Sökresultat:
1109 Uppsatser om Kritiskt förhćllningssätt - Sida 51 av 74
?ett styvsint och krigiskt slÀkte? eller förstÄelse och reflektion? : LÀromedel i historia ? en studie av synen pÄ kunskap
Uppsatsens syfte Àr att undersöka den syn pÄ kunskap som förmedlas i lÀroböcker samt att diskutera denna syn utifrÄn hur lÀrare ser pÄ sin anvÀndning av lÀromedel. Studien görs som en jÀmförande kvalitativ undersökning av sex lÀroböcker frÄn tvÄ skilda tidsperioder, sekelskiftet 1900 samt sekelskiftet 2000. Den utgÄr frÄn frÄgestÀllningar som om lÀroböckernas övergripande syfte skiljer sig mellan böckerna, vilken betydelse lÀroboken har för lÀrarnas arbete och om det gÄr att se nÄgon övergripande förÀndring i attityd till lÀroböcker. Med dessa frÄgestÀllningar som utgÄngspunkt genomförs en textanalys samt en enkÀtstudie. I textanalysen undersöks och diskuteras bÄde tilltal och beskrivningar, innehÄll och teman samt vÀrderingar och attityder.
Sprutbyte i Göteborg? En kritisk diskursanalys av debatten om sprututbytesprogram i Göteborg
Uppsatsens syfte Àr att kritiskt granska och analysera debatten om införande av sprutbyte i Göteborg med kritisk diskursanalys. Genom att anvÀnda kritisk diskursanalys var ambitionen att granska hur olika aktörer i media debatten talar om sprututbytesprogram och hur dessa konstruktioner kan öka förstÄelsen av fenomenet sprututbytesprogram.Uppsatsens delfrÄgor var: Vilka aktörer deltar i debatten, hur framstÀlls sprututbytesverksamheten och dess anvÀndare? Vilka argument anvÀnds? Vilka övergripande diskurser kring SBP kan vi identifiera i argumentationen? Hur förs den diskursiva kampen i debatten om sprutbyte?Det empiriska materialet utgjordes huvudsakligen av artiklar i lokal dags- och kvÀllspress samt intervjuer.Som teori och metod har kritisk diskursanalys anvÀnts. UtgÄngspunkten var Faircloughs tredimensionella modell, bestÄende av text, diskursiv praktik och social praktik. Analysverktyg som anvÀndes var interdiskursivitet, intertextualitet, genre, transivitet och modalitet.Studiens resultat visar dels att politiker och lÀkare Àr de huvudsakliga aktörerna i debatten.
LikvÀrdighet, i vilket syfte för vem och nÀr? : En idéanalys av likvÀrdigheten i utbildningssystemet frÄn grundskola till gymnasiet utifrÄn frihetsbegreppet
In which purpose, for who and when does equality get fullfilled in the education system? This studie takes aim on the upper level and second upper level school system to study what the curriculum says on the one hand and what the system brings out on the other. With critical theory as method, with Herbert Tingsten as founder, this studie analyzes the logic of the education system to set out if the pupils choice of education, after the upper level lower secondary school, in second upper level is legit with democratic principles such as freedom (of choice). The theory, used to analyze the individuals progress to be autonomous, uses Adam Swifts definition of freedom as an individual being autonomous. The findings of the study shows that what politicians chases as equality really iÂŽsnt equality.
Mindfullness hos anstÀllda. En beskrivande kvalitativ fallstudie av hur anstÀllda upplever en implementering av mindfullness i vardagen
AmbulanssjukvÄrden har gÄtt frÄn att ha varit en ren transportenhet till att vara en i det nÀrmaste rullande akutmottagning. Till sin hjÀlp har ambulansbesÀttningen behandlingsriktlinjer som de bör följa. Behandlingsriktlinjer Àr sammanstÀllningar av praktisk information som bistÄr vÄrdare och patienter i att ta sjukvÄrdsgrundande beslut under vissa specifika kliniska omstÀndigheter, som Àven gÀller som generella lÀkemedelsordinationer. Syftet med denna undersökning Àr att granska och jÀmföra variationer i VÀstra Götalands behandlingsriktlinjer inom ambulanssjukvÄrden med avseende pÄ patienter som drabbats av höftfraktur samt hur de överensstÀmmer med vetenskap och beprövad erfarenhet.De fem ambulansomrÄdenas behandlingsriktlinjer i VÀstra Götalandsregionen avseende omhÀndertagandet av patienter med misstÀnkt höftfraktur undersöktes. Granskningen av behandlingsriktlinjerna utfördes med hjÀlp av granskningsinstrumentet AGREE II.
Förebyggande arbete för elevers lÀs- och skrivutveckling : Kvalitativa intervjuer med nÄgra klasslÀrare och speciallÀrare
Arbetets syfte Àr att undersöka vad ett förebyggande arbete för att undanröja hinder och svÄrigheter för elevers lÀs- och skrivutveckling kan innebÀra. Fokus ligger pÄ speciallÀrarens roll i detta arbete. De frÄgor som undersökningen besvarar Àr hur klasslÀrare och speciallÀrare kan beskriva ett förebyggande arbete, hur samarbetet kan se ut, hur man kan tillvarata speciallÀrarens kompetens samt vilka faktorer som kan ses pÄverka. För att besvara frÄgestÀllningarna har kvalitativa intervjuer med fyra klasslÀrare och tre speciallÀrare i grundskolan genomförts.För att analysera och tolka de data som insamlats har ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande anvÀnts, tillsammans med tidigare forskning och litteratur kopplad till Àmnet.Ur ett sociokulturellt perspektiv framtrÀder kunskapen om elevers proximala utvecklingszon, samt anvÀndandet av medierande redskap och scaffolding som betydelsefullt för ett förebyggande arbete. Resultatet för undersökningen visar att förebyggande arbete kan ske pÄ flera olika sÀtt, exempelvis genom tidiga insatser, genom att organisera undervisningen, genom att skapa delaktighet och genom att ge eleverna en positiv sjÀlvbild.
Att tala om de offentliga rummen : om begrepp och metaforer i planeringen
Att sprÄket bidrar till att forma vÄr omvÀrld Àr en utgÄngspunkt inom diskursanalysen. UtifrÄn det synsÀttet kan slutsatsen dras: att hur vi talar om det offentliga rummet formar ocksÄ dess fysiska gestaltning. MÄlet för denna uppsats har varit att studera de termer och begrepp som beskriver och konstruerar det offentliga rummet. Vilka Àr de termer och begrepp som anvÀnds för att beskriva det offentliga rummet? Hur pÄverkar de planeringen och utformningen? Dessa frÄgor har undersökts i syfte att problematisera kring begreppsanvÀndningen i den nutida svenska stadsplaneringen.
Lidande i vÄrden - Sjuksköterskors uppfattningar om hur patienter Äsamkas lidande inom intensivvÄrden samt hur sjuksköterskor arbetar för att lindra lidande
Miljön pÄ en intensivvÄrdsavdelning prÀglas av den tekniska utrustningen vilket kan inge rÀdsla hos den kritiskt sjuke patienten. Akut sjukdom innebÀr ofta ett hot mot tillvaron. NÀr patienter hamnar pÄ en intensivvÄrdsavdelning Àr det mÄnga ÄtgÀrder och undersökningar som ska ske snabbt vilket kan leda till blottad integritet och patienter uppfattar ofta inte vad som sker. Som sjuksköterska Àr det viktigt att se mÀnniskan bakom alla maskiner, att uppmÀrksamma nÀr patienter Àr utsatta för lidande och lindra lidandet. Syftet med studien Àr att beskriva sjuksköterskors uppfattningar om hur patienterna Äsamkas lidande pÄ en IVA och hur de arbetar för att lindra lidande.
Trygghet och krÀnkningar i skolan
Denna uppsats Àr en kvalitativ undersökning av sex gymnasieskolors likabehandlingsplaner. Syftet Àr att genom ett socialkonstruktionistiskt perspektiv och med hjÀlp av en kritiskt diskursanalytisk metod undersöka hur verkligheten konstrueras i likabehandlingsplanerna, samt vad som pÄverkat skolorna i utformningen av dessa. Konstruktionen av verkligheten kan förvÀntas pÄverka hur arbetet utformas vilket fÄr konsekvenser för sÄvÀl elever som skolpersonal. Resultaten visar att skolorna delar upp likabehandlingsarbetet i frÀmjande och förebyggande arbete. Det rÄder dock förvirring kring vad som ska falla under vilken kategori.
Blodtrycksm?tning inom intensivv?rd. En kvantitativ observationsstudie
Bakgrund: Att monitorera och bed?ma blodtryck ?r vanligt f?rekommande inom intensivv?rd. Ett adekvat blodtryck ?r av stor vikt f?r den kritiskt sjuka patienten och intensivv?rdssjuksk?terskan ?r ansvarig f?r att monitorera och vidta ?tg?rder f?r att uppn? ett adekvat blodtryck. Tidigare forskning visar att det finns skillnader i blodtryck uppm?tt med invasiv och icke-invasiv m?tmetod.
AI i omv?rdnadens tj?nst! : En litteratur?versikt om sjuksk?terskors erfarenheter och attityder inf?r AI som digitalt hj?lpmedel inom h?lso- och sjukv?rden
Bakgrund: Artificiell intelligens tar en allt st?rre plats i samh?llet och s? ?ven inom h?lso- och sjukv?rden. Anv?ndningen av AI kantas av lagar, regler och rekommendationer f?r hur AI ska anv?ndas som hj?lpmedel. Sjuksk?terskorspelar en viktig roll att s?kerst?lla en god och s?ker v?rd och att anv?ndningenav AI sker p? ett etiskt korrekt s?tt med fokus p? patientens v?lbefinnande.
Konsumtionstrender - En studie av jeansens framgÄngar
Enligt en artikel i Svenska Dagbladet tjÀnar svenskar mer pengar, samtidigt som konsumtionen ökat och sparandet minskat. En bransch som fÄtt ett uppsving av försÀljningen Àr jeansbranschen. Byxan har kommit att bryta prisgrÀnserna och en ny lyxigare marknad har etablerats. Att konsumtionen ökar och att branschen segmenterats mellan flera olika aktörer sÀger dock ingenting om hur konsumtionen fördelas mellan kunderna eller vad som Àr den bakomliggande orsaken till jeansens framgÄng. Syftet med uppsatsen Àr att kritiskt granska marknaden samt försöka ta reda pÄ orsaken till dess förÀndringar och trenders betydelser.
Metaforer och modeller inom teologi och naturvetenskap : En studie av Mary Hesses och Sallie McFagues metaforteorier
Arbetet handlar om att med hjÀlp av litteratur och forskning hitta fördelar och nackdelar med ett tematiskt arbetssÀtt. UtifrÄn dessa fördelar och nackdelar har vi sedan skapat en planering för ett tematiskt arbete som vi valt att kalla ?Naturen omkring oss?. De Àmnena som vi valt att integrera i detta arbete Àr Biologi, Svenska, Matematik och Bild. I LitteraturgenomgÄngen har vi valt att definiera begreppet tematiskt arbete. Vi definierar det bland annat som att vi utgÄr ifrÄn elevers egna erfarenheter och vardagliga förstÄelse, att vi ska arbeta Àmnesövergripande samt att elevinflytandet ska ha en vÀsentlig del i arbetet.
NÀr sitt bÀsta inte Àr bra nog : En essÀ om att stÄ mellan kollegor och chef pÄ förskolan
Syftet med den hÀr essÀn Àr att synliggöra svÄrigheter i förskolans vÀrld. I förskolan Àr man omgiven av mÀnniskor med olika bakgrunder, kunskaper och erfarenheter. Jag som pedagog, ska kunna förhÄlla mig professionellt till medarbetare, förÀldrar och ledning. Men nÀr man uppfattar brister i barnsÀkerheten uppstÄr flera svÄrigheter. I essÀn undersöker jag en frÄga utifrÄn tvÄ arbetsroller.
Skillnader och likheter. FörstÄelse av matematik i förskolan
SyfteStudiens syfte Àr att studera och kritiskt granska hur ett antal lÀrare uttrycker barns matematiska förstÄelse och hur forskare vÀljer att formulera sig i ett observationsprotokoll som tagits fram i syfte att beskriva barns matematiklÀrande. De frÄgestÀllningar som Àr knutna till syftet Àr hur matematik framstÀlls i observationsprotokollet, vilka matematiska och didaktiska kunskaper som dÄ krÀvs av lÀrare för att de ska kunna observera och beskriva barns matematiska uttryck och till sist, hur barnet och dess matematiska lÀrande konstrueras i observationsprotokollet.MetodJag har studerat observationsprotokollen med utgÄngspunkt i en reflexiv ansats. Detta innebÀr att jag vill förstÄ hur observationsprotokollet Àr utformat, hur lÀrarna uttrycker sig i det och hur de förstÄr dess innehÄll. BÄde dessa olika ?nivÄer? och relationerna mellan dem skall vara lika betydelsefulla.
Mellan stöd och kontroll KriminalvÄrdares reflektioner kring kontaktmannaskapet och dess ramar.
Den hÀr studien belyser kontaktmannaskapet utifrÄn kriminalvÄrdarnas perspektiv, deras erfarenheter av sin yrkesroll, sitt kontaktmannaskap och kriminalvÄrden som organisation. Studien grundas pÄ 66 kriminalvÄrdares reflektioner och har analyserats med hjÀlp av kvalitativ dokumentanalys. BÄda författarna har egna erfarenheter av kriminalvÄrdaryrket inklusive kontaktmannaskap och pÄ sÄ sÀtt har intresset vÀckts att studera detta nÀrmare. Uppsatsen utgÄr frÄn ett interaktionistiskt synsÀtt, vilket innebÀr att mÀnniskor skapar sin verklighet i samspel med varandra. Begrepp som motivationsarbete, makt, professionellt förhÄllningssÀtt, relationen mellan kontaktman och klient anvÀnds tillsammans med tidigare forskning om kriminalvÄrd och kontaktmannaskap som ett teoretiskt ramverk för att fördjupa förstÄelsen av resultat och analys.