Bakgrund: HÀlso- och sjukvÄrden Àr utsatt för hög belastning vilket ökar kraven pÄ personalen. Misstag som sker i vÄrden beror mÄnga gÄnger pÄ att sjuksköterskan upplever stress i arbetet. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie Àr att belysa sjuksköterskans erfarenheter av stress och vilka konsekvenser det fÄr för omvÄrdnaden. Metod: För att uppnÄ studiens syfte valdes en litteraturöversikt som metod som Àr baserad pÄ vetenskapliga och kritiskt granskade artiklar. Följande frÄgestÀllningar undersöks: Sjuksköterskors erfarenheter av stress i arbetet och vilka konsekvenser fÄr det för vÄrdandet.

I denna uppsats har vi gjort ett fo?rso?k att ta reda pa? hur det ga?r till i samband med vidareutbildning fo?r de som a?r ansta?llda i Socialtja?nsten. Vi har genom analys av enka?ter fo?rso?kt utskilja vad som varit sa?rskilt hja?lpsamt och vad som mo?jliggjort en god implementering av olika metoder. Vi har da?rfo?r ocksa? so?kt fo?rsta?else fo?r dess motsats, na?mligen de hinder som kan ha funnits.Vi hoppas att denna uppsats kan utgo?ra ett diskussionsunderlag fo?r sa?va?l studenter, socialarbetare och chefer, eftersom det kan vara bra att fo?rsta? processer av implementering och la?rande info?r att utbildningar ska planeras och genomfo?ras.Va?r avsikt med uppsatsen a?r inte att presentera nya teorier utan att fo?rso?ka presentera hur upplevelser av implementering kan se ut fo?r enskilda socialarbetare.

Titel: Heart of hockey ? vi ger oss aldrig. En kvalitativ studie om tva? hockeyorganisationers kommunikation kring va?lgo?renhet.Fo?rfattare: Johanna Alba, Erika Skogsberg, Johanna Grundberg Kurs, termin och a?r: Vetenskaplig rapport, HT 2013 Antal ord i uppsatsen: 10.565 stycken.Problemformulering och syfte: Syftet a?r att beskriva hur tva? olika hockeyklubbar kommunicerar sina aktiviteter fo?r va?lgo?rande a?ndama?l via sociala medier och pa? sina hemsidor. Syftet specificeras genom fo?ljande fra?gesta?llningar;Skiljer sig de olika klubbarnas kommunikation a?t? Pa? vilket sa?tt i sa? fall?Vad a?r det fo?r skillnader och/eller likheter mellan de olika forumen?Metod och material: Kvalitativ textanalys.Huvudresultat: Vi kom fram till att Fro?lunda och MODO kommunicerade va?ldigt lika i sociala medier.

Informationsteknik (IT) Àr en marknad som förÀndras snabbt. Att investera i IT kan dÀrför vara kritiskt. Att ha en strategi för hur satsningar pÄ IT ska göras kan minska risken för felinvesteringar pÄ IT men strategin kan Àven ge andra fördelar. Att ha en IT-strategi innebÀr dock inte automatiskt att den ger fördelar. IT-strategin bör Àven anvÀndas.

Informationsteknik (IT) Àr en marknad som förÀndras snabbt. Att investera i IT kan dÀrför vara kritiskt. Att ha en strategi för hur satsningar pÄ IT ska göras kan minska risken för felinvesteringar pÄ IT men strategin kan Àven ge andra fördelar. Att ha en IT-strategi innebÀr dock inte automatiskt att den ger fördelar. IT-strategin bör Àven anvÀndas.

Flickor och pojkar socialiseras in i skilda ko?nsroller och till en heterosexuell miljo?. Skolan a?r en plats som ska vila pa? demokratiska och inkluderande va?rderingar. Dock uppvisar forskningsresultat att skolan a?r en arena som tenderar att reproducera ora?ttvisor i samha?llet.

Bakgrund: Sverige blev EU-medlem 1995 ? lĂ„ngt efter de flesta vĂ€lfĂ€rdsstaterna i Europa.Åsikterna om vart EU-samarbetet bör leda Ă€r mĂ„nga gĂ„nger starka, vilket bl.a. kan ha satt sin prĂ€gelpĂ„ vilka vĂ€rderingar om EU som har förmedlats i lĂ€roböcker i samhĂ€llskunskap.Syfte: Syftet med uppsatsen Ă€r att med utgĂ„ngspunkt i tvĂ„ svenska lĂ€roböcker i samhĂ€llskunskap ?en skriven före och en efter det svenska EU-medlemskapet ? undersöka vilka vĂ€rderingar av EUsom dĂ€rigenom har förmedlats och pĂ„ vilket sĂ€tt dessa vĂ€rderingar har förĂ€ndrats.Metod: Med en kvalitativ textanalys och komparativ analys undersöks tvĂ„ svenska lĂ€roböcker isamhĂ€llskunskap, en frĂ„n 1982 och en frĂ„n 2007, med hjĂ€lp av ett frĂ„geschema.Resultat: LĂ€roboken frĂ„n 1982 har ett mer kritiskt förhĂ„llningssĂ€tt gentemot EU (EG) ochförmedlar framförallt negativa vĂ€rderingar om EU Ă€n lĂ€roboken frĂ„n 2007 som visar en positivinstĂ€llning till EU och som Ă€ven uppmuntrar till ett fördjupat samarbete med organisationen. BĂ„dalĂ€roböckerna talar dĂ€rmed framförallt för en bestĂ€md syn pĂ„ EU (EG) och presentationen av Ă€mnetförfaller dĂ€rför ensidig.

Detta Àr en studie av ÄtgÀrdsprogram för elever i lÀs- och skrivproblematik med respektive utan diagnosen dyslexi. Syftet med studien Àr att undersöka hur ÄtgÀrderna i ÄtgÀrdsprogram för elever i lÀs- och skrivproblematik pÄ högstadiet Àr utformade. Jag vill undersöka huruvida det finns nÄgra skillnader i ordinerade ÄtgÀrder för elever i lÀs- och skrivproblematik utan dyslexidiagnos respektive elever med diagnostiserad dyslexi. Detta för att se vilken roll en eventuell diagnos har i sammanhanget för att ÀndamÄlsenliga ÄtgÀrder ska sÀttas in för elev i behov av sÀrskilt stöd. Undersökningen syftar till att skönja vilket specialpedagogiskt perspektiv som tycks ligga till grund för ÄtgÀrderna och huruvida ÄtgÀrderna har nÄgon förankring i tidigare forskning/litteratur och styrdokument rörande arbetet med ÄtgÀrdsprogram.

Undersökningens syfte Àr att diskutera hur barn och förskollÀrare definierar ett stökigt beteende i förskolan. Syftet Àr Àven att se om barnens och förskollÀrarnas Äsikter stÀmmer överens med varandra. Följande frÄgestÀllningar ligger till grund för undersökningen: ? Hur definierar barn respektive förskollÀrare begreppet stökigt beteende? ? Vilka likheter och/eller skillnader finns det mellan vad barn och förskollÀrare anser kring varför ett stökigt beteende uppstÄr? ? Har de olika miljöerna pÄ förskolan en pÄverkan pÄ stökigheten och vad tror i sÄ fall barn och förskollÀrare Àr bidragande orsaker? För att samla in empiriskt material till undersökningen har intervjuer och observationer Àgt rum pÄ en förskola, dÀr 16 barn och tvÄ förskollÀrare medverkat. Tidigare forskning syftar till att man bör se till varje barns enskilda behov och dagliga kondition, vilket tillsammans med att se allt ur barns perspektiv Àr slutsatserna i undersökningen..

Syfte: Syftet Àr att skapa förstÄelse för hur offentliga sjukvÄrdsorganisationer har anpassat Balanced Scorecard med avseende pÄ kund- och ekonomiperspektiv.Metod: Studien har genomförts utifrÄn en kvalitativ forskningsmetod. Studien har inspireratsav ett hermeneutiskt synsÀtt. Data har samlats in frÄn ett dussin intervjuer som sedan analyserats med hjÀlp av tidigare forskning.Resultat & slutsats: Balanced Scorecard Àr begrÀnsad i sin utformning p.g.a. politikerna. Styrkortets ekonomiska perspektiv Àr lika viktig som de andra perspektiven men perspektivet Àr begrÀnsat eftersom sjukvÄrden inte kan pÄverka budget.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur vÀl informerade och förberedda svenska gymnasieelever blir nÀr det gÀller internationella studier, jobb eller praktik. Resultatet visar att 85 procent av de elever som svarat pÄ enkÀten inte anser att de fÄr tillrÀcklig information nÀr det gÀller utlandsstudier, jobb eller praktik. Detta kan sÀttas i perspektiv till att 79 procent av eleverna sjÀlva Àr intresserade av internationell erfarenhet. AlltsÄ finns det ett behov av information som inte Àr tillfredsstÀllt..

Kunskap Àr en kritisk resurs i dagens företag och komplexiteten ligger i att den Àr en osynlig tillgÄng bunden till individer samt att hanteringen av kunskap innebÀr ett mÄngfacetterat arbete. Det Àr mycket som pÄverkar kunskapshanteringen och det Àr ledningen som har det övergripande ansvaret för att uppnÄ en god sÄdan genom att avsÀtta resurser samt skapa förutsÀttningar för god kunskapshantering. Ledningen har Àven ansvar för att kommunicera vikten av och mÄlen med kunskapshantering samt agera goda föredömen. Kritiskt Àr Àven att utveckla belöningssystem, anpassade efter företagets specifika krav, för arbetet med kunskapshantering samt tillhandahÄlla tekniska verktyg. VÄrt syfte med denna uppsats Àr att ta reda pÄ och visa hur man inom företag kan samla in, bearbeta och sprida kunskap.

Syftet med studien a?r att fa? en fo?rsta?else fo?r hur pedagoger arbetar med ho?rselskadade barns spra?kutveckling och att synliggo?ra pedagogernas tankar kring a?mnet. En intressant aspekt a?r att se hur de arbetar och fo?rha?ller sig fo?r att alla barn ska utvecklas i spra?ket, ba?de enskilt och i grupp. En annan betydande fra?ga a?r hur de go?r och fo?rha?ller sig fo?r att barnen ska bli trygga i det svenska spra?ket na?r ma?nga av barnen har olika ho?rselskador pa? sina o?ron, samt olika modersma?l.

Informationsteknik (IT) Àr en marknad som förÀndras snabbt. Att investera i IT kan dÀrför vara kritiskt. Att ha en strategi för hur satsningar pÄ IT ska göras kan minska risken för felinvesteringar pÄ IT men strategin kan Àven ge andra fördelar. Att ha en IT-strategi innebÀr dock inte automatiskt att den ger fördelar. IT-strategin bör Àven anvÀndas.

En jÀmförelse av hur tvÄ skolor i en kommun i Norrbotten organiserar sin specialpedagoiska verksamhet. VÄrt syfte Àr att beskriva och analysera faktorer som Àr av betydelse nÀr skolan organiserar sin specialpedagogiska verksamhet. Vi utgick frÄn föjande frÄgor: PÄ vilket sÀtt organiserar skolan sin specialpedagogiska verkasamhet? Finns det en skillnad i organisationen mellan tvÄ skolor i samma kommun? Har skolan ett kategoriskt eller relationellt perspektiv i sin specialpedagogiska verksamhet? Kvalitativa intervjuer har genomförts med tvÄ rektorer, tvÄ klasslÀrare, en specialpedagog och en speciallÀrare för att ta reda pÄ hur de pÄ olika organisationsnivÄer ser pÄ den specialpedagogiska verksamheten. Efter avslutat arbete kan vi inte peka pÄ nÄgra skillnader i hur de bÄda skolorna organiserar den specialpedagogiska verksamheten.