001.

Energieffektivisering pÄ Vetlandas FjÀrrvÀrmeverk

Vetlanda Energi och Teknik AB (Vetab) Àr ett aktiebolag som ligger i Vetlanda. Vetab har konstaterat förluster i sitt fjÀrrvÀrmesystem som bestÄr av 18 pannor varav 6 bioeldade med en rökgaskondensor pÄ 2 av de bioeldade. Enligt mass- och energibalanser för Är 2009 sÄ uppger Vetab en skillnad pÄ 5000ton mer brÀnsle för utrÀknad massa med energibalans (som grundar sig pÄ en ansatt verkningsgrad för pannorna pÄ 85%) Àn den uppvÀgda levererade massan.BrÀnslet vÀgs upp pÄ en krönt fordonsvÄg pÄ Stickan samt volymuppskattas vid leverans och fördelas sedan ut till de olika vÀrmeverken. En del av inköpt brÀnsle vÀgs Àven upp enbart med hjullastare och volymbestÀms i skopan. Volymen som uppskattas anvÀnds sedan till att bestÀmma vÀrmevÀrdet per kubikmeter samt till att berÀkna en bulkdensitet för det levererade brÀnslet.

<- FöregÄende sida 63 NÀsta sida ->