Syftet med föreliggande studie har varit att ur ett specialpedagogiskt perspektiv beskriva, analysera och jämföra olika personalkategoriers uppfattning om arbetet för att nå en skola för alla. De personalkategorier som deltagit i undersökningen är personal i en förskola, klasslärare och specialundervisande lärare i en låg- och mellanstadieskola, totalt 10 personer. Studien är kvalitativ med en fenomenografisk forskningsansats och intervjuer har använts för datainsamlingen. Teoretisk utgångspunkt har varit socialkonstruktivismen där förskola och skola ses som två olika sociala konstruktioner skapade av människor utifrån behov i samhället. I undersökningen har framkommit många likheter men också vissa skillnader i hur de olika personalkategorierna ser på en skola för alla.

Vinstintressets effekter på välfärdstjänsterna är komplicerade att mäta, och om det är positivt eller negativt att vinstdrivande företag tillåts på välfärdsmarknaden är svårt att avgöra. Uppsatsen är en teoretisk analys som med nationalekonomiska teorier strävar efter att undersöka vad som talar för respektive mot vinstdrivande privata välfärdsbolag, dels genom en generell analys och dels med en applicering på skolan. Vinstdrivande företag är ofta effektiva och innovativa, men det är svårt att specificera välfärdstjänster i kontrakt och företagen ges incitament att sänka kvaliteten för att maximera vinsten. Om företagen har möjligheten att påverka vilka som konsumerar deras tjänst finns risk för cream-skimming och segregation..

Denna uppsats är en kritisk diskursanalys av Sverigedemokraterna, ett uttalatnationalistiskt och invandringskritiskt parti. Syftet med vår studie är att granskaSverigedemokraternas nationalistiska budskap utifrån ett feministiskt perspektiv.Fokus ligger på ett samspel mellan genus, sexualitet och nation. Studiens materialbestår av politiska program och artiklar från partitidningen Sd-kuriren. Understeget in på den politiska arenan, har Sverigedemokraterna kommit att använda enallt mer ?rumsren? retorik.

Hur definierar lärare sitt ledarskap, vad har format deras syn på och vad upplever de som väsentligt i sitt ledarskap? Detta arbete har undersökt dessa frågor genom att dels genomföra intervjuer med två lärare och dels genom en enkätundersökning på en gymnasieskola. Den teoretiska ansatsen har varit hermeneutisk, dvs att resultaten har tolkats utifrån den innebörd som läggs in i handlingar och begrepp. Det visade sig att lärare definierar sitt ledarskap ganska varierande och att detta kan förstås utifrån avsaknaden av en gemensam teoretisk bakgrund..

I dagens massmedielandskap ökar ständigt konkurrensen för de redan etablerade nyhetsmedierna från nyuppkomna nyhetskanaler och Internets framfart. Det leder till att nyhetsmedier dramatiserar sina nyheter för att underhålla och engagera sin publik i syfte att stå sig i denna konkurrens. I praktiken innebär det att få tittarna att inte byta kanal eller gå in på en konkurrents hemsida. Konsekvenserna av att redigera nyheter så att de blir ?underhållning? är att det kan påverka nyheternas trovärdighet och i förlängningen påverka tittarens ideologiska åsikter och värderingar med en förvrängd verklighet.

Syftet med studien är att genom en parallellstudie av två företag, där leverantörerna spelar en viktig roll, tydliggöra för hur företag bör gå tillväga för att bygga leverantörsrelationer där gemensamt värde skapas. Tanken med studien är att identifiera problem och möjligheter i fallföretagen men även skapa en generaliserande bild. Studien identifierar ett antal viktiga faktorer som är kritiska i byggandet av värdeskapande leverantörsrelationer. Dessa är intern konsensus om dels vilken kunskap utifrån som är kritisk för företaget, dels hur arbetet med leverantörerna skall gå till. Företaget behöver även en segmenteringsmodell för att identifiera de rätta leverantörerna.

Flickor och pojkar socialiseras in i skilda ko?nsroller och till en heterosexuell miljo?. Skolan a?r en plats som ska vila pa? demokratiska och inkluderande va?rderingar. Dock uppvisar forskningsresultat att skolan a?r en arena som tenderar att reproducera ora?ttvisor i samha?llet.

Följande studie undersöker i vilken utsträckning parterna i trepartsförhållandet Upsala Nya Tidning, annonsör och läsare har överensstämmande åsikter om vad som är viktigt i relationen, samt hur väl de känner till varandras uppfattningar. Vi väljer att studera förhållandet ur ett trepartsperspektiv då de mer traditionella tvåpartsförhållandena inte är tillräckliga för att beskriva den komplexa verkligheten. Studien utgår från UNT:s printupplaga, men skildrar även skillnader mellan den och webbupplagan. Ett representativt urval av varje part tillfrågades via en enkätundersökning vad de själva tycker är viktigt och vad de uppfattar är viktigt för övriga parter. Resultatet visar på att parterna inte har överensstämmande åsikter om vad som är betydelsefullt i relationen.

Syftet med denna studie är att studera argumentationen framförd av motståndarna till könsneutral äktenskapslagstiftning. Debatten mot könsneutralt äktenskap har huvudsakligen förts av förgrundsgestalter inom de religiösa samfunden, men debatten har trots detta haft en sekulär karaktär. Med utgångspunkt i en heterosexistisk teoretisk diskurs, har argumentationen analyserats. Studien utkristalliserar argumentationen och hur de formats för att bilda opinion.Slutsatsen visar också på att det stora flertalet argument som förs fram i debatten kan klassificeras som heterosexistiska. Heterosexism är ett symptom av heteronormativitet.

Syftet med uppsatsen var att undersöka om interaktionen med informationsteknologins nya verktyg kan beskrivas som en lärandeprocess och vidare försöka svara på frågan om hur detta kan tänkas gå till. Uppsatsen har kunnat påvisa att det är statistiskt säkerställt att det förekommer skillnader i hur lätta olika gränssnitt i verktyg för samma ändamål är att lära sig. Inlärningen i fallet att lära sig handskas med mobiltelefonens gränssnitt skulle då vara att användaren lär sig tolka, och tillägna sig de inbyggda antagandena om tekniken som utvecklaren har byggt in i tekniken. Det finns en mängd olika sätt att betrakta inlärning. Beroende av vilken idétradition man följer har man olika uppfattningar.

I föreliggande examensarbete har en undersökning företagits med syfte dels att identifiera vilka urvalsprinciper som lärarna vid en gymnasiesärskola och en gymnasieskola i en mellansvensk kommun begagnar sig av när det gäller den skönlitteratur som eleverna får läsa i svenskundervisningen, dels att utröna vilken slags skönlitteratur som används i undervisningen i svenska. Som grund för studien har vi genomfört intervjuer med åtta lärare som utgör den grundläggande informationskällan. Intervjuutsagorna har analyserats i ljuset av gällande kursplaner och ämnesbeskrivningar. För diskussionen fungerar Wolfgang Klafkis kritisk-konstruktiva didaktik som bakgrund. En slutsats är att lärarnas urvalsprinciper utgår från vissa primära motiv ur styrdokumenten, som att den skönlitterära läsningen skall väcka reflektion, uppmuntra till läsning och verka för att eleverna stiftar bekantskap med klassiska litterära verk.

Uppsatsens titel:Den stora utmaningen ? en fallstudie över vikten av en gemensam värdegrund i ett detaljhandelsföretag Kurs: SMA405 Examensarbete - Magisterkurs Författare:Emma Halvarsson &Agnes Sjögreen Handledare: Örjan Hallgren & Sumi Park Dahlgaard Nycklord: Företagskultur, ledarskap, intern marknadsföring, kommunikation, visioner, värderingar Syfte: Syftet med denna uppsats är att studera och undersöka hur en gemensam värdegrund kan bli en del av företagskulturen. Uppsatsens huvudsakliga frågeställning är: Hur implementeras och sprids visioner och värderingar på ett framgångsrikt sätt i ett detaljhandelsföretag? Metod:Det empiriska materialet samlades in utifrån en kvalitativ undersökningsmetod, med djupintervjuer som huvudsakligt tillvägagångssätt. Med hänsyn till uppsatsens syfte har vi valt att utgå ifrån en hermeneutisk forskningsansats, där tolkning utgör den huvudsakliga forskningsmetoden.

During the last two decades, the elementary, - secondary-, and upper secondary schools of especially Europe and USA have gone through a change. From being formed in the post war time and, in Europe, very influenced by the ideas of social democracy, the school today has more and more come under the influences of neo liberalism, entrepreneurship and the political and economical situations during the late 1980´s.This undergraduate work brings up the changed discourses of education and knowledge in relation to the traditional free school system for adults in Sweden, the popular education, and especially in relation to folk high schools (folkhögskolor). By using, first and foremost, the idea of Norman Faircloughs critical discourse analysis (CDA) the rules and documents concerning the folk high schools are analyzed. The purpose of the paper is to identify and recognize the movement in the discourse to reach an understanding about the political situation for folk high schools in Sweden. In the end you can see that it is possible to define a similar development in discourse surrounding the popular education, as has been in the case with the elementary, - secondary-, and upper secondary schools..

Den här uppsatsen är en teoretisk och empirisk studie över unga vuxnas erfarenheter av onlinedatorspelet World of Warcraft. Perspektivet som anläggs på spelet och dess användare är ett socialpsykologiskt perspektiv. Det socialpsykologiska perspektivet utgörs av den symboliska interaktionismen, sociala roller och rum samt Johan Asplunds teori om social responsivitet. I uppsatsen relateras även teorier om det medialiserade samhällets inverkan på individ och sociala rum. Kunskap om fältet har genererats främst genom ostrukturerade intervjuer med användare, samt genom en kulturanalys av verket.

Denna uppsats behandlar vad som gör en kund värd att satsa på för ett lokalt bankkontor. Syftet med uppsatsen är att undersöka i vilken mån banker på ett rättvisande sätt kan avgöra lönsamheten hos sina kunder. Studien syftar även till att fastställa vilka typer av kunder banken har, och i vilken utsträckning man har en relation till dem. För att få en större förståelse för ämnet inleds uppsatsen med en teoretisk genomgång av olika modeller om värdeskapande. Den teoretiska genomgången följs upp av en empirisk del.