Syftet med denna uppsats Àr att reda ut varför elever mÄnga gÄnger lÀser Jan Guillous Ondskan som en sjÀlvbiografi. Det problematiska med att grÀnsen mellan fakta och fiktion upplöses lyfts fram och möjliga tillvÀgagÄngssÀtt att ta sig an detta i klassrummet presenteras. Med begreppet faktion som bakgrund analyseras textens berÀttarteknik och paratext och förhandlingen dem emellan. Analysen visar att förhandlingen mellan berÀttartekniken och paratexten leder lÀsaren till att se texten som bÄde fakta och fiktion. Denna upplösning av grÀnsen mellan fakta och fiktion, som ofta Àr medvetet diffus, kan bli problematisk om den inte diskuteras ingÄende i klassrummet dÄ det krÀvs mycket för den otrÀnade lÀsaren att ensam granska texten kritiskt..

Syftet med denna undersökning har varit att göra en beskrivning av ett tematiskt arbetssÀtt i förskolan med utgÄngspunkt i en fallstudie. Vi saknade en fÀrdig beskrivning som kan följas för pedagoger som vill arbeta tematiskt pÄ förskolan. Vi ville dÀrför skapa en beskrivning för att kunna ge oss sjÀlva och andra ett verktyg som kan underlÀtta arbetet för den tematiska verksamheten pÄ förskolor.Vi valde att ta ansats i den hermeneutiska vetenskapsteorin i vÄrt arbete. Ett sociokulturellt perspektiv tillsammans med ett kontextuellt perspektiv utgör vÄr teoretiska utgÄngspunkt i arbetet. Vi bestÀmde oss för att göra en fallstudie för att kunna fördjupa vÄra kunskaper om tematiskt arbete.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka om det Àr möjligt att mÀta gymnasieelevers förkunskaper i historieÀmnet genom ett didaktiskt prov. Min undersökning visar att ett didaktiskt prov i historia Àr genomförbart. Vilken typ av kunskap som ska bedömas kan utlÀsas genom kursplanerna, trots deras vaga föreskrifter om innehÄllet i historieÀmnet. DÀrtill verkar det finnas en samsyn bland historielÀrarna om det centrala stoffet för historieÀmnet ? en tyst kanon.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka matematiklÀrares uppfattningar om vilka styrkor och svÄrigheter elever inom autismspektrumtillstÄnd (AST) uppvisar betrÀffande problemlös-ning i matematik i Äk 6-9 och hur lÀrarna anser att undervisning kan bedrivas för att eleverna ska nÄ mÄlen inom omrÄdet i Äk 9.Teori: Studien utgÄr frÄn ett sociokulturellt perspektiv, dÀr kommunikativa processer Àr cen-trala i mÀnskligt lÀrande och utveckling (SÀljö, 2000). I det sociokulturella perspektivet Àr lÀrande en aspekt av all mÀnsklig verksamhet; i varje samtal, handling eller hÀndelse finns en möjlighet att erhÄlla nÄgonting som man kan anvÀnda sig av i framtiden. LÀrande blir i den meningen sÄledes vad individ och kollektiv tar med sig frÄn sociala situationer, genom inter-aktion mellan mÀnniskor och vad man brukar i framtiden. Initialt verkar kunskap i samspel mÀnniskor emellan och blir dÀrefter en del av den enskilde individen och hans eller hennes tÀnkande alternativt handling (ibid.).Metod: Studien utgÄr frÄn en kvalitativ forskningsansats, dÀr halvstrukturerade intervjuer har anvÀnts som datainsamlingsmetod. Intentionen med den metod som valts Àr att kunna beskri-va lÀrares egna uppfattningar om förutsÀttningar för lÀrande betrÀffande problemlösning i ma-tematik för elever med diagnos inom AST.

Syftet jag har med min uppsats Àr att ge fyra olika perspektiv pÄ fenomenet shamanism för att komma nÀrmare svaret pÄ min frÄga: Vad Àr shamanism för nÄgot?Perspektiven jag ger Àr shamanism ur ett historiskt, religionsfenomenologiskt, parapsykologiskt och kulturellt perspektiv..

Abstract Elisabeth Johansson: Musik vid Siljans programutbud. En undersökning av kammarmusik och folkmusik i ett musikhistoriskt och kulturpolitiskt perspektiv. - Uppsala universitet, Musikvetenskap 1997. C-uppsats 60 p.Uppsatsen handlar om sommarfestivalen Musik vid Siljan. Den beskriver kultursituationen i Sverige nÀr Musik vid Siljan startades 1969 och försöker sÀtta festivalen i ett kulturpolitiskt och musikhistoriskt perspektiv.

Syftet med arbetet Àr att redogöra för 5 revisorers uppfattning om hur alltmer detaljerade regelverk och standardiserad revisionsmetodik pÄverkar utrymmet för professionella bedömningar i riskbedömningsprocessen. Vi Àmnar Àven diskutera hur regelverken och revisionsmetodiken pÄverkar individens och organisationens kunskapsgenerering. En kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer genomfördes med 5 revisorer frÄn lika mÄnga revisionsbolag. Resultatet vi kom fram till Àr att revisorerna inte anser att deras professionalism pÄverkas negativt av regelverkens detaljering eller den ökade standardiseringen i revisionsmetodik, men att den mindre erfarna revisorns uppfattning om Àmnet skiljde sig starkt och var mer kritiskt. Alla var överens om att revisionsmetodiken ökar kunskapsgenereringen bÄde för individen och för organisationen..

Att attrahera kompetent personal a?r mycket avgo?rande fo?r att fo?retag ska prestera va?l i framtiden, och fo?r att lyckas med detta a?r det viktigt att fo?retag har ett bra anseende. Anseende a?r dock en komplex tillga?ng och besta?r av flera dimensioner. Syftet med denna uppsats a?r att ta reda pa? vilka dimensioner av anseende som a?r viktigast fo?r att attrahera kompetent personal.

Min underso?kning syftar till att underso?ka vilka strategier klassiska musiker anva?nder i la?roprocessen av klassiska musikstycken sa? att det konstna?rliga uttrycket fa?r de ba?sta fo?rutsa?ttningarna, stycket i sluta?ndan ka?nns sa? sa?kert som mo?jligt vid ett framtra?dande och inla?rningsprocessen ga?r sa? snabbt som mo?jligt.Bakgrunden beskriver minnets funktioner i just detta sammanhang. Det handlar om hur minnet fungerar allma?nt men ocksa? specifikt inom omra?det musik, betydelsen av fo?rkunskaper na?r vi spelar instrument och la?r oss musikstycken samt hur stress, press och nervositet pa?verkar minne och musicerande. Jag beskriver och analyserar a?ven fyra minnessystem som anva?nds i la?roprocesser i samband med instudering av musikstycken.Underso?kningen besta?r av tre intervjuer med professionella klassiska gitarrister tillika gitarrpedagoger, som ger sin bild av o?vning, instudering, minnesluckor, framfo?rande med mera.

Syftet med studien var att underso?ka gymnasiela?rares, i a?mnet Idrott och ha?lsa, erfarenheter av undervisningen i ha?lsa, vilka utmaningar de sta?lls info?r i sin ha?lsaundervisning samt deras va?rderingar kring a?mnets betydelse.MetodMetodvalet fo?r studien fo?ll pa? en kvalitativ samtalsintervju, eftersom det var relevant fo?r studien att fa? ta del av de intervjuades bera?ttelser utifra?n den enskilde personens perspektiv. Pa? sa? sa?tt kunde de intervjuade inga?ende bera?tta om sina egna erfarenheter och tankar kring de olika teman som var relevanta fo?r studien. Intervjuerna var halvstrukturerade och en a?ndama?lsenlig intervjuguide konstruerades fo?r att fa? till likva?rdiga intervjuer.

Studiens syfte var att beskriva, belysa och tolka problematiken gÀllande vardagskonflikter ur en mellanchefs perspektiv inom den offentliga sektorn. Detta genom fyra underfrÄgor: (1) Vilka Àr de vanligaste förekommande vardagskonflikterna pÄ er arbetsplats? (2) Hur mÀrker ni att det finns en konflikt? (3) Hur hanterar ni konflikter pÄ eran arbetsplats? (4) Finns det stöd i er organisation för konflikthantering? För att besvara underfrÄgorna har vi gjort en kvalitativ undersökning, genom tvÄ fokusgruppintervjuer. Dessa har analyserats ur social interaktionistiskt och fenomenologiskt perspektiv. Resultatet visade att det finns gemensamma drag nÀr det gÀller intervjupersonernas uppfattning angÄende vardagskonflikter.

Det huvudsakliga syftet med denna uppsats a?r att belysa pa?ga?ende fo?rhandlingar om feminism och sexualitet i det samtida medielandskapet, med avstamp i Beyonce?s senaste produktioner samt den omga?rdande debatt som dessa genererat. Fo?r att genomfo?ra detta har jag, genom en diskursanalys, la?st sex stycken utvalda la?ttexter samt videor fra?n Beyonce?s sja?lvbetitlade skiva (2013) utifra?n ett antal feministiska teorier. Fokus ligger pa? de olika feministiska diskursernas tolkning utav kropp, sexualitet, struktur, agens och etnicitet i dessa verk.Resultatet av uppsatsen visar att de olika feministiska diskurserna har, ba?de historiskt och samtida, olika uppfattning om hur en kvinna fa?r vara sexuell i dagens medielandskap.

Aktiva vÀrderingar Àr ett pedagogiskt arbetssÀtt som handlar om övningar vilket leder till diskussioner dÀr elevernas förmÄga att förstÄ olika Äsikter, tÀnka kritiskt och inse konsekvenser trÀnas. I denna rapport redovisas och diskuteras en undersökning av elevers attityder till deras fritidsaktiviteter. Undersökningen har skett med tio gymnasieelver och baseras pÄ tvÄ övningar i arbetssÀttet aktiva vÀrderingar, följt av en attitydundersökning i form av en enkÀt. Resultatet pÄvisar att eleverna var mycket positiva till vÀrderingsövningarna. Samtliga elever tyckte Àven att de fÄtt möjlighet att ta stÀllning och reflektera kring sina fritidsaktiviteter genom vÀrderingsövningarna.

Aktiva vÀrderingar Àr ett pedagogiskt arbetssÀtt som handlar om övningar vilket leder till diskussioner dÀr elevernas förmÄga att förstÄ olika Äsikter, tÀnka kritiskt och inse konsekvenser trÀnas. I denna rapport redovisas och diskuteras en undersökning av elevers attityder till deras fritidsaktiviteter. Undersökningen har skett med tio gymnasieelver och baseras pÄ tvÄ övningar i arbetssÀttet aktiva vÀrderingar, följt av en attitydundersökning i form av en enkÀt. Resultatet pÄvisar att eleverna var mycket positiva till vÀrderingsövningarna. Samtliga elever tyckte Àven att de fÄtt möjlighet att ta stÀllning och reflektera kring sina fritidsaktiviteter genom vÀrderingsövningarna.

Detaljplaneprocessen anses ga? fo?r la?ngsamt i Sverige och bidra till en la?gre nybyggnation av bosta?der. Samtidigt uppger ma?nga av Sveriges kommuner att de har brist pa? bosta?der. Regeringen har pekat pa? att planeringen bedrivs mer effektivt i Tyskland och Storbritannien.I uppsatsen undersöks detaljplaneprocessen i dessa tva? la?nder genom fallstudier.