Sök:

Sökresultat:

1050 Uppsatser om Kritiskt förhćllningssätt. - Sida 62 av 70

Betyg - bara en bokstav? Ett kritiskt utforskande av samhÀllets reproduktion av maktordningar i den svenska skolan

Syftet med uppsatsen Àr att genom ett maktkritiskt perspektiv pÄ skolan sominstitution undersöka hur skolan ingÄr i processer som Äterskapar maktordningar isamhÀllet. Vi vill undersöka betygssÀttning i grundskolan som en del avskolinstitutionens makt över elever, dÄ slutbetygen fÄr stor pÄverkan pÄ eleversframtid. Andra delen av vÄrt syfte Àr att undersöka relationen mellan lÀrare ochelev som en möjlig potential i arbetet med att förbÀttra skolans sjunkande resultat.Vi har valt att genomföra en kvalitativ intervjustudie med högstadielÀrare ur ettsocialkonstruktivistiskt perspektiv. Vi kommer att utgÄ frÄn lÀrarnas berÀttelseoch valda teorier för att söka svar pÄ följande frÄgestÀllningar:1. Hur kan vi förstÄ lÀrarnas syn pÄ relationens respektive betygens betydelse förelevers resultat?2.

"Kvinnor har ingen rÀttvisa i lagens namn" : En kvalitativ studie om det sociala arbetet med sexualbrottsoffer och hur detta pÄverkas av rÀttstillÀmpningen

Föreliggande kvalitativa studie har syftat till att ge en bild av vilka de viktigaste problemomrÄdena Àr inom socialt arbete kring sexuellt vÄld, utifrÄn nÄgra yrkesverksammas erfarenheter. Studiens frÄgestÀllningar Àmnade besvara hur de yrkesverksamma förklarar upplevda brister gÀllande hur sexuellt vÄld hanteras av olika instanser i samhÀllet samt om de anser att nuvarande sexualbrottslagstiftning pÄverkar deras arbete med sexuellt utsatta kvinnor. Vidare Àmnade studien besvara om informanterna ansÄg att ett eventuellt införande av en samtyckesreglering skulle pÄverka deras arbete med mÄlgruppen. Studiens syfte och frÄgestÀllningar skapades efter att kunskapsluckor identifierats angÄende om rÀttstillÀmpningen pÄverkar det sociala arbete som bedrivs för sexualbrottsoffer samt om vilka problemomrÄden som föreligger inom detta arbete. Studiens empiriska material har insamlats genom semi-strukturerade intervjuer med yrkesverksamma inom det sociala arbetets fÀlt som arbetar med kvinnor som utsatts för sexuellt vÄld.

PÄ rÀtt sida om grÀnsen? : Om EU:s yttre grÀnskontroll, folkrÀttens rÀckvidd och skyddsbehövandes rÀtt till rÀttigheter

Idag befinner sig över 50 miljoner mÀnniskor pÄ flykt runt om i vÀrlden. De har behövt lÀmna sina hem till följd av vÀpnade konflikter, förföljelse eller andra grova mÀnniskorÀttskrÀnkningar. Flera av dem behöver fÄ skydd i andra lÀnder. Dock Àr det svÄrt för mÄnga att fÄ det. Inte minst gÀller det de skyddsbehövande som försöker finna en fristad inom EU.

Undrar vart jag Àr?? En studie om elevers förmÄga att positionera sig med hjÀlp av kartan i Ärskurs 7

Vi har genomfört en praxisnÀra forskning dÀr syftet var att kartlÀgga vilka aspekter som Àr kritiska för att kunna positionera sig med hjÀlp av en karta. Syftet var ocksÄ att identifiera vilka olika kunskapsnivÄer som finns i en klass i Ärskurs 7. Studiens metod utgÄr ifrÄn delar av learning study som har variationsteorin som grund kombinerat med delar av fenomenografin som forskningsansats. Studien genomfördes pÄ en grundskola i SkÄne i en klass i Ärskurs 7 med 26 elever. För att undersöka vilka kritiska aspekter som finns i klassen har vi genomfört fokusgruppintervjuer, test i form av linjeorientering, skriftliga reflektioner av linjeorienteringen samt observationer.

Uppdragsbrev: ett sÀtt att reducera förvÀntningsgapet mellan revisor och klient?

MÄnga företag anlitar i dagens samhÀlle en revisor för att utföra revisionen. Revision handlar om att revisorn kritiskt granskar företagets Ärsredovisning, bokföring och förvaltning. Revisorns uttalande ökar trovÀrdigheten för Ärsredovisningen, men kan inte ses som en garanti för att allt stÄr rÀtt till i företaget. Trots detta tror mÄnga klienter att revisorn ser över alla delar i företaget, men detta Àr enligt revisorsorganet omöjligt och revisorerna menar att detta missförstÄnd uppstÄr i och med klienternas okunskap betrÀffande revisorns roll, dennes uppgifter och begrÀnsningar. Skillnaden betrÀffande vad klienterna förvÀntar sig av revisorsprofessionen och vad revisorerna verkligen presterar kallas för förvÀntningsgap.

Kundorienterad produktutveckling i industriell verksamhet - en fallstudie inom Trelleborg Building Systems

Sammanfattning Titel: Kundorienterad produktutveckling i industriell verksamhet ? En fallstudie inom Trelleborg Building Systems Seminariedatum: 2004-06-04 Ämne/kurs: Magisteruppsats i Strategic Management, FEK523,10 poĂ€ng Författare: Martin Borgström, Henrik Hallerby & Niklas Winnert Handledare: Lars Bengtsson Nyckelord: Strategisk planering, produktutveckling, kundbehovsanalys, industriell marknad, organisk tillvĂ€xt, total kravbild Syfte: VĂ„rt syfte Ă€r att studera vilka förutsĂ€ttningar som fallföretaget Industrial Profiles Nordic har för att kunna organisera och utveckla sin produktutvecklingsprocess mot den totala kravbild som har inverkan pĂ„ denna process. UtifrĂ„n dessa analysresultat avser vi delge ett antal Ă„tgĂ€rdsförslag till ledningen för hur detta utvecklingsarbete kan genomföras och organiseras. Metod: En kvalitativ metod med en abduktiv ansats har anvĂ€nts, dĂ€r vi jĂ€mfört olika avdelningar inom divisionen Industrial Profiles Nordic med avseende pĂ„ kundbehovsanalys, produktutveckling samt strategisk planering. Intervjuer har genomförts inom ledningen för affĂ€rsomrĂ„det Trelleborg Buildings Systems samt divisionen Industrial Profiles Nordic.

Med siktet högt : En sociologisk studie av de drivkrafter som pÄverkar kvinnor att söka sig till managementkonsultbranschen.

Uppsatsen syftar till att belysa de sociala drivkrafter som pÄverkar kvinnor att söka sig till managementkonsultbranschen. Ett grundlÀggande antagande i uppsatsen Àr att det Àr det sociala som primÀrt formar en individs upplevelse av mening i sin tillvaro. Mening definieras hÀr utifrÄn ett weberianskt och socialkonstruktionistiskt perspektiv, d.v.s. att mening Àr den subjektiva innebörd som socialt har framförhandlats mellan aktörer i samhÀllet. Fem kvinnors karriÀrval studeras genom ett empiriskt fenomenologiskt angreppssÀtt, vilket har anvÀnds i syfte att nÄ fram till studiedeltagarnas meningsstrukturer och dÀrmed komma nÀrmre ?kÀrnan? i deras subjektiva upplevelser av vad som pÄverkat deras karriÀrval.

Brottsling ? brottsoffer : En grÄdaskig dikotomi

Syftet med studien Àr att beskriva och analysera SkÄnepolisens brottsoffersamordnares förestÀllningar om personer som bÄde har begÄtt brott och utsatts för brott, samtidigt eller i olika situationer. Detta görs utifrÄn brottsoffersamordnarnas resonemang kring sitt arbete med dessa personer. UtgÄngspunkten för analysen Àr kritiskt socialkonstruktivistiskt dÀr brottsoffersamordnarnas förestÀllningar sÀtts i relation till stereotypa förestÀllningar om brottsoffer. Den teoretiska utgÄngspunkten bygger pÄ att sociala konstruktioner av kategorierna brottsoffer och gÀrningspersoner innebÀr reella konsekvenser för de som inkluderas i kategorierna men sÀrskilt för dem som stÄr utanför. SÄledes syftar studien Àven till att synliggöra de personer som inte ryms i nÄgon av kategorierna.Genom intervjuer med representanter för olika stödorganisationer som arbetar med brottsoffer och socialt utsatta personer kom jag till insikt om att brottsoffer och gÀrningspersoner inte Àr att betrakta som fasta kategorier dÄ personer som stödorganisationerna kom i kontakt med ofta bÄde hade begÄtt brott samt blivit utsatta för brott, en företeelse som begreppet ?rollblandning? brukar anvÀndas för att beskriva.

EU-domstolen under rÀttsteoretikernas lupp. En studie av kritiken av EU-domstolen som illegitim rÀttsskapare ur ett veteskapsteor

Med avstamp i en rad, sÄvÀl juridiskt som politiskt, kontroversiella domslut frÄn EU-domstolen publicerade Hjalte Rasmussen 1986 sin avhandling On Law and Policy in the European Court of Justice. Rasmussens avhandling representerade ett nytt, mer kritiskt förhÄllningssÀtt till studiet av EU-domstolen och beskrev domstolens dömande verksamhet i termer av rÀttslig aktivism. Under de kommande Ären skall ocksÄ J.H.H Weiler, T.C. Hartley och Ola Wiklund komma att publicera sina bidrag till diskussionen om avgrÀnsningen av EU-domstolens juridiska sfÀr frÄn lagstiftarens politiska. Weiler underkÀnner Rasmussens normativa kriterier för att styrka EU-domstolens aktivistiska verksamhet och efterfrÄgar en rÀttslig mÄttstock för utvÀrdering av domstolens rÀttspraxis.

Förvaltning inom de svenska fastighetsfonderna

Fastighetsfonder som Àgarform och investeringalternativ Àr vÀletablerat internationellt sett, men Àr ett relativt nytt fenomen i Sverige. Fonderna Àr onoterade fastighetsbolag dÀr investerarna blir delÀgare i fonden. Den första fastighetsfonden lanserades av NIAM Är 2000, och efter detta har det skett en stor utveckling. Framförallt Àr det slutna fastighetsfonder med en opportunistisk investeringsstrategi som agerar pÄ den svenska marknaden, och Àr den typ som huvudsakligen kommer belysas i denna studie.Rapporten syftar till att ge en övergripande bild av hur fastighetsförvaltningen gÄr till inom de svenska fastighetsfonderna, nÄgot som tidigare inte har studerats nÀrmre. Studien fokuserar primÀrt pÄ tre huvudsakliga delar: egen regi kontra entreprenad, lÄngsiktighet och miljö samt fastighetsfondernas relation till investerare och hyresgÀster.För att kunna ta fram den generella uppfattningen hos aktörna i fastighetsbranschen genomfördes en enkÀtundersökning samt intervjuer.

Tid för demokrati? : En vetenskaplig essÀ om delaktighet, ansvar och val i förskolan varje ny dag, Är efter Är

Den hÀr essÀn handlar om hur jag under min erfarenhetsbaserade förskollÀrarutbildning blivit alltmer tvivlande och kritisk till hur jag och mina kollegor konkretiserar demokratiuppdraget i förskolans lÀroplan. EssÀns kÀrna finns i relationen mellan barns tankar och idéer hÀr och nu och pedagogers fasta och styrande ram för hur dagarna ska se ut. Syftet med denna essÀ Àr att nyansera fler sÀtt att se pÄ situationer dÀr vuxna ser det som sjÀlvklart att barn Àger delaktighet och inflytande för att relativisera vÄr kunskap kring begreppens innehÄll. Jag undersöker vilken kunskap pedagoger behöver utveckla för att ge bÄde barnen och sig sjÀlva makt att arbeta mer demokratiskt. EssÀn bygger pÄ en berÀttelse med tvÄ situationer frÄn min förskolas verksamhet.

KonsumentkaraktÀristikens betydelse inom rese- och resmÄlskommunikation

SAMMANFATTNINGIndustrin för turism har vuxit kraftigt de senaste Ären. Ett exempel pÄ det Àr turismindustrin i Sverige dÀr turister under Är 2004 spenderade drygt 172 miljarder kronor, vilket Àr en ökning med nÀstan 57 procent i löpande priser sedan Är 1995. Konkurrensen om dessa turismintÀkter har Àven ökat vÀsentligt de senaste Ären. Inom marknadskommunikationsforskning har stor vikt lagts vid mÀtningen av reklameffektivitet och mediekanalsval eftersom mediekanalsval Àr en kritisk frÄga vid marknadsföringsÄtgÀrder. Det Àr dÀrför kritiskt att förstÄ den inverkan som olika kommunikationskanaler har pÄ konsumenterna för att turistmarknadsföringsföring ska kunna utformas genom bÀttre strategiska beslut angÄende marknadskommunikation och medieval.Syftet med denna uppsats Àr dÀrför att beskriva och generera kunskap kring olika konsumentkaraktÀristiksgrupper och deras mediekanalspreferenser för reklam och information gÀllande resor och resmÄl.

Kreationism och Biologism - om hur lÀrare hanterar religion och vetenskap i gymnasieskolans biologiundervisning

Det hĂ€r arbetet Ă€r en undersökning om hur religion och vetenskap behandlas i biologiundervisningen inom de frivilliga skolformerna med inriktning mot gymnasiet. I undersökningen anvĂ€nds kreationism och biologism som exempel pĂ„ förhĂ„llandet mellan religion och vetenskap. Arbetet börjar med en litteraturstudie som förklarar vad kreationism och biologism Ă€r, samt vad skolans styrdokument sĂ€ger om dessa begrepp i biologiundervisningen. I den andra delen redovisas en enkĂ€tundersökning om hur biologilĂ€rare frĂ„n sju olika skolor i Östergötlands lĂ€n ser pĂ„ evolution, kreationism och biologism samt pĂ„ kreationismens och biologismens roll i undervisningen. Kreationism Ă€r en antievolutionsteori som grundar sig pĂ„ att en ?kapare? har skapat jorden och allt liv pĂ„ den.

Fem rektorers uppfattningar om inkludering i "en skola för alla"

BakgrundInkludering och begreppet "en skola för alla" har lÀnge varit uttryck för en officiell policy i svensk skola, men uppfattningarna om vad som egentligen kÀnnetecknar en inkluderande skola och "en skola för alla" varierar kraftigt.SyfteSyftet med undersökningen var att synliggöra och beskriva rektorers uppfattningar och attityder till inkludering och begreppet "en skola för alla". UtifrÄn syftet var frÄgestÀllningarna: Vilka personliga synsÀtt och vÀrderingar kan urskiljas i rektorernas resonemang kring en inkluderande skola? Hur resonerar rektorerna kring möjligheter, mÄl och strategier för att realisera "en skola för alla"? Vad kÀnnetecknar, ur ett ledningsperspektiv, en inkluderande skola?UrvalFem rektorer, verksamma inom grundskolan i en medelstor svensk stad, valdes ut efter att ha svarat positivt pÄ en skriftlig förfrÄgan. Urvalsgruppen bestod av tre mÀn och tvÄ kvinnor. En av rektorerna var Àven ansvarig för sÀrskolan.

Att omgestalta en plats : processen i att ta fram ett övergripande förslag för omvandling av en central yta i Trelleborg

Att ge sig in i en gestaltningsprocess Àr nÄgot som medför att man mÄste vÄga kastas mellan förvirring och ovisshet, frustration och glÀdje, kontroll och slump och mycket dÀrtill. Jag har haft svÄrt med detta under utbildningens projektkurser sÄ jag ville under perioden för mitt examens-arbete Àn en gÄng försöka öva mig i detta. Det övergripande syftet med arbetet har varit att skapa en bÀttre relation till gestaltningsprocessen för att bli mer trygg i min roll som landskapsarkitekt. För att uppnÄ detta sattes tvÄ mÄl upp. Det ena handlade om att lÀra kÀnna och utforska min gestaltningsprocess för att hitta förhÄllnings- och hanteringssÀtt till det jag uppfattar som begrÀnsningar och svÄrigheter. Det andra mÄlet handlade om att ta fram ett övergripande gestaltningsförslag för ett spÀnnande omrÄde i Trelleborg. För att komma fram till förslaget anvÀnde jag mig av inventering pÄ plats, analyser, studerande av litteratur och referensomrÄden samt skissande bÄde manuellt och digitalt.

<- FöregÄende sida 62 NÀsta sida ->