Sök:

Sökresultat:

27727 Uppsatser om Kritisk händelse-metod - Sida 12 av 1849

F?r?ldrarnas upplevelse efter att deras barn f?tt br?nnskada

Bakgrund: Br?nnskada ?r en traumatisk upplevelse som kan leda till livsl?ng morbiditet. Det ?r runt sex tusen barn som drabbas av br?nnskador som ?r mellan tv? och sex ?r. Br?nnskador hos barn ?r ett stort problem p? grund av komplicerad behandlingsprocess samt den fysiologiska och psykologiska trauman som b?de barnen och f?r?ldrarna upplever.

Fredsjournalistik : - En kritisk diskursanalys av fyra svenska nyhetstidningars skildring av Georgienkriget i augusti 2008

The purpose of this essay is to examine how peace journalism was expressed in Swedish newspapersÂŽ reporting on the war in Georgia 2008. We did this by analyzing whether the reporting was elite- or people-orientated depending on how suffering was expressed and how the war players were described.The method we used was Critical Discourse Analysis (CDA). It was applied on news articles from four Swedish newspapers that covered three different happenings in the war in Georgia.We found out that the reporting was mainly elite-orientated, both when it comes to how suffering was expressed, as well as how the war players were described. The newspapers tended to focus on only one party?s suffering and one party as evil-doer, which is elite-orientated reporting and also an indication of war journalism rather than peace journalism..

JÀmstÀlldhet och politik, gÄr det ihop? : En kritisk diskursanalys

Gender and politics, how well do they match? An interesting way of studying gender and politics is therefore to look at the legislation proposals from the government. In Sweden when the government make a legislation proposal it have to have a chapter that consider the aspect of equality between men and women. This paper aim to study the language in the gender aspect of the legislation proposal. This is done from a gender perspective.

Restriktioner vid hÀktning : en analys av den svenska anvÀndningen i ljuset av EuroparÄdets reglering

Denna uppsats syftar till att med hja?lp av en kritisk diskursanalys studera hur invandringsfra?gan konstrueras av de journalister och politiker som medverkar i partiledardebatten som sa?ndes i Agenda i Sveriges Television info?r riksdagsvalet 2014. Det underso?ks ocksa? vilka andra a?mnen eller teman som invandringsfra?gan lyfts fram i relation till. Vidare diskuteras a?ven hur partiledardebatten svarar mot SVT ?s public service-uppdrag.?Studien utga?r fra?n tidigare forskning om den medierade politiken och grundas i teorier om politiska debatter i TV och teorier om rasism.

Inkluderande eller exkluderande vÄrdsprÄk? : En studie av lÀsbarhet, tilltal och normreproduktion i fyravÄrdtexter om vestibulit

I den hÀr uppsatsen undersöks fyra vÄrdtexter om den gynekologiska sjukdomen vestibulit. StudienutgÄr ifrÄn teorier om lÀsbarhet, kritisk diskursanalys samt frÄn queerteori, och undersöker fyrahuvudsakliga frÄgor: hur lÀsbara texterna Àr, vem eller vilka de riktar sig till, hur lÀsaren tilltalas itexterna, samt huruvida texterna reproducerar normer om kön och/eller sexualitet. Jag anvÀnder migav Hellspongs och Ledins modell för brukstextanalys samt LIX-testet för att göra analysen. Resultaten visar att texterna Àr relativt lÀsbara, men nÄgot abstrakta dÄ det inte alltid Àr sjÀlvklartvem de riktar sig till eller vem den tÀnkta lÀsaren Àr. Tre av fyra texter reproducerar normen om detbinÀra könssystemet, framför allt genom att anta att alla personer som har slidor Àr kvinnor.

RÀtten till privatliv i den digitala tidsÄldern : om staters övervakning av individer pÄ internet

Denna uppsats syftar till att med hja?lp av en kritisk diskursanalys studera hur invandringsfra?gan konstrueras av de journalister och politiker som medverkar i partiledardebatten som sa?ndes i Agenda i Sveriges Television info?r riksdagsvalet 2014. Det underso?ks ocksa? vilka andra a?mnen eller teman som invandringsfra?gan lyfts fram i relation till. Vidare diskuteras a?ven hur partiledardebatten svarar mot SVT ?s public service-uppdrag.?Studien utga?r fra?n tidigare forskning om den medierade politiken och grundas i teorier om politiska debatter i TV och teorier om rasism.

?Om förseningen beror pÄ sÄdant som rimligen inte kunnat förutses medges inte nÄgon kompensation? : En kritisk diskursanalys av SJs informationstexter om restidsgarantin

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur SJ kommunicerar ut rÀtten till restidsgaranti till sina kunder via informationstexter publicerade pÄ SJ.se. Detta gör jag genom att bland annat besvara frÄgorna: hur tilltalas mottagarna i texterna och pÄ vilket sÀtt speglar texterna SJs policy som samhÀllsaktör, SJs roll inom allmÀnservice och som affÀrs- och vinstdrivande företag, sett i ljuset av de senaste Ärens avreglering av statliga företag i monopolstÀllning. Som metod anvÀnder jag mig av Faircloughs kritiska diskursanalys och den interpersonella analysen. Materialet bestÄr av totalt tre texter frÄn SJ som berör restidsgarantiersÀttningen. Resultatet visar att SJ vÀxlar röstlÀge mellan att vara personlig och opersonlig.

Demokratiskt klarsprÄk : Demokratidiskursen i fo?rarbetena till spra?klagens 11 paragraf

Den ha?r uppsatsen analyserar demokratidiskursen i de parlamentariska dokument som fra?n och med 2002 ledde fram till spra?klagens stiftande 2009. Den go?r detta utifra?n teorifa?lten kritisk diskursanalys och systemisk-funktionell grammatik. Materialet besta?r av utdrag ur de parlamentariska dokumenten. Utdragen besta?r av de tillfa?llen da? vissa nyckelord knutna till demokrati anva?nds ga?llande omra?det klarspra?k.

FramtidsvÀg eller helt fel vÀg? En kritisk studie av regeringens beslut att slopa kursen Estetisk verksamhet som kÀrnÀmne.

Syftet med detta arbete Àr att göra en kritisk undersökning av regeringens beslut att slopa kursen Estetisk verksamhet som kÀrnÀmne i gymnasieskolan samt att beröra vikten av estetiska Àmnen i skolan. Vidare syftar denna studie pÄ att inte bara kritisera regeringens beslut, utan snarare försöka förstÄ hur man kommit fram till detta beslut. Inledningsvis ges en litteraturöversikt av tidigare forskning kring estetik och kunskap. Sex kvalitativa intervjuer har genomförts, tvÄ med gymnasielÀrare och fyra med gymnasieelever om deras syn pÄ dessa frÄgor. Uppsatsen avslutas med ett analyskapitel dÀr litteraturen vÀvs samman med resultaten frÄn intervjuerna.

FörhÄllandet mellan upplysningsplikten i Àktenskapsbalken 1 kapitel 4 § andra meningen och bouppteckningsbestÀmmelserna i Àktenskapsbalken 17 kapitel 5 §

Denna uppsats syftar till att med hja?lp av en kritisk diskursanalys studera hur invandringsfra?gan konstrueras av de journalister och politiker som medverkar i partiledardebatten som sa?ndes i Agenda i Sveriges Television info?r riksdagsvalet 2014. Det underso?ks ocksa? vilka andra a?mnen eller teman som invandringsfra?gan lyfts fram i relation till. Vidare diskuteras a?ven hur partiledardebatten svarar mot SVT ?s public service-uppdrag.?Studien utga?r fra?n tidigare forskning om den medierade politiken och grundas i teorier om politiska debatter i TV och teorier om rasism.

Anstesipersonalens perspektiv av kritiska hÀndelser i samband med traumaomhÀndertagande pÄ akutmottagning

Traumaskadade inkommer ofta till akutmottagningen med kort förvarning dÀr situationen kan vara dramatisk. OmhÀndertagandet av den traumaskadade sker enligt speciella fastslagna principer, utfört av ett multidisciplinÀrt team dÀr anestesipersonal innehar en av nyckelfunktionerna. Syftet med dennas studie var att identifiera anestesipersonalens erfarenhet och hantering av kritiska hÀndelser i samband med traumaomhÀndertagande pÄ akutmottagning.Kritisk incident teknik (CIT) har anvÀnts som metod för att identifiera avgörande hÀndelser kring traumaomhÀndertagandet. Totalt utfördes och analyserades 12 intervjuer med anestesisjuksköterskor (n=8) och anestesilÀkare (n=4). Analysen genomfördes med en induktiv manifest innehÄllsanalys.Totalt 209 kritiska incidenter samlades in dÀr fyra teman identifierades.

Ungdomar och skola : en kritisk diskursanalys av tre tidningars presentation av debatten kring gymnasieskolans program

Skolan Àr ett ÀmnesomrÄde som har debatterats under en lÀngre period i samhÀllet, inte minst har detta kunnat betraktas ske i media. Det har skett en livlig diskussion kring gymnasieskolan och dess teoretiska program och yrkesprogram, dÀr exempelvis programmens utformning och uppdrag har debatterats. NÄgonting som Àven har berörts i diskussionerna kring gymnasieskolan och dess program Àr dess relation till arbetsmarknaden och till högre utbildningsformer, sÄ som universitet och högskola. Inte minst har detta skett den nya gymnasieförordningen, SFS 2010:2039, trÀdde i kraft under 2011. Detta arbete stÀvar efter att synliggöra hur media i form av tre tidningar, SkolvÀrlden, Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter, under perioden frÄn 2011-01-01 till 2012-12-31 har valt att presentera debatten kring de teoretiska och de praktiska yrkesprogrammen i gymnasieskolan i sina artiklar. .

Behövs kommunal fritid?: en kritisk diskursanalys om fritidschefers egen syn

Uppsatsen hade som syfte att belysa om kommunal fritid behövs. Undersökningen bestod av samtal med fyra fritidschefer pÄ deras fritidskontor. Samtalen tolkades hermeneutiskt och analyserades med Faircloughs kritiska diskursanalys (Winter JÞrgensen & Philipps, 2000). Som teori utgicks frÄn Habermas diskursteori (Habermas, 1995). Analysen visar att kommunal fritid Àr stadd under stark förÀndring och har gÄtt frÄn "inte" till att "vara".

Integreringens betydelse för beslutssituationer: en studie av SOS Alarm AB:s informationssystem

Denna uppsats behandlar hur integrering av informationssystem pÄverkar beslutssituationer i en kritisk verksamhet, vilken betydelse integreringen har i detta sammanhang. Syftet Àr att visa vilka konsekvenser förÀndringar kan leda till samt peka pÄ argument för integration av informationssystem som kan underlÀtta beslut. Vi har försökt skapa en helhetsbild av ÀmnesomrÄdet genom litteraturstudier och en fallstudie pÄ SOS Alarm AB. Fallstudien omfattar fem intervjuer som behandlar ett gammalt informationssystem som delvis var integrerat och ett nytt informationssystem som Àr mer integrerat och som skall ersÀtta det gamla. UtifrÄn dessa intervjuer har vi gjort en jÀmförelse och analys för att se integreringens betydelse för beslutssituationer.

LÀrarutbildningen i Halmstad ? bÀst i klassen? : En kritisk diskursanalys

I denna uppsats görs ansatsen att, med hjÀlp av en kritisk diskursanalys och Norman Faircloughs tredimensionella modell, belysa eventuella skillnader och likheter mellan tvÄ olika typer av lÀrarutbildningar: Regeringens proposition 1999/2000:135 En förnyad lÀrarutbildning och Regeringens proposition 2009/10:89 BÀst i klassen ? en ny lÀrarutbildning. UtifrÄn denna modell analyseras de passager frÄn texterna, vars innehÄll bÀr relevans till de skÀl som stÄr till grund för förÀndring av utbildningen, ur ett grammatisk och lingvistiskt perspektiv. I nÀsta steg belyses den diskursiva praktik som Àr framtrÀdande i bÄda propositionerna. Det tredje och sista steget behandlar den sociala praktiken som analyseras utifrÄn ett fokusgruppssamtal som hölls mellan tre pedagoger som Àr verksamma pÄ Högskolan i Halmstad.

<- FöregÄende sida 12 NÀsta sida ->