The concept of domestic violence pertains to different definitions of violence, one of which is the concept of honour related violence and oppression. This paper looks at honour related violence and oppression, as defined in policy documents at a central political level, and how various discourses stand in relation to social categories and power relations. Consequently, the theoretical and methodological premise of the paper has been based on discourse analysis and an intersectional perspective has been applied to gain further depth and breadth in the analysis of the material. The intersectional perspective houses various approaches to the understanding of specific phenomena based on factors of gender, ethnicity, sexuality and class. The analysis concludes that the concept of honour related violence and oppression is a concept without a single scientific definition. There is, however, a general consensus in the political context that honour related violence and oppression is a collective force that can be directed at both sexes.

Vårt syfte med uppsatsen är att undersöka om det skett en förändring i svensk utvecklingspolitik sedan de nya riktlinjerna lanserades i propositionen PGU från 2002. Vårt mål är att urskilja vilka diskurser som är genomgående, hur dessa diskurser relationellt har påverkat varandra och hur de inbördes har förändrats över tid. Hur ser regeringen på utveckling, fattigdom och bistånd? Har det skett en förändring över tid, mellan de diskurser vi identifierar? Teorin och metoden vi använder är kritisk diskursanalys, där vi med hjälp av lingvistiska textanalytiska redskap urskiljer och analyserar diskurser. Vi kopplar också den kritiska diskursanalysen till postkolonialismen.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur köp av sexuella tjänster konstrueras, dels i tingsrättsdomar och dels på internetforumet Flashback. Vidare vill vi undersöka om det finns likheter och skillnader mellan dessa två språkliga arenor. För att uppnå studiens syfte utgår vi ifrån ett socialkonstruktionistiskt perspektiv och knyter an till teorier gällande hegemonisk maskulinitet och diskursteori. Vidare har vi tagit del av tidigare forskning som berör köp av sexuella tjänster med olika infallsvinklar för att bearbeta vårt material. I studien har kritisk diskursanalys används för att analysera sju tingsrättsdomar och en tråd från internetforumet Flashback.Vi kan se att köp av sexuella tjänster i tingsrättsdomar konstrueras som något olagligt med en koppling till stigmatisering.

SAMMANFATTNINGFörfattare Fahria ErikssonÅtgärdsprogram under luppen Antal sidor: 44 Åtgärdsprogram kan ses som en del av den dokumentation som inom skolan innebär en språklig handling där föreställningar om verkligheten konstrueras. Syftet med uppsatsen var att undersöka hur åtgärdsprogram upprättas, hur elever och skolsvårigheter beskrivs samt vilka mål och åtgärder som föreslogs i undersökta åtgärdsprogram. Det empiriska materialet bestod av 139 åtgärdspro-gram som analyserades i den ena fasen och 48 åtgärdsprogram som närlästes och analyserades i den andra och tredje fasen. Analysen hade sin metodiska grund i kritisk diskursanalys.Resultatet av hur åtgärdsprogram upprättas visar att det återstår en del arbete med att genomföra de riktlinjer som anges för arbetsgången. Problematiken visar sig främst när det gäller pedagogiska utredningar, närvaro av vårdnadshavare vid upprättandet av åtgärdsprogram, elevens möjligheter till att beskriva sin skolsituation samt i lärares dilemman med att beskriva elevers styrkor och svå-righeter.När det gäller den sociala praktiken visar resultatet att det fortfarande är ett traditionellt specialpe-dagogiskt perspektiv som gör sig gällande på alla plan.

Denna uppsats tar sin utgångspunkt i intervjuer med fem ungdomar som besöker en fritidsgård. Syftet är att få en uppfattning om vilka konsekvenser Jürgen Habermas teori om det kommunikativa handlandet kan ha för fritidsgårdens verksamhet i förhållande till fritidsledarens arbete som pedagog.Författaren har metodologiskt utgått från de intervjuer som analyserats med en meningskonstitutionsanalys. De teoretiska perspektiven som presenteras utgår från Jürgen Habermas och det kommunikativa handlandet, samt Edmund Husserl och fenomenologin. Ett viktigt teoretiskt begrepp som diskuteras är begreppet livsvärld som både Husserl och Habermas talar om.Resultatet som presenteras i uppsatsen har i diskussionen, först och främst, delats in i punkterna livsvärldsarenan, livsvärldspedagogen och livskunskapen. Resultaten synliggör fritidsgården som en livsvärldsarena, där lärande leder fram till vad författaren kallar livskunskap.

Syftet med studien har varit att, analysera hur handläggare resonerar omkring varför människor med utländsk bakgrund är i behov av långvarigt försörjningsstöd. Jag har intresserat mig för viktiga komponenter mellan handläggare och klient relationer.Jag kommer även att redogöra för vad jag anser vara viktiga faktorer till att klienterna behöver stöd, baserad på analys av material.Som metod har jag använt mig av intervjuer för att ta del av informanternas berättelser. Det empiriska materialet analyseras med hjälp av systemteori och begreppet: relation.Jag använder mig även av litteraturstudier. Min studie är baserad på ett positivt förhållningssätt. Är inte så kritisk mot socialarbetarens arbetsuppgifter, eftersom maktförhållande inom organisationen och politiska strömningar i samhället sätter gränser för den enskilde handläggaren.Studiens huvudresultat har visat hur stor betydelse klienternas relation till socialsekreterare har.

Väpnade aktörer, terrorism och illegal handel (med människor, narkotika och vapen) är alla företeelser som, i varierande omfattning, florerar i fallerade stater. Dessa företeelser återfinns inte minst i Colombia, som trots det inte bedöms vara fallerad.Uppsatsens syfte är att påvisa behovet av kvalitativa och kontextspecifika studier, då vår förförståelse är att analyser av fallerade stater, som bygger på kvantitativ forskning, missar orsaksperspektiven. För att göra detta prövas två teorier (Rotbergs kvantitativa och Buzans/Holstis kvalitativa) på fallet Colombia.På grund av att Rotbergs teori har en lägre validitet och inte förklarar vad som ligger bakom staters interna problem, kan Colombias situation mest framgångsrikt förklaras utifrån Buzans/Holstis teori. Buzan/Holsti missar dock flera för, Colombia centrala aspekter, som går under benämningen ?the Hidden Form of State Failure?.Nyckelord: Fallerade stater, Rotberg, Buzan/Holsti, Colombia, ?the Hidden Form of State Failure?..

Vårt mål med denna uppsats är att förstå de ideologier som finns representerade i ett utbildningsmaterial riktat till ungdomar om problematiken kring mäns våld mot kvinnor. Vi använder oss av en kombinerad argumentations- och ideologianalys för att nå svaret på vår frågeställning. Detta är en oortodox metod inom genusvetenskapen, vilken får oss att positionera oss feministisk-empiristiskt. Detta har bevisat för oss hur genusvetenskapen kan utvecklas och anammas även av mer traditionella discipliner. Svaret på frågeställningen är att materialet har en maktkritisk poststrukturalistisk intention, där postkoloniala och queerteoretiska antaganden marginaliserats till förmån för könsaspekten av maktförhållandena.

Syftet med föreliggande studie är att belysa de normer, värden och kunskaper som uttrycks i GY11, den svenska gymnasieskolans läroplan. Studien använder sig av en ideologikritisk analys, vars avsikt är att ge en fördjupad förståelse för samhället genom att avslöja falska beskrivningar av och uppfattningar om makt och verklighet. Med utgångspunkt i den prövande tesen att läroplanen som dokument står under inflytande av det omslutande samhällets idéer och materiella förhållanden läses och förstås GY11 i relation till teorier om rationalitet, kontroll och individualisering. Analysen visar att GY11 i flera avseenden bär drag av en nyliberal ideologi och bekräftar stora delar av den samhällskritik som formulerats av den kritiska skolan och av individualiseringsteoretiker. Det teoretiska ramverket anlägger även ett praktiskt perspektiv med begreppen techne, episteme och fronesis, vilka fungerar som referenspunkter i diskussionen kring kunskapers och handlingars legitimitet i enlighet med samhällets dominerande rationalitet.

Syftet med denna uppsats är att belysa myten/myterna om individen. Detta görs utifrån bilder i två olika läroböcker, en för samhällskunskap och en för historievetenskap i grundskolans senare år. Frågan som ställs är vilken myt om individen vi kan finna i dessa, för att svara på denna fråga används en kvalitativ textanalys. Mer exakt används en semiotisk bildanalys vilket innebär att vi läser bilden utifrån principen att den fungerar som en text. Vi förankrar vår analys i teorier av Barthes och Foucault.

När man inom filosofihistorien diskuterat frågan om djuret, har utgångspunkten ofta varit en negativ kontrast till det mänskliga. Medan människan tillskrivits förmågor som medvetenhet, rationalitet och förmåga till tal och språk, har djuret framställts som något som brister i dessa egenskaper. Dock har det uppkommit nya teorier om djuret som skiljer sig från en sådan metafysisk tradition . Peter Singer lyfter i sin bok, Praktisk Etik, att medvetande och självmedvetandeargument som syftat till att tillskriva människan en särställning gentemot djuret inte längre kan vidmakthållas. Vi har snarare skäl att tro det omvända.

Ungdomstiden är en kritisk period i livet med fysiska och psykiska förändringar. Övervikt och fetma ökar bland unga människor och påverkar deras hälsa. Syftet med denna studie var att beskriva unga människors egna upplevelser av övervikt och detta gjordes i en litteraturöversikt. Tre databaser användes för litteratursökningen, som genomfördes med hjälp av nyckelord som bedömdes relevanta för ämnet. Artiklarna bearbetades och resultatet sammanställdes i fyra olika områden: Kroppsuppfattning och utseende, Upplevd hälsa, Sociala relationer, Skolsituationen.

This essay set out to propose a problematic interpretation of the socio-cultural perspective on learning. Its purpose is to show how the socio-cultural perspective on learning defines the concept of knowledge in an incomplete way. The aim becomes then that of giving a more comprehensive description of this concept, and, to this end, to construct a new, broader pedagogic discourse. The investigation starts with a deconstructive analysis of Roger Säljö?s socio-cultural text in order to point out the incompleteness of the concept of knowledge.

Bakgrund: I Lpo 94 står att "Skolan skall sträva efter att varje elev utvecklar nyfikenhet och lust att lära". Vi var intresserade av att reda ut begreppet lust att lära och lustfyllt lärande och om det inte fanns nackdelar med de annars enbart positivt framställda begreppen i utbildningen och i skola. Syfte: Studien syftar till att identifiera betydelsen av begreppet lustfyllt lärande och beskriva pedagogernas syn på lustfyllt lärande som begränsning. I vår studie har vi koncentrerat oss på lärare i de yngre skolåren. Vi har därmed valt bort fritidspedagoger och förskollärare ur studien då de kommer från en annan yrkeskultur.

I denna studie identifieras genom Williamsons (2002) reklamavkodningsteori hur varumärket Fjällräven reproducerar konsumentismens ideologi, genom att kommunicera sin populära ryggsäcksmodell Kånken, i tryckta reklammaterial i form av produktbeskrivningar från tre olika år (1979, 1994 och 2015).  Studiens syfte är tvåfaldigt, delvis handlar det om att undersöka om reklamavkodningsteorin är relevant i att förklara hur ideologi reproduceras och också om den är applicerbar i en svensk kontext. Dessa syften besvarades med en huvudsaklig frågeställning, samt av två underfrågeställningar, vilka formulerades utifrån de teoretiska begreppen adressering och differentiering. I analysförfarandet applicerades ett multimodalt ramverk anpassat för tryckt reklammaterial.Studien har funnit att produktbeskrivningarna använt olika ideologiska referenssystem för att differentiera Kånken som produkt och för att adressera mottagaren. Slutsatsen är att Fjällräven har reproducerat ideologi genom två meningsskapande konstruktioner som handlar om differentiering av produkter och adressering av konsumenter.