Jag har undersökt kyrkans situation i Sverige på 1950-talet, då en förändring skedde med kyrkan. Finns det några samstämmigheter och eventuella avvikelser mellan tillänglig statistik över utträden och viktiga händelser/skeenden under 1950-talet? Mitt syfte med arbetet är att studera Svenska kyrkans nedgång på 1950-talet genom att jämföra tillgänglig statistik med det faktiska historiska skeendet. Det började med att Ingmar Hedenius publicerade sin kritiska bok ?Tro och vetande? 1949.

Syftet med studien är att empiriskt belysa vilka ledarstilar en lärare anammar i en given klassrumssituation. Dessutom försöker den följande undersökningen identifiera olika strategier och modeller som kan vara till en lärares hjälp för att försöka skapa en god atmosfär och arbetsro i klassrummet. Den teoretiska referensramen behandlar tre områden. Till en början behandlas vad forskningen säger om ledarskap och därefter tas det upp olika förslag till att stärka de positiva processerna i klassrummet. Det tredje området beskriver hur en bra lärare/ledare bör vara enligt forskningen.

Vad gör projektledare för uppdragsutbildning vid en utvecklingsavdelning knuten till en högskola? Frågan utgör startpunkten för denna studie kring ledning av processer i spänningsfält.Syftet är att belysa projektlederi och kritiska faktorer knutna till detta projektlederi, genom de uppfattningar som projektledare ger uttryck för i en fokuserad gruppintervju med projektledarnas skriftliga narrativer som stimuleringsmaterial.Undersökningens underliggande och sammanflätade syfte är att finna en metod för att utreda en process, ett tillvägagångssätt som samtidigt kan stödja projektledargruppens individuella och kollektiva lärandeprocesser om sitt projektlederi.Studiens teoretiska ram utgörs av Jean Bartuneks dynamiska modell för kraft och vitalitet i förändringsagentgrupper och i förändringsagentgruppers arbete.Undersökningen visar att projektlederi i spänningsfält handlar om att balansera och kommunicera olika intressentgruppers krav och behov. Projektlederiet i denna studie pågår i en självfinansierande verksamhet, som är beroende av den statsbidragsfinansierade organisation den utgör en del av. Konstruktionen i sig bidrar till att skapa och återskapa spänningsfältet. Undersökningen visar vidare att konstruktionen i praktiken ger projektledare ett dubbelt uppdrag, dvs dels att utveckla intressenternas verksamheter, dels att fånga uppdrag för att finansiera verksamheten.

Historieämnet är ett komplext och vittomfattande ämne, som trots sitt stora innehåll och ambitiösa målsättningar, paradoxalt nog har fått ett allt mindre utrymme i skolan. Det är av denna anledning, angeläget att lyfta frågor om ämnets syfte, innehåll och metoder i skolan. Denna studie syftar till att skapa en ökad förståelse för historieämnets plats i skolan. Frågorna studien utgår ifrån är de didaktiska: Vad? Hur? Och Varför? Genom en genomgång av styrdokumentens, samt den historiedidaktiska forskningens syn på ämnet, kommer en historieundervisning i dagen, som enligt dessa, bör sträva mot utvecklandet av elevernas historiemedvetande ? förmågan att orientera sig i de temporala tidsdimensionerna då, nu och sedan.

Läroböcker är viktiga källor för kunskapsinhämtning och dess användare har oftast stort förtroende för det skrivna ordet i dessa böcker. Vi vill med denna uppsats uppmärksamma olika maktförhållanden i läroböckerna och uppmana lärare att gå utanför lärobokens ramar i undervisningen. Syftet med uppsatsen är att analysera framställandet av Indien i historieläroböcker från 1930-, 1960-, 1970- och 2000-talet. Läroböckerna analyseras med hjälp av den kritiska diskursanalysen och den sociokulturella praktiken belys med hjälp av postkolonial teori. Kolonialdiskursen är den dominerande diskursen i läroböckerna från 1930-talet, medan läroböckerna från de övriga undersökningsperioderna bygger på den dominerande västdiskursen.

Problem: Företag och marknadsförare försöker finna konsumenters behov för att sedan tillfredställa dem, något som kan benämnas som det traditionella marknadsföringsperspektivet. Kritiska skolor mot detta traditionella synsätt hävdar att det är ett för smalt sätt att studera människor på. Faktorer som påverkar en konsument utelämnas och därmed blir bilden av konsumenten ofullständig. För att förstå konsumenters omgivning och hur deras behov påverkas, kan det vara av intresse att studera processen som formar dem. Vi hävdar att företag, till exempel SAS, kan ses som en av flera socialisationsagenter som formar segmentet affärsresenärer.

This master?s essay presents a study designed to investigate twelve police students?ability to handle academic writing conventions and to show critical-analyticalcompetence in their degree projects, which are written as part of the education atSweden?s three police academies. The education of police officers is not an academicone, and the students? main focus is therefore on writing texts in the field of policediscourse. At the same time, scientific principles and critical thinking are emphasized intheir syllabus, but the question of how students handle the encounter with academicdiscourse has so far not been investigated.

Syftet med detta examensarbete är att föreslå åtgärder för att uppnå minskade kostnader för förrådshållningen vid Kappa Kraftliner Piteå. Åtgärderna skulle omfatta förslag på hur de förrådsförda artiklarna ska klassificeras. En modell för förrådsstyrning, baserad på artikelklassificeringen, skulle sedan tas fram. För att uppnå syftet har litteraturstudier inom ämnet gjorts och berörd och kunnig personal vid Kappa Kraftliner har intervjuats. En uppfattning av de förrådsförda artiklarna har skapats genom intervjuer samt observationer.

Bakgrund: Allt fler eleverna har tillgång till egna bärbara dator i gymnasieskolan. I skolan där undersökningen genomfördes fick eleverna inte ta med sig sin dator på matematiklektionerna. Här använde eleverna endast boken och miniräknare. Eleverna som deltar går andra året på gymnasiets Teknikprogram och läser MaD. Eleverna är uppväxta med datorspel och internet.Syfte: Undersökningen handlar om möjligheter och svårigheter med att införa ett chattprogram på matematiklektionerna.

En utmaning som pedagoger st?r inf?r i m?tet med barnens fria lek ber?r balansen mellan pedagogers delaktighet och fr?mjandet av barnens inflytande samt sj?lvst?ndighet. Mot bakgrund av detta syftar denna kvalitativa intervjustudie till att unders?ka en grupp fyraoch fem?riga f?rskolebarns uppfattningar kring pedagogers delaktighet i den fria leken. De fr?gest?llningar vi unders?ker ?r: vad ?r barnens uppfattningar kring pedagogers delaktighet i den fria leken? Vad ?r barnens uppfattningar kring pedagogers roll i den fria leken? Vad f?rmedlar barnen kring pedagogers agerande i den fria leken? Med avstamp i livsv?rldsfenomenologi som ansats unders?ker vi vad som ?r meningsfullt f?r barnen utifr?n deras livsv?rld och erfarenheter.

Skolan har fått ta del av den tekniska utvecklingen genom datorns introduktion. Vår uppfattning är att dess fulla potential inte används och att det har fokuserats för mycket på hur man kan få in datorn i undervisningen, när frågan borde ha varit: "Varför?" I läroplanen finns det inga tydliga mål eller riktlinjer för hur datorn skall användas. Eftersom införandet av datorn inte har förankrats hos pedagogerna, har den ibland förpassats till att bli en dyr skrivmaskin eller en teknisk encyklopedi. Vi anser att datorn är ett hjälpmedel med stor potential för pedagoger och elever i skolans verksamhet.

Upplevelsen av att en anhörig drabbas av kritisk sjukdom och behandlas i respirator kan vara svårt för intensivvårdssjuksköterskan att sätta sig in i då det är en subjektiv upplevelse. Kunskapen och förståelsen av den utsatthet som en närstående upplever har stor betydelse för intensivvårdssjuksköterskans i sitt arbete. Bakgrund: Patienter som vårdas på intensivvårdsavdelning har eventuellt svikt i ett eller flera livsnödvändiga organ. På grund av det kritiska sjukdomstillståndet är det vanligt att patienten intuberas, sederas och behandlas i respirator. Detta innebär svårigheter i kommunikationen mellan närstående och patienten.

I denna studie undersöks sambanden mellan text och samhälle i Stefan Löfvens politiska sommartal den 25 augusti 2013. Studien intresserar för hur olika språkliga strategier kan användas för att positioneraStefan Löfven som blivande statsminister. Studien utgår teoretiskt i från Faircloughs kritiska diskursanalys men innehåller också delar ursystemisk-funktionell grammatik och samtalsanalys. Resultaten pekar på att talets övergripande syfte är att positionera talaren som statsministerkandidat både på ett nationellt och internationellt plan. Positioneringen sker dels textuellt genom användningen av pronomen för att etablera en gemensam plattform mellan talare och åhörare, dels diskursivt genom en blandning av olika diskurser som positionerar talaren i en nationell/internationell kontext.

Koncept används inom produktutveckling för att ta fram en beskrivning av en tänkt produkt i form av en skiss eller modell, tillsammans med beskrivningar över form, funktion och specifikationer och hur produkten ska tillfredsställa slutkundens behov. Med hjälp av detta uppskattas även utvecklingskostnaderna för den tänkta produkten, vilket ger beslutsunderlag för om och hur fortsatt utveckling ska ske.Användningen av strukturerade metoder i en konceptfas motiveras av att det effektiviserar produktutvecklingsprocessen genom att resurser läggs på tidiga faser i arbetet, vilket bidrar till att minska antalet iterationer senare i processen. Ett väldefinierat koncept lägger på så sätt grunden för att fortsatt arbete ska kunna ske framgångsrikt.Syftet med detta arbete är att undersöka hur konceptutvecklingsfasen inom produktut-vecklingsprojekt går till. Fokus ligger på att undersöka konceptgenerering, konceptutvärdering och testning.En teoristudie har gjorts för att ge en bakgrund om vad litteraturen säger om ämnet. För att undersöka hur detta efterlevs i praktiken har en intervjustudie med totalt sex respondenter på olika företag gjorts, varav två behandlas i denna uppsats.Resultaten visar att de undersökta företagen till stor del använder specifika modeller och metoder under konceptutvecklingsfasen, men att dessa ser olika ut från fall till fall.

IT-strategier skulle under slutet av 1990-talet gå från att ha varit mer av en ?inköpslista? till en del centrala strategidokument som styrde verksamheten ute i företag och organisationer. Den nya tekniken var en ?möjliggörare? och potentialen ansågs vara enorm. Ny teknik i kombination medbehov av affärsutveckling öppnade upp för stora konsultföretag att marknadsföra sig som leverantörer av IT-strategier, en tjänst som till stor del byggde på erfarenhet och förtroende.Genom att analysera IT-strategier ur en tjänsteutvecklingsmodell når detta arbete fram till de kritiska framgångsfaktorer som skulle göra skillnad på en lyckad IT-strategi framöver.