Bakgrund ?tst?rningar k?nnetecknas av en f?rvr?ngd och st?rd uppfattning av sin egen kroppsvikt, kroppsform samt ett avvikande f?rh?llande till mat och att ?ta. Att leva med en ?tst?rning kan p?verka livskvaliteten och valet av utf?rda aktiviteter. Arbetsterapeutens arbete ?r kopplat till alla vardagliga aktiviteter och str?var efter att involvera individen i att skapa meningsfulla aktiviteter som fr?mjar v?lbefinnandet.

Uppsatsens syfte är att redogöra för hur de två apoteksaktörerna, Apoteket AB (statligt) och Apotek Hjärtat AB (privat) realiserar sina respektive verksamheter språkligt i de verksamhetspresentationer som återfinns på deras webbplatser. Med hjälp av den systemisk-funktionella grammatiken, SFG, undersöks dels relationsskapandet mellan apoteksaktörerna och konsumenten samt dels hur de konstruerar den egna verksamheten språkligt. Genom en kritisk diskursanalys vidgas perspektivet och resultaten av textanalyserna fördjupas. Den kritiska diskursanalysen bidrar till att ge förståelse för hur och varför texterna ser ut som de gör och kopplar det till aktuella samhällsförändringar som skett de senaste årtiondena. Resultatet av analyserna visar att de två apoteksaktörerna konstruerar relationen till konsumenten såväl som den egna verksamheten på olika sätt.

Titel: Dokumentation ur ett genusperspektiv - en diskursanalys av portfolios i en förskola. Författare: Eva Holmlund och Lisa Stenström Arbetet är en kritisk diskursanalys om portfoliodokumentation i en förskola ur ett genusperspektiv. Syftet är att undersöka genusrelaterade mönster i dokumentationen, såväl likheter som olikheter studeras. Vår textanalys bygger på 12 barns portfoliotexter från en Reggio Emilia-inspirerad förskola. En av Reggio Emilia-filosofins grundstenar är dokumentation. De frågeställningar vi utgått från är: Skiljer sig språket åt i den skriftliga dokumentationen för pojkar respektive flickor och i så fall hur? Vad dokumenteras hos pojkar respektive flickor? Går det att utläsa skillnader och likheter i vilka processer/lärosituationer som dokumenteras för pojkar respektive flickor? Till grund för vår analys ligger Faircloughs tredimensionella modell (Winther Jørgensen & Phillips, 2000).

Syftet med studien är att se hur socialtjänsten med sina barnavårdsutredningar kan vara en del i upprätthållandet av könsspecifika normer, förväntningar och värderingar.Våra frågeställningar är: Hur ser diskursen om pojkar ut; hur beskrivs och värderas pojkar i utredningstexten? Hur ser diskursen om flickor ut; hur beskrivs och värderas flickor i utredningstexten? Hur ser könsskillnaderna ut?Det är en kvalitativ studie med kritisk diskursanalys som metod och socialkonstruktivism samt genusteori som teoretisk grund.Materialet utgörs av 14 barnavårdsutredningar upprättade av socialtjänsten där hälften gäller flickor och hälften pojkar.I analysen framkommer att fokus i flickutredningarna till viss del skiljer sig från det som står i fokus i pojkutredningarna. Vid utredning av flickor utgör umgänge och sexuella relationer en stor del av texterna, där det senare inte överhuvudtaget finns med i pojkmaterialet. Vi finner även att skillnaderna har förändrats en del i jämförelse med den tidigare forskning vi tagit del av där det framhålls att flickor i allmänhet beskrivs som passiva objekt och pojkar som handlande subjekt. Vi har i materialet kunnat se att både pojkar och flickor görs till subjekt men också objekt beroende på situation..

I uppsatsen undersöks hur genetiska grödor uppfattas i sammanhanget av dem som en lösning på hungerfrågan. Analysens material består av artiklar publicerade i svensk dagspress från januari 2008 till och med november 2011. De artiklar som ingått i studien har alla berört hungerfrågan och hur gentekniken kan påverka denna. I uppsatsen har analysmetoden kritisk diskursanalys använts, denna har kompletterats med biopolitiskt teori. Frågeställningar i uppsatsen var;Vilka diskurser finns i tal om GMO som lösning på hungerfrågan? Hur konstrueras dessa diskurser? Hur kan dessa diskursers effekter på samhället förstås ur ett biopolitiskt perspektiv?Analysen visar att det råder en motståndsdiskurs mot GMO som lösning på hungerfrågan och en förespråkande diskurs.

SammanfattningSverigedemokraterna (SD) är ett parti som har befunnit sig i hetluften under det gångnavalåret. Vi har valt, att genom en kritisk diskursanalys analysera och presentera hur media iform av dags- och kvällspress konstruerar talet om Sverigedemokraterna. Det teoretiskaramverk vi genomfört studien inom rör socialkonstruktionismen, där vi utgått från att allt i våromgivning är socialt konstruerat. Tidigare forskning har visats oss hur olika medier anpassarsina texter efter sociala och ekonomiska intressen och att all information vi tar del av ärkonstruerad. Forskning kring rasism och fascism i Sveriges historia samt forskning kring detdiskursanalytiska perspektivet har hjälpt oss att uppnå vårt syfte.

Det samhälle som vi lever i idag präglas av olika mer eller mindre kapitalistiska varumarknaders inflytande på vår vardag. Två trender som har sina orsaker helt eller delvis i detta förhållande är en ökad individualisering och marknadisering av samhället. Konkret för individen innebär detta att det blir allt viktigare att marknadsföra sig själv, att sälja sig själv. Med utgångspunkt i detta förhållande så genomför denna uppsats en empirisk studie av två specifika fall där detta ?att sälja sig själv? är som allra tydligast; kontaktannonser respektive curriculum vitae, CV.

Småföretagens möjligheter till tillväxt kan hindras av en rad olika faktorer. Trots att företagarna ofta skyller dålig tillväxt på externa faktorer kan tillväxthindren många gånger hänföras till företagets interna resurser. Syftet med denna uppsats är därför att beskriva interna tillväxthinder av immateriell karaktär som småföretag kan möta i form av kompetensbrist, samt att skapa förståelse för hur småföretagare kan försöka hantera sådana interna tillväxthinder. Utifrån det resursbaserade perspektivet samt teorier om bland annat kompetenstyper, kompetensanskaffning och sätt att möta förändring har vi försökt besvara detta syfte. Undersökningen genomfördes i form av en fallstudie på fem företag inom fönstertillverkningsbranschen.

Det svenska samhället har genomgått en omfattande decentralisering under senare delen av 1900-talet. Denna process har berört skolan. När styrning studeras, är det ofta ur ett lärarperspektiv. Vi vet inte så mycket om elevers uppfattning om styrning i klassrummet eller om hur de styr varandra. Denna studie avser bidra till att minska denna kunskapslucka.

This master?s thesis aims to study the practice of separating popular genres of fiction from the rest of the fiction stock, often seen at public libraries. The method being used is critical discourse analysis according to Norman Fairclough?s three-dimensional conception of discourse. The textual dimension of this analysis is the book shelf itself and the sociocultural practice is the everyday practice at a public library of supplying and mediating books to the visitors.

M?let med denna studie ?r att unders?ka vad vithetsnormen har f?r betydelse f?r arbetsmetoder och beslutsfattande p? Changers Hub samt p? vilka s?tt strukturer kopplade till detta begrepp interagerar med Changers Hubs arbete f?r att skapa en parallell, positiv samh?llsber?ttelse g?llande f?rortens inv?nare. Studien fokuserar p? hur personalen navigerar externt och internt gentemot majoritetssamh?llet och r?dande normer. Uppsatsen ?r skriven p? svenska och baserad p? ?tta veckors f?ltstudie hos Changers Hub Hj?llbo.

Uppsatsen problematiserar begreppet "personligt varumärke" med avseende på personlig identitet, intersektionalitetsperspektiv och moraliska perspektiv. En mall för en kommunikationsplan utarbetas för den som har, eller vill bygga upp, ett eget personligt varumärke..

I en v?rld som pr?glas av st?ndig f?r?ndring och oro ?ver klimatf?r?ndringar beh?vs ledare som uppmuntrar, engagerar och motiverar samh?llet och dess organisationer att anta ett mer h?llbart f?rh?llningss?tt. Idag l?gger m?nga olika intressenter vikt vid hur f?retag och offentliga organisationer prioriterar och planerar f?r att arbeta med klimatv?nliga val. Kommuners h?llbarhetsarbete styrs av lagar och ramverk som ledare m?ste anpassa sina organisationer till f?r att bedriva verksamhet.

Denna uppsats har som syfte att undersöka vilka diskurser gällande Sverigedemokraterna som konstrueras i ett antal samhällskunskapsläroböcker vilka är riktade mot gymnasieskolans kurser. Med utgångspunkt i den kritiska diskursanalysen (CDA) analyseras texterna kvalitativt med fokus på två specifika aspekter gällande framställningen av Sverigedemokraterna: hur partiets ideologi definieras samt på vilket sätt partiets historia och bakgrund berörs. Genom undersökningen dras slutsatsen att läroböckerna i avseende av diskurser kring ideologin framförallt reproducerar diskurser som återfinns hos kritiker till partiet. De ideologiska definitioner som Sverigedemokraterna själva använder återfinns i mycket liten utsträckning. I avseende av diskurser kring historien är förhållandena snara motsatta då mycket litet fokus läggs på beskrivningen av partiets kontroversiella och radikala historia, något som partikritiker ofta lyfter fram som något centralt i förståelsen av partiet.

Syftet med denna undersökning har varit att undersöka ifall män och kvinnor representeras på lika eller olika sätt i en svensk branschtidning. Syftet har även inkluderat att studera ifall det har skett någon förändring i denna representation över tid. Därför har undersökningen innefattat ett tidsperspektiv. Tidsperspektivet har inneburit att undersökningen har utförts vid fyra olika tidsnedslag, vilka är år 1981, 1991, 2001 samt 2011. Den frågeställning som vi har avsett att besvara är: Hur har män och kvinnor porträtterats i branschtidningen Veckans Affärer från 1980-talet fram till 2010-talet? Finns det likheter och/eller skillnader? Finns det också någon skillnad i hur mycket utrymme som män respektive kvinnor har fått i branschtidningen genom åren? Undersökningen har tolkats utifrån ett teoretiskt ramverk bestående av R.W.