Informationsteknik (IT) Àr en marknad som förÀndras snabbt. Att investera i IT kan dÀrför vara kritiskt. Att ha en strategi för hur satsningar pÄ IT ska göras kan minska risken för felinvesteringar pÄ IT men strategin kan Àven ge andra fördelar. Att ha en IT-strategi innebÀr dock inte automatiskt att den ger fördelar. IT-strategin bör Àven anvÀndas.

Informationsteknik (IT) Àr en marknad som förÀndras snabbt. Att investera i IT kan dÀrför vara kritiskt. Att ha en strategi för hur satsningar pÄ IT ska göras kan minska risken för felinvesteringar pÄ IT men strategin kan Àven ge andra fördelar. Att ha en IT-strategi innebÀr dock inte automatiskt att den ger fördelar. IT-strategin bör Àven anvÀndas.

Informationsteknik (IT) Àr en marknad som förÀndras snabbt. Att investera i IT kan dÀrför vara kritiskt. Att ha en strategi för hur satsningar pÄ IT ska göras kan minska risken för felinvesteringar pÄ IT men strategin kan Àven ge andra fördelar. Att ha en IT-strategi innebÀr dock inte automatiskt att den ger fördelar. IT-strategin bör Àven anvÀndas.

Personalutvecklarna i dagens organisationer verkar inom den sÄ kallade Human Resource avdelningen. Deras arbetsuppgifter handlar om allt frÄn personalutveckling till arbetsrÀttsliga frÄgor och krÀver att man som personalutvecklare bÄde kan planera, genomföra organisations-, personal- och ledarskapsutveckling i olika former. Arbetet krÀver pÄ sÄ sÀtt att personalutvecklaren Àr en högutbildad proaktiv nyckelperson som ser till att medarbetarna finns pÄ plats, Àr nöjda, vidareutvecklas och Àr engagerade i sin arbetssituation. Denna insats, för medarbetaren, görs för att vidhÄlla medarbetarnas fortsatta anstÀllningsbarhet i arbetslivet. Samtidigt som personalutvecklaren arbetar efter att hÄlla andra anstÀllningsbara mÄste denne Àven alltid hÄlla sin egen anstÀllningsbarhet i fokus.

This study explores the effects of two different post-treatment methods on stain reduction in glazed creamware from the late 20th century. The objects stains have been characterized by type one and type two stains which is the result of prolonged contact with food residues, were subjected to the same initial stain reduction. The two post-treatment methods examined are soaking the objects in deionized water and surface rinsing with deionized water. The comparative analysis included photographs under normal and UV-light exposure to assess stain visibility, weight measurements before and after treatments to monitor the absorption and evaporation of liquids, and observations throughout the experiment. The results revealed that while type two stains showed significant alterations after treatments, specifically after soaking, type one stains remained unaffected by both methods.

Det finns ett behov av att belysa exempelvis förskollÀrares och barnskötares perspektiv pÄmatematik, hur de beskriver att de arbetar med matematik i förskolan. Vi har utgÄtt ifrÄn ettsociokulturellt perspektiv som teoretiskt perspektiv med fokus pÄ kommunikation,mÀnniskans utveckling och samspel. Semistrukturerade intervjuer genomfördes pÄ en förskoladÀr sex personer deltog. Resultatet visar att deltagarna har olika erfarenheter av matematik,dock Àr alla deltagare eniga om att arbetet med matematik pÄ förskolan Àr viktigt. Deltagarnavar eniga om att det inte finns nÄgra nackdelar för barnen med matematikanvÀndande iförskolan.

Uppsatsen besvarar en uppma?rksammad problematik ro?rande statistisk tillfo?rlitlighet och representativitet i webbunderso?kningar. Detta genom att utreda en alternativ metod fo?r att angripa svarsbortfall. Tidigare studier har visat att svarsfrekvensen kan pa?verkas av att deltagare drivs av olika motivationsfaktorer, och modellen Volunteer Function Inventory (VFI) har studerats i syfte att utreda motivationssegmentering av paneldeltagare.

Syftet med vÄr studie var att undersöka hur lÀrare i Ärskurs 5 uppfattar och beskriver verklighetsanknytning samt omsÀtter det i handling i sin NO- undervisning.  Med utgÄngspunkt i vÄrt syfte och vÄra frÄgestÀllningar undersöktes detta genom att intervjua fyra lÀrare och vidare observera deras NO-lektioner. Resultatet visade att lÀrarna hade intensioner att verklighetsanknyta sin NO- undervisning för att öka förstÄelsen. DÀremot ansÄg de att flertalet faktorer pÄverkar möjligheten, vilket Àven synliggörs vid observationerna. LÀrarna uppfattade sig verklighetsanknyta i nÄgon grad samt pÄ olika sÀtt. DÀremot synliggjordes det vid observationerna att lÀrarna mÄnga gÄnger vid anvÀndandet av verklighetsanknytningar inte nÄr Ànda fram eller sin fulla potential.

Syftet med denna studie har varit att kritiskt granska och analysera lÀromedel i svenska och matematik för grundskolans lÀgre Äldrar ur ett genusperspektiv. Vi har undersökt pÄ vilket sÀtt lÀromedlen presenterar och reproducerar kvinnligt och manligt; sociala kön. Avsikten har varit att synliggöra hur budskapen och maktförhÄllanden mellan mÀn och kvinnor förmedlas i de analyserade lÀromedlen och om de Àr förenliga med styrdokumenten. Analysen Àr baserad pÄ fyra lÀromedel, tvÄ i varje Àmne. De teoretiska utgÄngspunkterna Àr grundade pÄ genusteorier; att kön konstrueras i samhÀllet.

Studien handlar om elevers tankar och upplevelser kring elevinflytande pÄ fritidshem. Syftet Àr att se hur elevers tankar och upplevelser kommer till uttryck i verksamheten. Metoderna som har anvÀnds i undersökningen Àr samtalspromenader dÀr elevers tankar och upplevelser ska lyftas fram.DÀrför har vi valt demokrati och elevinflytande som argumenterande forskning för vÄr studie. VÄrt teoretiska perspektiv Àr barns perspektiv som anvÀnds för att se elevernas erfarenheter, uppfattningar och förstÄelse av sin livsvÀrld.I studien framgÄr det att eleverna har inflytande nÀr det gÀller vissa saker pÄ fritidshemmet. Eleverna har Àven en viss förstÄelse kring begreppet inflytande och fritidslÀrarna har goda möjligheter att bygga vidare pÄ detta utifrÄn elevernas perspektiv..

Syftet med studien ?r att unders?ka om det finns en samsyn bland l?rare i fritidshem g?llande begreppet kvalitet, samt att unders?ka l?rares beskrivningar av f?ruts?ttningarna f?r genomf?randet av det systematiska kvalitetsarbetet. Detta genomf?rs genom en kvalitativ intervjustudie med verksamma l?rare och pedagoger i fritidshem. Det teoretiska ramverket f?r analysen baseras p? en socialkonstruktivistisk teori, likv?rdighetsbegreppet, teorier kring policy och praktik samt det systematiska kvalitetsarbetets definierade grundprinciper.

Syftet med denna empiriska studie har varit att belysa hur barn talar om kÀrlek, sexualitet och relationer, samt hur pedagoger arbetar och interagerar med elever för att utvecklas tillsammans i dessa frÄgor. Viktigt under studien har varit att titta pÄ olika sorters relationer och hur dessa skapas i sociala sammanhang. Detta har skapat tvÄ frÄgestÀllningar som besvarats i studien: Hur arbetar pedagoger med dessa Àmnen i lÀrandesituationer? Och hur resonerar nÄgra enskilda barn kring kÀrlek, sexualitet och relationer utifrÄn barns perspektiv?Den etnografiska fÀltstudiens metoder har applicerats genom observationer samt djupintervjuer med tvÄ barn och en vuxen har genomförts och sedan anvÀnts som grund för vidare analys och diskussion.Resultaten visar att barnen resonerar olika kring dessa Àmnen och att pedagogerna arbetar pÄ skilda sÀtt i lÀrandesituationer dÀr dessa Àmnen tas upp. Vidare belyses samtalet och kommunikationen som viktiga bestÄndsdelar för att skapa förtroende mellan barn och pedagog i skolans verksamheter..

I ambulansyrket hamnar sjukvÄrdspersonalen i situationer dÀr de möter kritiska patienter. DÄ Àr det Àr viktigt att de fattar snabba beslut. Den hÀr studien har undersökt i hur stor utstrÀckning ambulanspersonal fÄr intuitiva kÀnslor och fattar intuitiva beslut i kritiska lÀgen. Studien har ocksÄ undersökt i vilken utstrÀckning ambulanspersonal förlitar sig pÄ magkÀnslan samt hur stor vikt intuition har för yrkeskompetensen.Nio semistrukturerade intervjuer genomfördes utifrÄn Critical Decision Method (Klein et al., 1999), en metod grundad i teori kring naturalistiskt beslutsfattande. Resultatet visade att ambulanspersonal fattar intuitiva beslut vid varje patientmöte dÀr patienten Àr i ett kritiskt tillstÄnd.

Informationsteknik (IT) Àr en marknad som förÀndras snabbt. Att investera i IT kan dÀrför vara kritiskt. Att ha en strategi för hur satsningar pÄ IT ska göras kan minska risken för felinvesteringar pÄ IT men strategin kan Àven ge andra fördelar. Att ha en IT-strategi innebÀr dock inte automatiskt att den ger fördelar. IT-strategin bör Àven anvÀndas.

Informationsteknik (IT) Àr en marknad som förÀndras snabbt. Att investera i IT kan dÀrför vara kritiskt. Att ha en strategi för hur satsningar pÄ IT ska göras kan minska risken för felinvesteringar pÄ IT men strategin kan Àven ge andra fördelar. Att ha en IT-strategi innebÀr dock inte automatiskt att den ger fördelar. IT-strategin bör Àven anvÀndas.