Syftet med denna studie är att vidga förståelse för hur yrkesverksamma vid en Reggio Emilia-inspirerad förskola använder sig av ett reflekterande arbetssätt. Reflektion framhålls som en möjlighet till ett riktat och strukturerat fokus för tänkande gentemot lärande. Den pedagogiska dokumentationen benämns som ett gemensamt reflektionsunderlag för att synliggöra, problematisera och granska den pedagogiska verksamheten i riktning mot barns utveckling och lärande. Denna etnografiska studie genomfördes vid en Reggio Emilia-inspirerad förskola i Sverige. Deltagande observationer, informella intervjuer och formell intervju ingår i det kvalitativa arbetet.

Vishet som fenomen har en lång historia, dock har begreppet under de senaste åren uppmärksammats allt mer av empirisk forskning. Det råder oenigheter kring fenomenets innebörd. Många studier visar dock att vishet kännetecknas av kognitiva och reflekterande dimensioner - precis som i Ardelts teori där vishet förklaras genom kognitiva, affektiva och reflekterande egenskaper. Denna studie utgår från Ardelts teori. En enkätundersökning med 110 deltagare genomfördes med syftet att utforma ett för arbetslivet modifierat vishetsformulär.

Syftet med det här examensarbetet var att undersöka hur förskollärare vid två förskoloruppfattar begreppet "lärande för hållbar utveckling" samt hur det kommer till uttryck iverksamheten. Syftet var vidare att undersöka hur sociala aspekter av lärande för hållbarutveckling levandegörs i förskolepraktiken. De sociala aspekterna i denna studie är hur barn ges möjlighet till inflytande, hur barn ges möjlighet till kritiskt tänkande samt förskollärarens demokratiska förhållningssätt. Vi ville med studien också uppmärksamma möjligheterna attarbeta medvetet kring dessa frågor i förskolan vars grund vi antog redan finns iverksamheterna. Vi valde att göra undersökningen som en fallstudie med en samtalsmetod som kallas stimulated recall, samt observationer av verksamheten med hjälp av ettobservationsschema.

Kultur är ett komplext begrepp med många innebörder och tolkningsmöjligheter. Syftet med denna studie har varit att beskriva hur sjuksköterskor inom psykiatrin erfar mötet med patienter från andra kulturer än den svenska. Tio sjuksköterskor som arbetade inom psykiatrisk heldygns- och öppenvård intervjuades. Den kunskapsteoretiska utgångspunkten för intervjuerna var ett livsvärldsperspektiv. Materialet analyserades i förhållande till Lorentz utvecklingsmodell för kulturell kompetens, en modell som visar en utveckling från ett etnocentriskt perspektiv, där fokus är på den egna kulturen mot ett etnorelativt synsätt där den egna kulturen är en av många kulturer.

Uppsatsen är en reflekterande text över ett verk gjort som examensarbete vid Högskolan i Skövde. Verket består av olika 3d-animationer som skapats med syftet att visualisera olika rörelsenormer. Resultatet av detta verk är 26 cykler/animationer baserade på olika karaktärer, en man i 30-årsåldern, en kvinna i samma ålder, en köns- och ålderslös cartoon-figur och en äldre man på 70 år. Observation av människor i rörelse i olika situationer har gjorts och även med hjälp av människors åsikter har sedan animationerna skapats och utvärderats under arbetets gång.I den reflekterande texten har detta gjorts genom att först ge en bakgrund till vad för normer och generaliseringar som används vid skapandet av animationer. Människors åsikter om hur karaktärer ska eller bör röra på sig har varit mer relevant för att skapa animationerna än hur människor rör på sig i verkligheten.I slutet av arbetet återfinns en kortare diskussion huruvida det är bra eller dåligt att använda sig av normer och stereotyper.

Inledning: Varje dag kommer människor att drabbas av akuta och kritiska tillstånd, genom olyckor eller genom plötslig sjukdom. För vårdpersonalen utgör denna dramatik en del av det vardagliga arbetet, för den drabbade och dennes närstående ges däremot ingen möjlighet att förbereda sig. Tidigare studier har visat att det många gånger är de närstående som mår sämst då de lämnar sjukhuset. Syfte: Öka förståelsen för vad det innebär att vara närstående till någon som drabbas av akut kritiskt tillstånd. Metod: Sökningar gjordes i databaserna PubMed och Chinal.

Syftet med denna studie var att kartlägga screeningsinstrument som mäter nutritionsstatus hos kritiskt sjuka samt se hur de används i vården. Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie. Artiklar söktes i databaserna Cinahl och Medline. Tretton artiklar identifierades, efter kvalitetsgranskning, till studien. I resultatet framkom flera nutritionsscreeningsinstrument och tre utav dessa; SGA, MUST och NRS 2002, var mer anpassade för screening av kritiskt sjuka.

Studien syftar till att undersöka hur elever hanterar kriteriet om vetenskapligt arbetssätt i projektarbeten av teoretisk karaktär. Detta ger en fingervisning av på vilka aspekter av vetenskaplighet som gymnasieelevers arbetssätt uppvisar styrkor respektive svagheter. Projektredovisningarna utgörs av texter på mellan 15 och 25 sidor som är skrivna av gymnasieelever som läser det tredje och sista året i svensk gymnasieskola. I undersökningen har analyser gjorts av fyra elevtexter enligt en egenkomponerad analysmodell genom vilken tre aspekter av elevernas texter fokuseras. Aspekterna är kritiskt tänkande, slutledningsförmåga och referenshantering.

Studien syftar till att undersöka hur elever hanterar kriteriet om vetenskapligt arbetssätt i projektarbeten av teoretisk karaktär. Detta ger en fingervisning av på vilka aspekter av vetenskaplighet som gymnasieelevers arbetssätt uppvisar styrkor respektive svagheter. Projektredovisningarna utgörs av texter på mellan 15 och 25 sidor som är skrivna av gymnasieelever som läser det tredje och sista året i svensk gymnasieskola. I undersökningen har analyser gjorts av fyra elevtexter enligt en egenkomponerad analysmodell genom vilken tre aspekter av elevernas texter fokuseras. Aspekterna är kritiskt tänkande, slutledningsförmåga och referenshantering.

Syfte: Studiens syfte är att undersöka hur specialpedagoger och pedagoger talar om barn i specialpedagogisk handledning inom förskolan. I handledning av pedagoger i förskolan urskiljs två olika sätt att handleda, konsultativ handledning respektive reflekterande handledning. I studien undersöks hur specialpedagoger och pedagoger talar om barn i dessa två former av handledning. En del av syftet är även att hitta likheter och skillnader i sättet att prata om barn utifrån respektive handledningsform.Teori: Studien har gjorts utifrån ett sociokulturellt perspektiv. I det sociokulturella perspektivet är kommunikation mellan människor av vikt.

Med utgångspunkt i ett sociokulturellt perspektiv, Schöns teori om lärande av en reflektiv praktik samt begreppet metakognition, undersöker denna studie hur elever på medieprogrammet reflekterar över sitt lärande i ett hantverksämne. Därtill analyseras vilket inflytande hantverkskunskapen och det lokala arbetssättet kan ha utövat på elevernas reflekterande förmåga. Undersökningen genomfördes genom djupintervjuer med fyra elever som läst Grafisk kommunikation. Intervjuerna har analyserats och tolkats i relation till Schöns beskrivning av hur man lär sig en reflektiv praktik, portfolioarbete och metakognitiv träning. I studien framkommer att eleverna reflekterar kring hantverkskunskapen i enlighet med flera av Schöns reflektionsnivåer: Eleverna visar reflektion i handling, förmåga att värdera och kritisera sina alster och de reflekterar över vilka värden som ligger till grund för värderingarna.

I London har en grupp kring psykoanalytikern och anknytningsforskaren Peter Fonagy utformat en mentaliseringsteori. Denna uppsats är en studie av denna teori. Mentaliserings- teorin har beskrivits som ett nytt paradigm inom psykoanalysen - och är en vidareutveckling av objektrelationsteorin. Styrkan med Fonagy och medarbetares bidrag är ambitionen att hålla ihop olika forskningsfält och visa på ett rimligt sammanhängande mellan olika teorier: Anknytningsteori, ?theory of mind?, neurobiologiska-, kognitiva- och affektiva teorier.

Fördomar förekommer i hela samhället och det är viktigt att vårdaren reflekterar över sina fördomar gentemot den blodsmittade patienten för att inte orsaka ett vårdlidande. Bemötandet bör ske utan påverkan av fördomar för att möjliggöra en god vårdrelation och att vården sker på lika villkor. Syftet med arbetet är att belysa hur den blodsmittande patienten upplever vårdarens fördomar, för att möjliggöra en ökad förståelse hos vårdaren. Studien har utförts som en litteraturstudie där kvalitativa artiklar granskats och sammanställts till ett resultat. Det som framkom i resultatet är att den blodsmittade patienten upplever att de bemöts av fördomar från vårdaren. De upplever att vårdaren ser dem som smittfarliga, vilket kan bero på vårdarens rädslor och okunskap om blodsmittan.

Studiens övergripande syfte är att bidra med kunskap om vilka förutsättningar som behövs för att lärare som ingår i gemenskaper skall uppleva att reflektion sker på ett meningsfullt sätt. Eftersom lärares kompetensutveckling idag, skall utgå från egna erfarenheter och initieras nerifrån av praktikerna, kan studien på längre sikt också bidra med att synliggöra framkomliga vägar för lärares kompetensutveckling, som ett led i skolutveckling och dessutom som ett led i att utveckla läraryrket till en profession.Studien ingick i ett aktionsforskningsprojekt där lärarna själva bestämde fokus, i syfte att utveckla sin egen praktik. Aktionen bestod av fyra faser på en grundskola. Hela aktionen pågick i ett och ett halvt år. Fas 4, studien, pågick under ett läsår.

Syftet med den här erfarenhetsbaserade essän är att utforska vad min uppgift som förskolepedagogär i mötet med barn som har svårt att leka med andra. Vad innebär det att vara en godpedagog i mötet med barn som har svårt att leka med både vuxna och barn? Frågeställningenväcktes i mig då jag på min nya avdelning uppmärksammade två barn som hade den svårigheten.Essän börjar med mina samspelande observationer av barn som har svårt att leka medandra. Därifrån börjar jag enligt principen praktiken först och teorin sedan söka teorier somkan ge mig stöd i hur jag bör agera. Jag utforskar teorier om lekens betydelse från tre olikateoribildningar: det utvecklingspsykologiska (Winnicott), psykoanalytiska (Erikson) ochgränsöverskridande (Vygotskij).