Informationsteknik (IT) Àr en marknad som förÀndras snabbt. Att investera i IT kan dÀrför vara kritiskt. Att ha en strategi för hur satsningar pÄ IT ska göras kan minska risken för felinvesteringar pÄ IT men strategin kan Àven ge andra fördelar. Att ha en IT-strategi innebÀr dock inte automatiskt att den ger fördelar. IT-strategin bör Àven anvÀndas.

Den hÀr uppsatsen behandlar Holmes Rolston IIIs bok ?Environmental Ethics? och den teori som författaren dÀr för fram angÄende naturens vÀrde. Syftet Àr att klargöra hur naturen Àr vÀrdefull enligt Rolston samt att kritiskt granska de argument som förs fram.Uppsatsen har tre delar. En introduktion som i korthet presenterar teorier om etisk naturalism, antropocentrisk etik, det naturalistiska misstaget, intrinsikala vÀrden samt distinktionen mellan kultur och natur. Detta syftar till att placera den kommande diskussionen i en tydlig kontext.Efter introduktionen följer del ett, som behandlar Rolstons teori.

Syftet med fo?religgande underso?kning a?r att studera hur en viss grupp flickor pa? gymnasiet upplever fo?ra?ldrarnas sto?ttning i sin skolga?ng. Studien a?mnar a?ven studera en eventuell a?tskillnad i hur sto?ttningen kan tas i uttryck beroende pa? fo?ra?ldrarnas utbildningsniva?. Begreppet sto?ttning har i studien operationaliserats med utga?ngspunkt i motivations- och fo?rva?ntansteorier och med hja?lp av Bourdieus teori kring kapital a?mnar studien att fo?rklara den reproducerande kraft som utbildningskapitalet hos fo?ra?ldrarna bidrar till.

Detta arbete har vi skrivit för att vi ville lÀra oss mer om pÄ vilket sÀtt lÀrare förhÄller sig till elevernas etik och moralutveckling i skolans verksamhet. I bakgrunden har vi beskrivit olika forskares syn pÄ barns och ungdomars moralutveckling. Vi har studerat vad som uttrycks i grundskolans lÀroplan angÄende etik och moral och Àven tittat pÄ vikten av att ha en vÀl förankrad yrkesetik. För att ta reda pÄ hur man arbetar med detta i skolan har vi gjort en kvalitativ intervjustudie med sammanlagt sex stycken yrkesverksamma lÀrare pÄ tvÄ olika skolor. VÄrt resultat pÄvisar vikten av att ha en positiv skolanda för att eleverna skall bli trygga som individer och utveckla ett kritiskt tÀnkande.

Syftet med denna uppsats ?r att kartl?gga m?lspr?ksavvikande uttal hos andraspr?ksinl?rare med hindi och engelska som basspr?k med avseende p? vokalljud i svenska, som ?r m?lspr?ket i denna uppsats. De m?lspr?ksavvikande uttal som beaktas ber?r vokalkvalitet, vokalinskott och vokalbortfall. Forskningsfr?gorna som st?lls ?r vilka m?lspr?ksavvikande uttal som f?rekommer, och varf?r m?lspr?ksavvikande uttal f?rekommer.

Denna C-uppsats Àr ett resultat av ett examensarbete som fokuserat pÄ design som Àr kritisk till industrins agenda för att producera en produkt. Den Àr kritiskt till produktdesignerns roll som bunden till att leverera vad marknaden sÀger sig önska. Den Àr ocksÄ kritisk till produktdesignerns modus operandi, att om designfÀltstudier utförs, finns redan beslutet att nÄgot ska produceras ? inte tvÀrt om. Uppsatsen korrelerar en marknad i överflöd med ökad stress pÄ arbetsplatsen.

Syfte: Att upptÀcka aspekter pÄ lÀxans hantering som kan bidra till att diskursiva slutenheter öppnas upp sÄ att lÀxan kan studeras ur nya infallsvinklar. Teori: Studierna av lÀxan Àr gjord ur ett sociokulturellt perspektiv dÀr sociala normer och kommunikation Àr en grundlÀggande faktorer. Den teoretiska ansatsen i uppsatsen utgÄr ifrÄn hur skolan förÀndrats, hur lÀrare och arbetslag fÄtt ett ökat ansvar och betydelsen av att samarbete och samordning verkar bli viktigare. Det handlar ocksÄ om makten kring lÀxan. Metod: Perspektivet pÄ hanterandet av det empiriska materialet i den hÀr uppsatsen grundar sig i en kritisk samhÀllsvetenskaplig metod.

Abstract Syftet med denna studie var att ge röst Ät de medverkande barnens tankar, genom att synliggöra deras perspektiv pÄ och uppfattningar av fenomenet visuellt berÀttande och höglÀsning i förskolan. Studien Àr gjord ur barns perspektiv och inspirerad av en fenomenografisk ansats, vilket innebar att det var centralt för oss att söka efter barnens uppfattningar. Vi anser att det finns en kunskapslucka dÄ tidigare forskning kring visuellt berÀttande och höglÀsning ur barns perspektiv Àr bristfÀllig, eftersom den forskningen mestadels Àr utförd ur vuxenperspektiv. VÄra frÄgestÀllningar var: Vilka uppfattningar har barnen av stunden och av karaktÀrerna i berÀttelserna? Vad uppfattar barnen att de kan lÀra sig av visuellt berÀttande och höglÀsning? Hur uppfattar barnen sitt inflytande över det som berÀttas och lÀses för dem? För att uppnÄ syftet och besvara vÄra frÄgestÀllningar intervjuade vi barnen och anvÀnde Àven metoden fotoelicitering, vilken innebar att barnens berÀttande lockades fram med hjÀlp av deras egentagna fotografier.

Informationsteknik (IT) Àr en marknad som förÀndras snabbt. Att investera i IT kan dÀrför vara kritiskt. Att ha en strategi för hur satsningar pÄ IT ska göras kan minska risken för felinvesteringar pÄ IT men strategin kan Àven ge andra fördelar. Att ha en IT-strategi innebÀr dock inte automatiskt att den ger fördelar. IT-strategin bör Àven anvÀndas.

Uppsatsen behandlar frÄgor kring lekens betydelse för barns lÀrande och utveckling utifrÄn förskollÀrares perspektiv. Studien har innehÄllit intervjuer med förskollÀrare som fÄtt möjlighet att uttrycka uppfattningar om leken och dess inverkan pÄ utvecklingen och lÀrandet..

Moraliska bedömningar har lÀnge ansetts komma frÄn rationellt tÀnkande, men Àven andra aspekter har setts ha en inverkan pÄ individers moraliska bedömningar: sÄ som socialt samspel med vÀnner och förÀldrar. I arbetet undersöktes det om tvÄ till synes likvÀrdiga situationer bedöms som moraliskt olika, dÀr ena situationen utspelar sig i verkligheten och den andra pÄ Internet. 276 gymnasielever med en medelÄlder pÄ 17 Är anvÀndes i analysen, 137 slumpades till betingelsen verklighet. Det framkom att situationen över Internet ansÄgs som moraliskt vÀrre Àn situationen i verkligheten. Vissa inomgruppsskillnader observerades, exempelvis att fÀrre diskussioner om moral med vÀnner, samt det upplevda förtrycket av kritiskt tÀnkande frÄn lÀrare, samvarierade med Äsikten att individerna agerade moraliskt bÀttre.

En ny skola för Ärskurs 4-9 planeras i Kungsör. Den gamla skolan Àr delvis riven pÄ grund av de fukt- och mögelskador som upptÀckts. Mitt projekt Àr en tillbyggnad till den del av den gamla skolan som inte skadats. Den nya skolan ska rymma bÄde mellan- och högstadie med 525 barn och ungdomar, samt 45 lÀrare och övrig personal. Det Àr en stor arbetsplats i en liten kommun.Sedan tidigt i projektet har essÀn 'Att kasta tjejkast' av Iris Marion Young pÄverkat grundidén bakom utformningen av den nya skolan.

Kultur Àr ett komplext begrepp med mÄnga innebörder och tolkningsmöjligheter. Syftet med denna studie har varit att beskriva hur sjuksköterskor inom psykiatrin erfar mötet med patienter frÄn andra kulturer Àn den svenska. Tio sjuksköterskor som arbetade inom psykiatrisk heldygns- och öppenvÄrd intervjuades. Den kunskapsteoretiska utgÄngspunkten för intervjuerna var ett livsvÀrldsperspektiv. Materialet analyserades i förhÄllande till Lorentz utvecklingsmodell för kulturell kompetens, en modell som visar en utveckling frÄn ett etnocentriskt perspektiv, dÀr fokus Àr pÄ den egna kulturen mot ett etnorelativt synsÀtt dÀr den egna kulturen Àr en av mÄnga kulturer.

Studien Àr kvalitativ och belyser barns erfarenheter och utforskande av köksredskap i förskoleköket utifrÄn ett tekniskt perspektiv, sÄ kallad köksteknik. Dessutom belyses tvÄ förskollÀrares förhÄllningssÀtt och didaktiska inlÀrningstillfÀllen i relation till barnens delaktighet i köket och teknikdidaktik samt förskolkockens intentioner med barnens medverkan. Barnen filmas i köket och samtliga informanter intervjuas..

Arbetets syfte har varit att klargo?ra hur Nybro Energi ABs miljo?dator utfo?r sina bera?kningar och om bera?kningssa?ttet den anva?nder a?r korrekt.Genom att ha kritiskt analyserat hur miljo?datorns bera?kningar a?r strukturerade genomfo?rde vi kontrollbera?kningar och kunde med hja?lp av DU-teknik skapa en laborationsmall fo?r ja?mfo?relsebera?kningar och o?vriga tester.I resultatet finns en ja?mfo?relse mellan laborationsmallens och miljo?datorns utra?knade pannverkningsgrad vid olika tidpunkter. Ha?r framga?r a?ven miljo?datorns formelstruktur och hur vardera formel ha?nger samman.Ur resultatet kan slutsatsen faststa?llas att miljo?datorn utfo?r korrekta bera?kningar eftersom pannverkningsgraderna sta?mde o?verens. Eventuella felka?llor sa? som ma?tfel gjorde dock att ett sa?krare resultat hade uppna?tts om en mer grundlig och genomga?ende underso?kning gjorts, da?r alla givare och enheter som fo?rser miljo?datorn med information kontrollerats.Avslutningsvis ges na?gra fo?rba?ttringsfo?rslag som Nybro Energi AB kan go?ra fo?r att sa?kersta?lla att miljo?datorn utfo?r noggrannare och mer verklighetstrogna bera?kningar. .