Sök:

Sökresultat:

1563 Uppsatser om Kritisk försämring - Sida 56 av 105

Svenne och Amal : SkönlitterÀra utgÄngspunkter för etiska samtal i skolan

I denna studie har romanerna Svenne av Per Nilsson och Ser mitt huvud tjockt ut i den hÀr? av Randa Abdel- Fattah analyserats. Syftet var att undersöka hur verken behandlar fördomar och frÀmlingsfientlighet samt att utreda deras lÀmplighet i ett skolsammanhang dÀr man diskuterar dessa frÄgor. UtgÄngspunkten för studien var att lÀsning av skönlitteratur Àr bra för att föra fram moraliska frÄgor till diskussion i klassrummet och för att frÀmja förstÄelse för olika mÀnniskor. LÀroplanerna Àr tydliga med att bekÀmpning av frÀmlingsfientlighet Àr viktigt i skolans alla Àmnen.

SvenskÀmnet i en tudelad skola: En kritisk analys av svenskÀmnet i propositionen Högre krav och kvalitet i den nya gymnasieskolan

2011 Ärs gymnasiereform har inneburit stora förÀndringar för svenskÀmnet, bland annat genom förÀndringen av Àmnets omfattning, som ökats pÄ högskoleförberedande program samtidigt som den halverats pÄ yrkesprogram. UtifrÄn en lÀroplansteoretisk ansats, med syfte att undersöka och diskutera svenskÀmnets förutsÀttningar, analyseras i föreliggande uppsats uttalade och outtalade idéer om svenskÀmnet i regeringens proposition 2008/09:199 Högre krav och kvalitet i den nya gymnasieskolan, den proposition som ligger till grund för reformen. Metoden som tillÀmpas Àr en kvalitativ textanalys, men analysen har Àven kvantitativa inslag dÀr konceptionerna allmÀnutbildning och yrkesutbildning anvÀnds som analyskategorier. Analysen visar att svenskÀmnet i propositionen explicit tillskrivs betydelse för de tre uppdrag som i propositionen framstÀlls som gymnasieskolans huvuduppdrag; att ge en god grund för yrkeslivet, för fortsatta studier och för ett aktivt deltagande i samhÀllslivet. Analysen visar dock att det svenskÀmne som impliceras i propositionen, genom att uppdraget att utbilda för ett aktivt deltagande i samhÀllslivet bortprioriteras till förmÄn för uppdraget att utbilda för yrkeslivet, istÀllet Àr ett Àmne som framför allt organiseras och motiveras som ett högskoleförberedande Àmne, med relevans framför allt för elever pÄ högskoleförberedande program..

Perspektiv pÄ Sveriges sÀkerhetspolitik i kampen mot internationell terrorism efter 11 september 2001 : en studie om mÄl och medel inom ramen för EU och hur dessa kan förstÄs

MÄnga hÀvdar att terrordÄden i USA den 11 september 2001 förÀndrade vÀrlden. Efter dessahÀndelser har det i Sverige förts en debatt om hotet frÄn terrorism och hur detta hot kan förstÄsoch hanteras. Av debatten kan man tolka att samhÀllet i mÄnga stycken verkar ha en bristandeberedskap och förmÄga att hantera detta hot och att de politiska ÄtgÀrderna visar tecken pÄ bÄdeutredning, traditionell retorik och solidaritet med USA och det övriga vÀrldssamfundet i desskamp mot terrorismen. Kan en kamp mot terrorismen vinnas eller föder kampen i sig bara nyterrorism? Den hÀr uppsatsen undersöker vilka sÀkerhetspolitiska mÄl och medel som Sverigeinom ramen för EU har formulerat efter den 11 september 2001.

Har vi inte kommit lÀngre? : En studie av hur förÀldraskap framstÀlls i Vi FörÀldrar

Denna uppsats Àr en kritisk diskursanalytisk studie av hur förÀldraskap framstÀlls i artiklar frÄn 2005 Ärs utgivning av förÀldramagasinet Vi FörÀldrar. Centralt för uppsatsen Àr hur genus och senmodernitet skapas och ger betydelse i det empiriska materialet. Uppsatsen vilar pÄ en socialkonstruktionistiskt grund, vilket innebÀr att mÀnniskan skapar och omskapar vÀrlden, och vÄr förstÄelse av denna sker i interaktion med andra mÀnniskor.I analysen av det empiriska materialet har det framkommit att förÀldraskap beskrivs som nÄgot enbart avsett för de heterosexuella och den tillhörande heterosexuella parrelationen. Detta bidrar till ett upprÀtthÄllande av den heterosexuella matrisen likvÀl som den dikotomiska uppdelningen av tvÄ kön som varandras motsatser upprÀtthÄlls. Trots detta finns en strÀvan i Vi FörÀldrar mot en mer jÀmlik fördelning av förÀldraskapet.

AffÀrspressens granskande roll - vilka förutsÀttningar krÀvs?

Under det gÄngna Äret uppmÀrksammades ett antal skandaler inom nÀringslivet. De hÀndelser man kan dra sig till minnes Àr medias massiva kritik mot de bonusavtal som ABB:s och nu senast Skandias ledningar tillskansat sig. Försvarsledningen som kritiserades efter det att man brutit mot gÀllande representationsregler och Systembolagets att butikschefer anklagades för mutbrott. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vilka förutsÀttningar som krÀvs för att ekonomijournalistiken ska kunna utföra en kritisk granskning av nÀringslivet och den offentliga sektorn. Vi skapade en modell med följande innehÄll: Journalisten, Arbetsmiljö, Sanktionssystem, Juridiska klimatet och Pressen som politiskt maktmedel.

"Jag tror aldrig man tÀnker sÄ lÄngt, man bara blÀddrar igenom" - niondeklassares möte med tidskrifters skönhetsbilder

Studiens syfte Àr att undersöka om elever i Är 9 Àr kritiskt granskande mot tidskrifters skönhetsbilder. För att dra paralleller mellan elevernas Äsikter och förestÀllningar och det rÄdande samhÀllet anvÀnds för studien relevanta delar av följande teorier: socialkonstruktivism, kulturteori, postmodernism, vardagslivets estetisering samt kritisk teori. Tillsammans kompletterar dessa teorier varandra för att kunna förklara den verklighet som eleverna lever i. Studiens visuella metod bygger pÄ fyra olika videofilmade fokusgruppsintervjuer med 5-6 elever i varje grupp. Vid bearbetning och analys av materialet anvÀndes Kvales (1997) metod ?ad hoc? samt trippelhermeneutiken (Alvesson och Sköldberg, 1994).

LÀrarens betydelse som motivationsverktyg inom sprÄkundervisning: En kvalitativ studie om motivationsarbete med elever i gymnasieskolan

Undersökningen handlar om att lyfta fram elevers Äsikter om en bra och motiverande lÀrare och dessutom hur den lÀraren kan vÀcka deras lust eller motivation att lÀra sig det spanska sprÄket. Den teori som ligger till grund för dataanalysen Àr didaktisk Àmnesteori för motivationsarbete. I studien genomförs en enkÀtundersökning med elever i gymnasieskolan i Är 3 och en kartlÀggning av elevernas utsagor med syfte att identifiera svarsmönster i deras beskrivningar. Mot bakgrund av litteraturen i denna studie kan man konstatera att i lÀrarens dagliga, praktiska arbetsliv ligger grunden för möjliga utvecklingsÀgar till elevers motivation inom sprÄkinlÀrning. Resultatet av kartlÀggningen klargör flera faktorer hos lÀrarna, som har betydelse för elevers uppfattning om hur en sprÄk lÀrare kan vÀcka deras motivation att lÀra sig det spanska sprÄket som till ex.

Akademiskt skrivande i gymnasieskolan : En komparativ fallstudie av tvÄ lÀromedel i svenska

Studier visar att allt fler studenter som trÀder in i högre studier har bristande kunskaper i akademiskt skrivande. Den hÀr komparativa fallstudien undersöker hur lÀromedel i svenska pÄ gymnasiet förbereder elever för ett akademiskt skrivande. Dessutom undersöks om det finns skillnader mellan de tvÄ lÀromedlen, som riktas till yrkesförberedande respektive studieförberedande gymnasieprogram.Den hÀr undersökningen visar att de tvÄ granskade lÀromedlen förbereder eller till viss del förbereder gymnasielever för ett akademiskt skrivande. Grundkomponenterna som har undersökts i lÀromedlen Àr: kritisk-analytisk kompetens, akademiska textkonventioner, offentligt sprÄkbruk och trÀning i texttyper som kan sÀgas förbereda för ett akademiskt skrivande.Resultatet av fallstudien visar att det finns skillnader mellan lÀromedel som Àr riktade till olika program. En skillnad mellan lÀromedlen Àr utformningen av arbetsuppgifter till eleverna.

Det sociala arbetet inom folkbildningen : en fallstudie i Örebro kommun.

The case study investigates study association representatives? perspectives on the activities of the popular education within the social sector in Örebro and why they are organized. It further investigates the cooperation and dialogue between the study associations and the municipality of Örebro regarding this activity. The study is based on critical realism. A questionnaire survey was conducted among all ten study associations in Örebro, combined with qualitative interviews with representatives from six of the active associations.

TjÀnstemÀn eller arbetare : En kritisk diskursanalys av yrkesbeskrivningar pÄ Arbetsförmedlingens hemsida

Syftet med denna studie Àr att undersöka pedagogernas syn pÄ genusuppdraget i förskolan. Följande frÄgestÀllningar ligger till grund för studien: Vad anser pedagogerna att innebörden av arbeta med genusuppdraget i förskolan Àr? Vilken betydelse har genusuppdraget i förskolan enligt pedagogerna? För att undersöka dessa frÄgor anvÀndes kvalitativa intervjuer pÄ fyra pedagoger. Datamatrialet analyserades och kategoriserade arbetet utifrÄn informanternas upplevelser i dessa delar: arbetet med genus, genusuppdragets betydelse och andra pÄverkande faktorer.Resultatet visade att pedagogerna ansÄg att genusuppdraget var en viktig del i arbetet gÀllande att motverka de traditonella könsrollerna. Genom att visa barnen att de traditionella bilderna inte Àr de enda och att alla Àr lika mycket vÀrda oberoende av könstillhörighet och att du Àr du och att du duger som du Àr var ett genom gÄende tema i resultatet.

?Alla tycker nog samma sak nÀstan ? att ge fan i att slÄ dina barn? En uppsats om kulturella diskurser kring vÄld mot barn

Uppsatsen syfte Àr att identifiera och problematisera hur diskurser om kultur förhÄller sig till vÄld mot barn hos socionomer samt att problematisera och reflektera över diskursernas konstruktion. FrÄgestÀllningarna i uppsatsen Àr: Vilka diskurser om kultur i förhÄllande till vÄld mot barn förekommer hos socionomer? Vad innefattas i dessa diskurser? Hur kan dessa diskurser problematiseras? Uppsatsens ontologiska inriktning baseras pÄ ett postmodernt och socialkonstruktionistiskt perspektiv. Undersökningen bygger pÄ kvalitativ metod. Empirin utgÄr ifrÄn fyra halvstrukturerade intervjuer med socionomer.

VÀrden och rÀttigheter i den svenska skolan

Syftet med följande arbete Àr att undersöka hur lÀrare och skolledning förstÄr och implementerar den vÀrdegrund som förs fram i de styrdokument som skolan Àr Älagd att följa. Det Àr ocksÄ en mÄlsÀttning att undersöka hur vÀrdegrunden motiveras och vad den sÀger ur ett analytiskt filosofiskt perspektiv. Arbetet grundas pÄ fyra intervjuer som gjorts med lÀrare och skolledning pÄ en gymnasieskola i Malmö 2005. Med hjÀlp av att analysera intervjuerna och stÀmma av det hermeneutiska tolkningsresultatet med den filosofisk-rationella analysen av vÀrdegrundens olika pÄstÄenden och vÀrderingar skapas en bild av lÀrarnas och skolledningens förstÄelse av vÀrdegrunden. I arbetet analyseras ocksÄ den motiveringsgrund som man frÄn politiskt hÄll lÀgger fram och vilka konsekvenser detta fÄr för de vÀrden och rÀttigheter som Äterfinns i vÀrdegrunden.

"Intersecting Theories" eller MÄngkulturalismens dilemma: En teoretisk studie om intersektionalitet.

This study is mainly critical-theoretic and explores the theoretic jungle of the concept of intersectionality with the use of Post-colonial and Feminist theories. The purpose of the thesis is also to investigate the concept of intersectionality further by looking upon its practical use as theoretic tool. This is performed in a discourse analysis of two programs developed by Swedish Liberal Party autumn of 2005. Another purpose is to discuss the multiculturalist dilemma as well as the phenomenon of a hegemonic western Feminism. One conclusion of this thesis is that the use of intersectionality is not unproblematic.

Gentrifiering : En trendkÀnslig klasskamp

Syftet med denna uppsats Àr att identifiera hur diskursen om gentrifiering framstÀlls i tidningsmedier, dÀr Södermalm i Stockholm figurerar som ett idealtypiskt exempel pÄ en plats som anses ha gentrifierats. Studien har utförts genom tillÀmpandet av kritisk diskursanalys via Faircloughs riktlinjer, samt ett teoretiskt ramverk bestÄende av sociologiska teorier angÄende urbanitet och social stigmatisering. HÀr tillÀmpas Georg Simmels och Pierre Bourdieus teorier som stadsliv, habitus och kulturellt kapital, Norbert Elias syn pÄ etablerade och outsiders samt David Harveys formulering om rÀtten till staden. Analysen bestÄr av tio tidningsartiklar publicerade i tidningarna Aftonbladet, Expressen, Dagens nyheter, Metro, Mitt i Södermalm och Svenska Dagbladet. Resultatet indikerar att gentrifiering först och frÀmst anses som en form av klassrelaterad urbaniseringsprocess, som tar form i utförsÀljning av hyresbostÀder, skapandet av en ny medelklass, och populÀrkulturella trender.

Den enes död, den andres bröd : En fallstudie i Fonus kriskommunikation

Denna studie undersöker hur begravningsbyrÄn Fonus valde att bemöta en kritisk artikel, publicerad i Aftonbladet, med ett pressmeddelande som lades upp pÄ den egna hemsidan. Uppsatsen undersöker först vilka retoriska verktyg som har anvÀnts i skapandet av detta meddelande, och sett frÄn Benoits teori om Image Repair, vilka strategier som anvÀnts och hur anvÀndningen av dessa har sett ut.DÀrefter söker studien att praktiskt undersöka detta budskap genom att lÄta en utvald grupp respondenter ta del av materialet samtidigt som de i personliga intervjuer fÄr svara pÄ frÄgor om det de lÀst. HÀr utsÀtts respondenterna först för negativa pÄstÄenden riktade mot Fonus för att fÀrga deras Äsikt om företaget innan de fÄr ta del av pressmeddelandet. Syftet Àr att undersöka om Fonus textbaserade kriskommunikation kan pÄverka respondenterna och deras attityd mot företaget i en positiv riktning.Undersökningens slutsats Àr att ett budskap som utformats med en vÀl balanserad retorik och ett vÀl avvÀgt bruk av Benoits strategier, utgör ett fruktbart sÀtt att pÄverka mottagaren i den önskade riktningen..

<- FöregÄende sida 56 NÀsta sida ->