Kandidatuppsats i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet i Växjö, 2FE02E Ämnesfördjupande arbete i logistik, VT 2010Handledare: Helena Forslund Examinator:Petra AnderssonNyckelord:spareparts, logistics, inventory managements, forecast, information flow, communication och warehouseTitel:Lagerstyrning av reservdelar: En studie av industriföretag i SmålandBakgrund:Eftermarknadens storlek har vuxit parallellt dess betydelse för företag. Detta talar för att lagerstyrningen av reservdelar blir allt viktigare för den totala prestationen i företag, speciellt med hänsyn till dagens konkurrenssituation.Syfte:Syftet med studien är att beskriva hur industriföretag arbetar med lagerstyrning av reservdelar. Vidare skall studien identifiera och diskutera de bakomliggande orsakerna till industriföretagens arbetssätt beträffande lagerstyrning av reservdelar. Slutligen skall studien se hur lagerstyrningen av reservdelar i företagen kan förbättras.Metod:En tvärsnittsstudie har genomförts, byggd på sekundärdata samt empiriska data insamlade genom semistrukturerade intervjuer.Teoretiskt ramverk:Det teoretiska ramverket baseras på relevant litteratur om lagerstyrning med avseende på prognostisering, lagerdimensionering och informationsflöde, i syfte att förmedla författarna och läsaren de kunskaper som krävs för att bygga vidare på arbetet samt förstå dess kontext.Empiri:Empirin baseras på intervjuer med Thomas Arvidsson, delägare på Fläktgruppen AB, Gullwei Åkesson, ansvarig för reservdelar på Rottne Industri AB, Bruno Rappner, ansvarig reservdelar på IV Produkter AB, samt Niklas Morstedt & Charlie Gunnarsson, lageransvarig respektive produktionsansvarig på Wexiödisk.Slutsats:Samtliga företag delade upp sina reservdelar i kritiska och icke-kritiska men de har inga tydliga gränser för denna klassificering. För att förbättra företagens prognoser är en tydlig uppdelning en fördel.

Syftet med denna studie är att undersöka vilken innebörd begreppet ?kulturkompetens? ges i litteraturen samt utifrån detta problematisera dess applicering på praktiken. Begreppet ?kulturkompetens? saknar en enhetlig definition, något som initierat skrivandet av denna uppsats. Studien bygger på en litteraturstudie i form av en kvalitativ textanalys.

Studiens syfte var att bidra med kunskaper kring kollegial observation av nätbaserad undervisning genom att beskriva och analysera hur detta har använts och upplevts vid Umeå universitet. Data samlades in genom intervjuer med 6 universitetslärare som deltog i en vidareutbildning om kollegial observation på nätet. En kvalitativ analys genomfördes och resultaten visar att kollegial observation på nätet i huvudsak upplevdes som något positivt. Samtliga deltagare var positiva till kollegial observation av nätbaserade kurser och de tyckte att metoden uppmuntrade reflektion och lärande. Resultatet visade också att lärarna till stor utsträckning utgick i från egna erfarenheter när de bedömde kollegornas undervisning.

Studiens syfte är att undersöka huruvida filmrecensioner i dagspress kan användas som en plattform för maktutövande med exemplet utvalda James Bondfilmer mellan 1979-2012. Mitt syfte med uppsatsen är således att diskutera hur massmedier behandlar ett utvalt populärkulturellt fenomen, i detta fall James Bondfilmerna, över en tidsaxel. Genom en genomförd kritisk diskursanalys och analys ur ett symboliskt maktperspektiv utgår studien ifrån de utvalda recensionerna för att undersöka om det förekommer teman, språkmönster eller liknande som ämnar skapa en bild åt publiken hur de bör förhålla sig till James Bond. I studien används teorier om identitets- och varumärkesskapande. I makt- och den kritiska diskursanalysen består den teoretiska grunden främst av John B. Thompson och Norman Fairclough. Valet av teorier till genre- och varumärkesidentitet utgår jag från André Janson, Steve Neal samt Ingalill Holmbergs teori om identitetsskapande kring varumärken. Studien resulterade i ett konstaterande att recensioner kan användas, och ibland används, som en plattform för maktutövande gentemot läsaren..

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur olika aspekter av arbetslivet påverkar individen. Vår utgångspunkt i denna uppsats är att vi ställer oss kritiska till arbeten med högt självbestämmande som blir allt mer vanligt. Till vår hjälp har vi en mängd tidigare forskning samt kritisk teori och Foucaults teori om makt och övervakning som guidar oss i genom forskningsprocessen. Urvalet är baserat på tidigare statistik framtaget av ESS, som består av ett samarbete mellan 24 europeiska länder. Uppsatsen testar hur olika aspekter av arbetslivet påverkar gränsdragningen mellan arbete och fritid.

Syftet med uppsatsen har varit att pröva, beskriva, analysera och diskutera hur literacy kopplat till ett vidgat textbegrepp kan användas i ett klassrum för de lägre åldrarna. Att arbeta utifrån ett literacy-perspektiv innebär att ta fokus från de tekniska färdigheterna och skapa meningsfulla lärandesituationer där elevers språkutveckling i vid mening utgör ett betydelsefullt inslag. Fokus i uppsatsen har legat på lärares arbetssätt utifrån ett literacy-perspektiv och av den anledningen behandlar forskningsbakgrunden till största del detta. I forskningsbakgrunden tas även upp lärandeteorier, traditionell skriftspråksundervisning, critical literacy och ett vidgat textbegrepp. Vi har utgått från flera framstående forskare inom områdena och satt deras tankar i relation till varandra.

I de flesta arbeten uppkommer situationer som kan te sig svåra och som på ett eller annat sätt måste hanteras. Den allmänna föreställningen är att svåra situationer betraktas som problem och uppfattas oftast ha en negativ innebörd. I denna uppsats har vi valt att se svåra situationer i en positiv bemärkning. Vi har för avsikt att undersöka hur svåra situationer i arbetet bidrar till lärande och utveckling för individen, i detta fall yrkesgruppen coacher. De frågeställningar vi utgår ifrån i studien är vilka svåra situationer coacherna upplever i sitt arbete, hur de hanterar svåra situationer samt vilka möjligheter till lärande och utveckling svåra situationer ger upphov till.

Den globala turismnäringen har kommit att bli en av världens mest lukrativa branscher. Hundratusentals svenskar turistar i Thailand varje år. Vad representerar Thailand i turistens ögon? Hur ser turisten på sig själv i förhållande till det han/hon möter och hur förhåller sig turisten till det lokala och globala? Uppsatsen utgår från en kritisk hållning till fenomenet turism. Teorier om Postkolonialism och Orientalism samt kritisk turismforskning blir därmed centrala i förståelsen av det undersökta materialet.

Denna uppsats behandlar bilder från Jämtlands län och tolkar dessa utifrån en bildanalysmodell. Texten är en i kandidatuppsats i landsbygdsutveckling. Syftet med uppsatsen är att avtäcka de diskurser som omgärdar foton från Jämtlandsregionen. Det teoretiska ramverket utgörs av Norman Faircloughs kritiska diskursanalys samt Stuart Halls begrepp representation och ligger till grund för uppsatsen. Materialet består av insamlade bilder från Jämtlands län i tre olika kategorier; turism, in-landsrörelsen samt privatpersoners bilder. De utvalda fotona tolkas genom en analysmodell där tyngpunkten ligger på själva språket som förmedlas i bilderna.

Uppsatsen syfte är att analysera förändringarna hos tre mikrofinansiella organisationer då de gjorde ett inträde på aktiemarknaden. Fem kritiska punkter behandlas; antalet låntagare, hur fattiga låntagarna är, återbetalningsfrekvensen, ränteförändringar och vinstförändringar. Studien är begränsad till tre år - året före inträdet, inträdesåret samt året efter inträdet. Resultatet av studien visar att samtliga har ökat antal låntagare i och med IPO men endast Compartamos har fortsatt att öka året efter IPO, både SKS och Banco Sol har minskat antalet. Kritiken gällande nivå av fattigdom stämmer endast överens med Banco Solidario, enligt min studie hjälper de endast mindre fattiga människor.

Studien har tagit reda på vilket av direktsända- eller inspelade nyhetsinslag som är mest trovärdig hos mottagaren. För att ta reda på svaret producerades två stycken nyhetsinslag som innehöll exakt samma information. De handlade om att Facebook bygger nya serverhallar i Luleå. Inslaget som skulle likna ett direktsänt inslag, spelades in på platsen där Facebook bygger serverhallarna. Projektansvarige blev intervjuad på platsen.

Syftet med studien är att identifiera hur fenomenet motivation konstrueras i tre olika diskurser. Dessa diskurser är fokusgruppsamtal med gymnasieelever, läroplanen för gymnasiet samt en text om motivationsforskning för skolans värld. Analysen av diskurserna är baserad på Faircloughs tredimensionella kritiska diskursmodell. Studien synliggör skillnader och likheter i de studerande diskursena med särskilt fokus på vad detta får för påverkan på elevernas drivkrafter till lärande. Analysen visar att läroplanen konstruerar ett ideal där eleven ses som ansvartagande med motivation till lärande av ett meningsfullt kunskapsstoff.

Intern marknadsföring är ett välutforskat ämne. Majoriteten av de genomförda studierna är dock kvantitativa och har på ett eller annat sätt studerat samband mellan olika faktorer inom intern marknadsföring. Detta har bidragit till att en mängd olika faktorer och aktiviteter idag benämns under intern marknadsföring. Vi menar på att en djupare undersökning behövs göras för att ta reda på vad intern marknadsföring egentligen är och vilka delar som är centrala. Syftet med rapporten är att undersöka vad som får frontpersonalen att trivas på sin arbetsplats samt vilka resurser de behöver för att kunna leverera en bra servicekvalitet.

Syftet med föreliggande studie är att utifrån nyhetsrapporteringen i Ystads Allehanda och Sydsvenska Dagbladet Snällposten undersöka vems röster som gjordes hörda i den massmediala diskursen kring den asiatiska influensan som grasserade 1957. Utifrån olika teman, som jag vid närläsningen kunde identifiera som återkommande i nyhetstexterna, studerar jag vad man talade om och hur man talade om detta. Jag studerar också vem mottagarna var och om det förmedlas några speciella budskap. Dessutom gör jag en jämförelse av de båda tidningarnas rapportering i egenskap av att SDS kan sägas representera stad medan YA representerar landsbygd. Undersökningen genomförs med utgångspunkt i Faircloughs kritiska diskursanalys och utifrån det teoretiska perspektivet att språket i sig är en handling. Vad som förmedlas via språket är ingen avspegling av verkligheten, utan en konstruktion, som utifrån olika perspektiv och syften skapar ?sanningar?.

Denna studie behandlar hierarkisk karriärutveckling utifrån ett utvecklingspsykologiskt perspektiv. Undersökningen har antagandet att utvecklingen mot en hierarkisk karriär, likt utvecklingsfaserna i livet i övrigt, följer bestämda faser eller stadier där man kan se paralleller mellan uppbyggnaden av en karriär och utvecklingsfaserna i livet. Studien syftade till att undersöka bankchefers karriärer och analysera dem efter de steg som vägen till en hierarkisk karriär antas utgöras av, utifrån de steg som Greenhaus et al. (2000) med hjälp av utvecklingspsykologin byggt upp. Detta för att hitta vad som har varit avgörande i deras väg mot framgång.