Syftet med mitt examensarbete var att undersöka undervisningens effekt på elevernas förståelse av vardaglig teknik i hemmet och inställning till skolämnet teknik genom ett praktiskt undersökande arbetssätt. För att uppmärksamma tekniken och dess betydelse samt funktion studerade eleverna tekniska föremål från hemmet till exempel tvålpump, innedörrlås med mera. Undervisningen utgick ifrån tidigare forskning samt styrdokumenten. Undersökningen genomfördes i en nionde klass på en skola i Luleå kommun. Före första lektionstillfälle delades en enkät med öppna frågor ut som eleverna fick svara på.

Syftet med denna studie är att ta reda på om inspirerande material, som exempelvis tekniklådor med tillhörande handledningar, kan inspirera och motivera pedagoger i förskolan att medvetet och regelbundet undervisa i ämnet teknik samt att påvisa hur betydelsefullt det är att pedagoger besitter relevanta kunskaper inom ämnet teknik. Metoderna som användes i studien var två enkäter samt tester av tekniklådor med tillhörande handledningar. Ett par slutsatser som framkommer i studien är att flertalet pedagoger anser att det saknas inspirerande material i form av exempelvis tekniklådor med tillhörande handledningar, förbrukningsmaterial och böcker etc. Dessutom lider pedagogerna i allmänhet delvis brist på tillfredställande kunskaper inom ämnet teknik som i denna studie tyder på minskad motivation att ge teknikundervisningen tillräckligt utrymme i verksamheten..

Denna studie syftar till att undersöka vad som ses som huvudinnehåll för teknikämnet i förskolan. I studien undersöks pedagogers uppfattningar om teknikämnet och teknikundervisning, samt inspirationslitteratur om teknik som är inriktad mot förskolan. Uppsatsens metod utgår ifrån en kvalitativ textanalys av etablerade sätt att se på vad teknik är och innehåller samt en intervjustudie om förskolepedagogers uppfattningar om teknikämnet och teknikundervisning. Totalt har fyra olika inspirationsböcker inriktade mot förskolan analyserats och tre förskolepedagoger intervjuats.Studiens resultat visar att det hos vissa av de intervjuade pedagogerna råder en viss osäkerhet kring vad teknikämnet innehåller samt att olika typer av pedagogisk inspirationslitteratur används som stöd i val av undervisningsinnehåll. Analysen av inspirationslitteraturen visar att de fyra olika böckerna återspeglar en eller två etablerade synsätt på teknik utav de totalt sex tekniksynerna..

I denna uppsats undersöker jag hur språkrekommendationerna i Språkrådets frågelåda legitimeras och vad läsaren måste acceptera som sant för att rekommendationerna ska vara rimliga. Det är en kritisk diskursanalys som ser makt som socialt sammansatt. Jag använder metoderna legitimeringsanalys och presuppositionsanalys.Resultatet visar att frågelådan legitimerar jämställdhet, språksystemet, språkbrukarna, och tydlighet som det som har eller borde ha makt över språket.Slutsatsen är att Språkrådet aldrig själva tappar sin egen makt, även när de legitimerar andra som makthavare i en viss fråga..

I uppsatsen jämförs Mark Haddons roman The Curious Incident of the Dog in the Night-Time och Ulrika Jannert Kallenbergs översättning Den besynnerliga händelsen med hunden om natten. Syftet är att undersöka skildringen av språket och personligheten hos den 15-årige huvudpersonen med autistiskt handikapp, för att ta reda på om läsaren lär känna samma person i de båda böckerna.Översättarens strategier samt relationen mellan källtext och måltext analyseras och diskuteras utifrån teorier inom Translation Studies, med tillämpning av begrepp som språkliga normer, domesticering & främmandegörning och kompensation. Dessutom ingår kommentarer från en intervju med översättaren.Analysen visar att huvudpersonens speciella språk framhävs tydligare i översättningen än i originalet, men att hans personlighet framstår som mindre konsekvent i översättningen. Med frasen ?göra jämmer? som uttryck för pojkens språk och beteende sätter översättaren sin prägel på den svenska boken..

The purpose of this study was to investigate how media has followed the Parken Zoo incident and analyse how media convey the issue about the Parken Zoo incident. The different results have been compared. To answer the purpose of the study three issues has been formulated:  how do the different media relate to the ideal of objectivity? Who come across and get to speak in the different media? What differences and similarities are in the media?   The theories that have been used in this study are mainly McCombs theory of agenda setting, Strömbäck?s theory of framing and theory of media logic, Kovach & Rosenstiel theories of journalism and Manning?s theory of objectivity. The methods that have been used are a combination of a quantitative content analysis and a qualitative semiotic analysis.

I denna uppsats så ställs frågan om det går att effektivisera dagens PA-teknik. Detta på ett sätt som gynnar tekniker, musiker och mindre band. Undersökningen som genomfördes innefattade en litteraturundersökning och flertalet intervjuer med personer som på olika sätt arbetar med ljud och musik i livesammanhang.Resultaten visar att det går att effektivisera PA-tekniken mer än vad som görs idag. I och medden digitala teknikens introducerande så underlättas både teknikers och musikers jobb. Den traditionella multikabeln kan ersättas med varianter baserade på Ethernet.

Mitt syfte med det här arbetet är att konstruera ett arbetsmaterial med tillhörande lärarhandledningar som pedagoger kan ha nytta av i sitt arbete med teknik inom förskolans verksamhet. Jag vill veta om det kan bli lättare för pedagoger i förskolan att arbeta med teknik efter att ha genomfört dessa teknikövningar. Innan jag utformade teknikövningarna fick pedagogerna och barnen på berörd förskola komma med önskemål inom vilka teknikområden de ville få övningar i. Utifrån pedagogernas och barnens önskemål kring teknikarbete utformade jag sedan åtta olika övningar med tillhörande lärarhandledningar. Därefter fick pedagogerna arbeta med övningarna i två veckor.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka matematiklärares syn på modern teknik samt på vilket sätt de använder sig av den i undervisningen. För att undersöka detta användes kvalitativ intervju som metod. Intervjuundersökningen inkluderar 4 matematik- och naturvetenskapslärares synpunkter och tankar om modern teknik och internetanvändande i sin undervisning. Resultatet visar att lärarna använder den moderna tekniken som belöning, där datortid används för att locka elever att färdigställa uppgifter. De använder även modern teknik som samlingspunkt vid uppstartande av projekt eller ämnesdel, exempelvis genom en projektor som visar upp filmklipp eller experimentinstruktioner.

Jag och tre studenter har tillverkat ett material som utgörs av en flanosaga som är tänkt att användas som grund för samtal kring teknik och genus. Detta är en undersökning som syftar till att ta reda på vad ett antal pedagoger, verksamma inom förskola och förskoleklass, har för tankar och åsikter kring det material vi tillverkat. Fem pedagoger har intervjuats och förutom tankar kring materialet har de även fått berätta om deras verksamheter ? ur tekniksynpunkt och genussynpunkt samt hur de ser på teknik och genus i allmänhet. Pedagogernas resonemang kring teknik och genus ser ungefär lika ut med något undantag.

Denna studie handlar om digital teknik, lek och genus i förskolan. Vi har besökt en förskola som använder sig av digital teknik i vardagen på förskolan. För att genomföra studien har vi använt oss av kvalitativa intervjuer och observationer. Vi började med att observera barn på en förskola och vid ett senare tillfälle intervjuade vi barnen på förskolan i grupper om fem barn. Syftet med vår studie var att studera lek ur ett genusperspektiv med fokus på digital teknik Resultatet av vår studie visade att både leken och användandet av den digitala tekniken skiljer sig åt mellan flickor och pojkar. Pojkar leker aktivare och högljudda lekar medan flickor leker stillsammare.

Vi har valt att studera hur elever uppfattar begreppet teknik och teknik som skolämne. Vi vill även undersöka hur bakgrundsfaktorer påverkar elevernas uppfattning av teknik. Metod: Vår studie bygger på kvalitativa intervjuer. Vi har sammanlagt intervjuat 39 elever i två klasser, varav 13 från år 2 och 26 från år 3. De var indelade i grupper med två elever i varje grupp.

Undersökningens syfte var att utreda hur yrkesverksamma i förskolan uppfattar, förhåller sig till och arbetar med teknik i verksamheten, därav genomfördes kvalitativa intervjuer. Vi ville undersöka om det skapas medvetna didaktiska inlärningstillfällen för barnen i förskolan med fokusering på teknik. Det betraktades som betydelsefullt att förekommande yrkeskategorier i verksamheten deltog i undersökningen eftersom alla verksamma med direkt anknytning till arbetet med barnen ska sträva efter ett arbete med teknik. Skiftande befattningar och studiebakgrund som barnskötare, förskollärare och fritidspedagog ansågs därför av värde för undersökningens generalisering. Detta medförde en sammantagen benämning på respondenterna som yrkesverksamma.

Med mitt examensarbete vill jag försöka konkretisera ämnet teknik i skolsammanhang så att eleverna får upp ögonen för vad som är teknik runt omkring oss i vardagen. Jag vill öka förståelsen för teknik. Jag har använt mig av ett projekt som genomfördes läsåret 2011 och som fortgick under läsåret. Det bör nämnas att skolan ansökte om projektpengar och var delaktiga i ?Årets teknikutbildning 2011?.

Den här studien undersöker hur faktorerna etnicitet, genus, funktionsförmåga, generation/ålder och klass ur ett intersektionellt perspektiv skapas, rekonstrueras och samspelar i läslärorna Den magiska kulan och Briljant svenska. Studien har genomförts med hjälp av en kritisk diskusanalys enligt Faircloughs tredimensionella modell och är uppdelad i två delstudier. Syftet är att se hur dessa faktorer skildras samt undersöka samspelet mellan dessa. Vidare diskuterar studien vilka normer och värderingar som kan tänkas förmedlas i och med användandet av de aktuella läslärorna. Studien visar att böckerna skapar och upprätthåller en gräns mellan minoritet och majoritet, där majoriteten tillskrivs en överordnad roll. .