Problembakgrund: Det har visat sig att intresset för miljöproblemen har minskat och ämnet måste kommuniceras för att en större förändring ska kunna ske. Medierna och miljöorganisationerna har en viktig roll i kommunikationen av miljöproblem. Därför är det intressant att undersöka hur kommunikationen ser ut från en miljöorganisations sida.Syfte: Syftet med den här studien är att undersöka vad Naturskyddsföreningen har för huvudsakliga budskap i sina kampanjfilmer för att öka förståelsen hos människor.Metod: I denna studie tillämpas den kvalitativa metoden kritisk diskursanalys.Teori: De teorier som undersökningen bygger på är kommunikationsteori, diskursteori, retorik samt visuell kommunikation.Slutsats: Utifrån de resultat vi fått fram genom vår analys kan vi urskiljatvå huvudsakliga budskap i Naturskyddsföreningenskampanjfilmer vilka är miljö och hälsa. Inom dessa budskapanvänder de sig av argument på både lokal och global nivå. Vihar i denna studie även kunnat titta på vilka retoriska ochvisuella redskap som använts.Naturskyddsföreningen.

För företag som startar sin verksamhet och vill skapa en identitet i det växande mediala samhället är retoriken avgörande. Att som företag skapa en identitet och kommunicera ut den till sin omgivning tror vi har blivit livsavgörande för ett företags profilering och positionering. Syftet med arbetet är att försöka finna en djupare förståelse för hur man kan använda retorik i ett företag när man formar och förmedlar sin identitet. Det gör vi genom att analysera en av oss genomförd fallstudie och sedan jämföra den med en annan studie om Skandia. Vi har frågat oss hur vårt fallföretag arbetat för att komma fram till sin identitet och hur man tänker förmedla den.

Syftet med mitt examensarbete är att undersöka hur fem pedagoger på fem olika förskolor väljer att arbeta för att stärka det svenska språket hos barn som har svenska som andraspråk. Jag vill jämföra pedagogernas olika arbetssätt, och likheter och skillnader kommer att diskuteras. Syftet är också att fokusera på vilket förhållningssätt fem pedagoger har till barns användning av sina modersmål vid inlärning av ett andraspråk och hur pedagogerna ser på betydelsen av barns modersmål när barnen lär sig ett andraspråk. Jag har använt mig av en kvalitativ undersökningsmetod med intervju som datainsamlingsmetod. I resultatet framkom det att pedagogerna har en viktig och betydande roll för barnens tillägnande av ett andraspråk.

Syftet med denna undersökning är att genom en kritisk diskursanalys av utvalda tidningsartiklar, redogöra för framställningen av Islamiska Staten (IS) i Irak och Syrien. Det avses genomföras i identifiering och analysering av framträdande diskurser i textmaterialet. Undersökningens kritiska ambitioner ligger i ett synliggörande av medias maktposition i samhället med fokus på diskursen om Islam och muslimer. Media tenderar att presentera en bild av IS och tillhörande diskurser utifrån ett västerländskt perspektiv, vilket ger upphov till ett skillnadskapande av ?vi och dom?.

Syfte och fra?gesta?llningar: Syftet med studien a?r att underso?ka pa? vilka sa?tt och vilka metoder tva? olika mediekanaler anva?nder sig av fo?r att o?vertyga och skapa trova?rdighet om HPV-vaccinet. Metod och material: Kritisk diskursanalys pa? ett avsnitt ur samha?llsprogrammet TV4 Kalla Fakta och tidningsartiklar ro?rande HPV-vaccinet.Huvudresultat: Framsta?llning av HPV-vaccinet skiljer sig va?sentligt a?t vid granskning av Kalla Fakta och tidningsartiklarna. Metoderna som anva?nds i texterna fo?r att skapa trova?rdighet a?r expertutla?tanden och skapa fo?rtroende med tittarna och la?sarna.  .

Central African Republic has partly been portrayed in the media as a forgotten crisis, but also as something that is completely natural for how it is in Africa. The society has perceptions about Africa, which has been reproduced and reconstructed in the selected articles. The discourses in particular have appeared in articles are discourses about: us and them, the confidence in experts, social representations especially (emotional roots), ideological inequities and power relations between different parties..

Syfte: Syftet med studien är att identifiera skillnader och likheter i Ramlösa och Lokas CSR-initiativ, samt att placera deras hållbarhetstexter i relation till vårt teoretiska ramverk.Metod: Kritisk diskursanalys av Ramlösa och Lokas texter kring deras CSR-arbete.Slutsatser: Alla delar av Carrolls CSR-pyramid inkluderas i båda verksamheternas texter, men den etiska byggstenen är mest framträdande hos båda. Det framkom att den främsta explicita skillnaden låg inom den filantropiska byggstenen. Loka har valt ett mer lågmält förhållningssätt gällande framställningen av sitt filantropiska arbete till skillnad från Ramlösa som påvisar sitt filantropiska arbete på både hemsida, reklamfilmer samt på dess flaskor. Båda företagens texter vidmakthåller och bidrar till den rådande diskursordningen inom CSR.  .

I denna uppsats utförs en kvalitativ innehållsanalys av presidentvalfilmer från valet 2012. Syftet är att få en förståelse kring hur de två partierna använder sig av tv-reklam som marknadsföring och hur de kommunicerar till nuvarande och potentiella väljare med hjälp av reklamfilmer. Med utgångspunkt i teorin om semiotik, retorik, politisk kommunikation och negativ politisk reklam så analyseras de semiotiska och retoriska verktyg som används i valfilmerna. Resultaten är liknande varandra och både Demokraterna och Republikanerna har valt att använda sig av negativ reklam där de smutskaster motståndaren och där de använder sig av pathos som den mest genomgående appellformen i filmerna. Generellt sett så skiljer sig inte de två olika partiernas sätt att kommunicera.

"Alla är vi olika" är en queerteoretisk, kritisk diskursanalys av hemsidan kondom.nu.Syftet med denna uppsats är att belysa hur information om sex, sexualitet och kön som riktas till ungdomar kan utformas. Vi har en föreställning om att ungdomar är den främsta gruppen i dagens samhälle som översköljs med information om sex och relationer, könssjukdomar och graviditeter. Det är därför viktigt att det ges en öppen och bekväm bild av vad sex, sexualitet och kön är och kan innebära.I och med att Internet idag är ett så pass stort kommunikations- och informationsforum där alla kan vara anonyma och ta del av det som förmedlas har vi valt att undersöka den information som går ut till ungdomar via nätet. Eftersom Internet också är en plats där alla kan producera information finns färre restriktioner för vad som får skrivas och inte får skrivas. Vi studerar i denna uppsats webbsidan kondom.nu genom en kritisk diskursanalys där vi främst tittar på hur sex, sexualitet och kön görs på hemsidan.

Hur motiveras Sveriges deltagande i internationella insatser? Överväger nytta eller moral?Med utgångspunkt i klassisk retorik undersöks genom kvalitativ textanalys och komparativ metod hur deltagande i internationella insatser motiveras. Genom att studera övergripande och policygivande dokument undersöks hur den generella motivbilden är konstruerad, vilket därefter används till att utforma det analysverktyg som används för att undersöka och jämföra insatsspecifika motiv. Tre insatser undersöks: UNIFIL (2006-2007), EUFOR Tchad/RCA (2008) och OUP Libyen (2011).Resultatet antyder att deltagandet motiveras med både nytta och moral. I den generella motivbilden överväger nyttomotiven, varvid egennyttiga motiv ges en framträdande plats.

Syftet med studien är att analysera hur fenomenen omdömen och bedömning konstrueras; i en lärardiskurs, i diskursen i skriftliga omdömen samt historiskt i styrdokumenten Lgr 69, Lgr 80 och Lpo 94. För att studera hur fenomenen omdömen och bedömning konstrueras har kritisk diskursanalys använts. Datainsamling har skett med hjälp av en fokusgruppsintervju med lärare. Även skriftliga omdömen och styrdokument har studerats. I en fokusgruppsintervju får en grupp diskutera ett på förhand givet ämne; i denna studie har ämnet varit omdömen och bedömning.

Den h?r studien unders?ker hur spr?k anv?nds f?r att uttrycka maktrelationer. Med hj?lp av kritisk diskursanalys analyseras sju f?rvaltningsbeslut fr?n milj?f?rvaltningen i G?teborg, med fokus p? omtal och tilltal, passiva verb, nominaliseringar och modala hj?lpverb. Analysen visar att s?rskilt passiva verb bidrar till att f?rvaltningens agens suddas ut n?r det blir sv?rt att avg?ra vem eller vilka som utf?r en handling. Ansvaret l?ggs ist?llet p? mottagaren med hj?lp av modala hj?lpverb, vilket bidrar till en oj?mlik maktrelation d?r milj?f?rvaltningen inte har n?gra skyldigheter eller krav p? sig, medan mottagaren f?ruts?tts utf?ra m?nga olika handlingar.

Uppsatsens syfte är att kritiskt granska och analysera debatten om införande av sprutbyte i Göteborg med kritisk diskursanalys. Genom att använda kritisk diskursanalys var ambitionen att granska hur olika aktörer i media debatten talar om sprututbytesprogram och hur dessa konstruktioner kan öka förståelsen av fenomenet sprututbytesprogram.Uppsatsens delfrågor var: Vilka aktörer deltar i debatten, hur framställs sprututbytesverksamheten och dess användare? Vilka argument används? Vilka övergripande diskurser kring SBP kan vi identifiera i argumentationen? Hur förs den diskursiva kampen i debatten om sprutbyte?Det empiriska materialet utgjordes huvudsakligen av artiklar i lokal dags- och kvällspress samt intervjuer.Som teori och metod har kritisk diskursanalys använts. Utgångspunkten var Faircloughs tredimensionella modell, bestående av text, diskursiv praktik och social praktik. Analysverktyg som användes var interdiskursivitet, intertextualitet, genre, transivitet och modalitet.Studiens resultat visar dels att politiker och läkare är de huvudsakliga aktörerna i debatten.

Denna uppsats avser att analysera bokomslagens retoriska argumentation. Genom att studera vilka argument som förekommer på omslagen, är arbetets syfte att undersöka hur en potentiell läsare lockas till att köpa just den boken. Totalt tolv titlar, sex från Albert Bonniers förlag och sex från Norstedts, utgör analysmaterialet. Detta analyseras med hjälp av en hermeneutisk retorisk metod, tillsammans med teorier från den klassiska såväl som den visuella retoriken. Även litteraturvetenskaplig teori rörande bokomslagets uppbyggnad används.

För första gången någonsin arrangerar Sverige år 2005 ett möte för länder som ingår i Nato och Partnerskap för fred, PFF. Med utgångspunkt i detta fokuserar uppsatsen på hur Sveriges nuvarande relation till Nato kan förstås, och på möjligheterna för Sverige att stå neutral i händelse av krig.Studien utgår från utrikesminister Laila Freivalds officiella retorik om säkerhetspolitik under år 2004 och 2005. Totalt analyseras fem tal med hjälp av tre teorier. Dessa behandlar Sverige som liten stat, Nato:s nya roll och den förändrade hotbilden samt utvecklingen av den svenska säkerhetspolitiken.Resultatet visar att Freivalds i sin retorik bortser från att Sverige är ett litet land med begränsat inflytande i den internationella politiken. Hon målar upp en komplicerad och global hotbild som indirekt riktas mot Sverige, och ger en uppfattning av att Sverige är i behov av säkerhetspolitiskt samarbete.