Sökresultat:
1563 Uppsatser om Kritisk försämring - Sida 57 av 105
Att konsumera kvinnlighet : representation och identifikation i damernas vÀrld
Uppsatsen behandlar ur ett genusperspektiv konsumtionens delaktighet i individens identitetsskapande, dÀr fokus ligger pÄ att pÄvisa hur begreppet kvinnlighet till stor del konstitueras utifrÄn en definition given av konsumtionssamhÀllet. Med Norman Faircloughs kritiska diskursanalys som verktyg görs en tematisk analys av diskurser gÀllande kvinnors kropp, stilskapande och sexualitet i ett material bestÄende av konsumtionsrelaterade mode- och skönhetsartiklar som hÀmtas frÄn fyra svenska kvinnotidningar som riktar sig till skilda Äldersgrupper; julia, Silikon, amelia och tara. HÀr tydliggörs hur man, nÀr man talar om kvinnan i materialet, hela tiden Àr positionerad inom en konsumtionsdiskurs sÄvÀl verbalt som visuellt. Studien syftar Àven till att sÀtta detta kommersiella kvinnoideal i relation till diskussioner om genus som lyfts fram av den postmoderna feminismen samt ur ett vidare perspektiv peka pÄ konsekvenser som tidningarnas representationer har pÄ kvinnors vardag, dÄ studien pÄvisar deras medverkan i reproduktionen av en patriarkal och ojÀmlik samhÀllsordning. Avslutningsvis diskuteras konsumtionssamhÀllets objektiva stÀllning samt konsumismens betydelse för den moderna kvinnorollen historiskt och nutida sett..
StrÀvan efter rÀttfÀrdighet : En nytestamentlig studie kring gÀrningarnas betydelse vid mÀnniskans strÀvan efter rÀttfÀrdighet, med utgÄngspunkt i Jakobs- och Romarbrevet
I processen att bli vuxen genomgÄr varje individ den ofta stormiga tonÄrstiden. Denna komplexa period medför att tonÄringen successivt frigör sig frÄn sÄvÀl barndom som vuxenliv. Genom att granska hur en sÄdan frigörelse skildras kan vi lÀra oss mer om hur tonÄringen och dess frigörelse fungerar. Syftet med undersökningen har dÀrför varit att undersöka de tonÄriga huvudkaraktÀrernas frigörelse i ungdomsromanerna RÀddaren i nöden av J.D. Salinger, En tid för allting av Tamara Bach, och Punkindustriell hÄrdrockare med attityd av Louise Halvardsson. Undersökningens forskningsbakgrund berör framför allt teorier inom utvecklings- och ungdomspsykologin, samt belyser tonÄrstiden utifrÄn nÄgra kulturella aspekter.
En vÀrld Àr varje mÀnniska : En analys av framstÀllningen av sexualitet och könsidentitet i lÀromedel för samhÀllskunskapens a-kurs pÄ gymnasiet
Inom queerteorin och den intersektionella forskningen söker forskning pÄvisa de normsystem som verkar inom olika diskurser. Genom en normkritisk analysmetod som bygger pÄ queerteori och intersektionalitet och med stöd av den kritiska diskursanalysens perspektiv undersöker denna uppsats hur sexualitet och könsidentitet framstÀlls i lÀroböcker för samhÀllskunskapens a-kurs pÄ gymnasiet. Problemformuleringen bygger vidare pÄ Skolverkets omfattande studie frÄn 2006 och resultaten jÀmförs med Skolverkets resultat, för att se om det skett nÄgon förÀndring i beskrivningen. Resultatet i föreliggande studie visar pÄ en viss förskjutning till ett mer inkluderande och synliggörande förhÄllningssÀtt i nÄgra av de studerade lÀroböckerna men att frÀmst transperspektivet och ett mer genomgÄende normkritiskt perspektiv Ànnu saknas i lÀroböckerna. Genom detta resultat pÄvisas att de intentioner som finns i de styrdokument som reglerar skolans verksamhet inte Àr helt genomförda i de studerade lÀroböckerna.
Medias roll i samhÀllet: lokala mediers bevakning av IKEA:s etablering i Haparanda
Studien behandlar medias roll i vÄrt samhÀlle samt granskar lokala mediers framstÀllning av Ikeas etablering i Haparanda. Fokus har legat pÄ tvÄ frÄgestÀllningar: 1. Vilken roll spelar media i dagens samhÀlle? och 2. Hur anvÀnds media av samhÀllet? Den första besvaras genom att kommunikationsteorier, medieteorier och sociologiska medieteorier anvÀnds, detta för att fÄ en grund till varför media Àr viktigt och senare kunna svara pÄ vilken roll media har i samhÀllet.
"Happy, happy, liksom" : En studie i tvÄsamhet och en diskursanalys av mediedebatten kring boken Happy, happy - En bok om skilsmÀssa
?Happy, happy, liksom? handlar om tvÄsamhetsnormen och hur den (re)produceras i den samtida svenska kulturen. Uppsatsen tar sin utgÄngspunkt i feministisk teori, bland annat normkritik, socialkonstruktivism och teorier om heteronormativitet, och applicerar dem pÄ en debatt om skilsmÀssa som pÄgick i svensk dags- och fackpress under hösten 2011. Debatten utlöstes av boken Happy Happy: En bok om skilsmÀssa, red. Maria Sveland och Katarina Wennstam.
Modellbaserad utveckling : Potentiell metod för effektiv kravhantering?
Systemutveckling gentemot försvarsindustrin kan i mÄnga fall bli komplext och innefatta vÀldigt stora projekt. Samtidigt har utvecklingen av modelleringsverktyg fortsatt och anvÀndningen av modellering har blivit ett potentiellt verktyg för att garantera kvalitativa kravdokument.Studien har studerat vilka för- och nackdelar det finns med att arbeta modell- respektive dokumentbaserat i projekt gentemot försvarsindustrin. Modellbaserat refereras i rapporten som anvÀndning av modeller för att skapa kravdokument medan dokumentbaserad utveckling innebÀr en mer traditionell syn pÄ utvecklingen dÀr krav formuleras i fritext och sedan lÀmnas över till ansvariga för implementering.Studien har med hjÀlp av intervjuer som frÀmsta datainsamlingsmetod med projekt involverade i utveckling av system gentemot försvarsindustrin identifierat fördelar och nackdelar med de bÄda respektive metoderna. Studien har kommit fram till att arbeta modellbaserat garanterar en hög kvalitet och har en förmÄga att hantera en hög komplexitet, dÀremot Àr metoden mer beroende av verktyg och kompetens jÀmfört med dokumentbaserad utveckling. Den dokumentbaserade utvecklingsmetoden karaktÀriseras av att vara en enkel metod utan nÄgot specifikt verktygsberoende, dÀremot har metoden visat sig vara olÀmplig för komplexa och stora projekt dÀr spÄrbarhet i kraven Àr kritisk..
Differenser av kroppstemperaturen hos patienten i samband med anestesi och operation
Bakgrund: Kroppstemperaturen skall mÀtas under de flesta generella anestesier föratt upptÀcka hypotermi och hypertermi. Vid anestesi sjunker kroppstemperaturen.Peroperativ hypotermi har negativa konsekvenser för patienten.Anestesisjuksköterskan ansvarar för att övervaka patientens temperatur underanestesi.Syftet med studien var att utifrÄn litteraturen evaluera temperaturskillnaderperoperativt vid mÀtning av kroppstemperaturen pÄ olika mÀtplatser hos patienten.Metod: Studien Àr en litteraturstudie med systematisk ansats. Artikelsökningarutfördes i PubMed, Cinahl och Scopus. Temperaturskillnaderna redovisas sommedelvÀrde, grÀns för överensstÀmmelse ±1,96 SD och 95 % konfidensintervall.Resultat: Efter kvalitetsgranskning inkluderades 23 artiklar. Resultatet Àr indelat itre kategorier: Temperatur vid bukkirurgi, temperatur vid kardiopulmonell bypasssamt temperatur vid övrig kirurgi.
Achtung HĂŒltsfred : Aftonbladets rapportering om Hultsfredsfestivalen före och efter Ă€garbytet
Syftet med studien Àr att undersöka pÄ vilket sÀtt Aftonbladets rapportering om Hultsfredsfestivalen förÀndrades under de tre sista Ären innan svenska arrangören Rockparty gick i konkurs och under de tre Ären som tyska FKP Scorpio arrangerade festivalen. De perioder som studerats Àr 2007 till 2009 samt 2011 till 2013. Studien Àr kvalitativ och bygger pÄ text- och bildanalys av 50 artiklar som publicerats i Aftonbladet under de berörda Ären.De frÄgestÀllningar som studien haft för avsikt att besvara Àr "Hur förÀndrades Aftonbladets rapportering om Hultsfredsfestivalen mellan Ären 2007 till 2009 och 2011 till 2013?", "Hur skildras de respektive festivalarrangörerna utifrÄn ursprung?" samt "Hur rapporteras det om festivalens vÀder under de respektive tidsperioderna?". Journalistiska perspektiv pÄ framing-teorin, Àven kallad gestaltningsteorin, har anvÀnts som teoretisk grund.Studien visar att Aftonbladets rapportering var negativ under bÄda perioderna, men att den blev mer kritisk under FKP Scorpios arrangörskap.
Riskhantering : viktigast i bankers internrevisionsarbete?
DÄ vi lever i en förÀnderlig vÀrld Àr det alltmer viktigt att ha en vÀl fungerande internrevision. DÄ författarna förvÀntar sig att riskhanteringen bör utgöra en central del för kommersiella banker anser de det vara av intresse att undersöka om bankerna följer branschorganisationen The Institute of Internal Auditors riktlinjer. Det frÀmsta syftet med uppsatsen blir dÀrmed att undersöka om bankerna lÀgger större tonvikt vid riskhanteringen i internrevisionsarbetet. Vidare har författarna Àven för avsikt att diskutera hur internrevisionen pÄverkas av regleringar och förordningar samt om den bör utgöra en intern funktion eller en extern. Ytterligare en frÄgestÀllning Àr huruvida internrevisionen sker koncernmÀssigt eller om den tillÀmpas olika inom olika geografiska omrÄden.
?En bild sÀger mer Àn tusen ord?? Hur USA framstÀlls genom bilder i lÀroböcker i Àmnet samhÀllskunskap för gymnasiet
Studiens syfte Àr att studera hur USA skildras genom bilder i svenska lÀroböcker i Àmnet samhÀllskunskap, samt kritiskt granska huruvida bilderna uppfyller kriterierna för god lÀsbarhet. Vi avgrÀnsar oss till att studera lÀroböcker, följaktligen innefattas inte andra lÀromedel av studien. Vidare Àr det inte texter i allmÀnhet som analyseras utan enbart bilder med tillhörande bildtext som skildrar USA.Kritisk granskning och reflektion Àr viktiga fÀrdigheter som eleverna mÄste trÀnas i för att kunna skapa en sÄ tydlig uppfattning av sin omvÀrld som möjligt. Skolan har en betydelsefull roll genom att tillhandahÄlla pedagogiska lÀroböcker vilka tillsammans med pedagogernas professionalism pÄverkar hur eleverna uppfattar sin omvÀrld.Problematiken ligger i att bilderna i lÀroböckerna upptar allt större plats pÄ textutrymmets bekostnad. Det Àr dÀrför av intresse att studera hur olika lÀnder och fenomen skildras bildmÀssigt i lÀroböckerna.
Bortglömda och underordnade : En studie av kvinnorna i nÄgra lÀroböcker i Historia A
Syftet med den hÀr C-uppsatsen i Pedagogik med didaktisk inriktning Àr att undersöka om flickor i gymnasiet kan identifiera sig med innehÄllet i nÄgra lÀroböcker i gymnasiekursen Historia A. Syftet mynnar ut i tvÄ delfrÄgor och den första Àr: hur presenteras kvinnan i nÄgra lÀroböcker i Historia A? Det leder oss till den andra frÄgan: presenterar dessa lÀroböcker kvinnor pÄ ett sÀtt som kan ge underlag för flickornas historiemedvetande och identitet? För att kunna ge svar pÄ dessa frÄgor har jag med utgÄngspunkt frÄn forskningen tagit stÀllning för att det finns en relation mellan historiemedvetande och identitet. Jag har undersökt tre lÀroböcker i historia för gymnasiet och anvÀnt mig av textanalys och SÀfströms (1999) metod med inlÀsning och utlÀsning. I bearbetningen av resultatet har jag anvÀnt frÄgor inspirerade av Skolverkets (2006) rapport samt utgÄtt frÄn Jensens (1997) teori om historiemedvetande som identitet.Resultatet av studien visar att det finns stora brister i lÀroböckernas innehÄll.
BarnavÄrdsutredningar : En diskursanalys
Det övergripande syftet med denna uppsats har varit att belysa normer och vÀrderingar i socialtjÀnstens arbete med barn, detta genom att problematisera olika förestÀllningar om barns behov och förÀldraskap samt utredarens roll i barnavÄrdsutredningar. Jag stÀllde mig frÄgan, hur ser egentligen barnavÄrdsutredningar ut i sken av rÄdande samhÀllsmoral och socialpolitik? Vilka förestÀllningar om barns behov, förÀldraskap och inte minst utredarens roll bygger egentligen utredningarna pÄ?Jag kan konstatera att det finns en speciell utredningskultur. Vidare har jag funnit att barnets behov avgörs av förÀldraförmÄga men Àven att förÀldraförmÄga bedöms utifrÄn barnets behov. Jag har ocksÄ identifierat utredare som omedvetet eller medvetet framstÄr som neutrala.
Den globala miljöproblematiken : En kritisk diskursanalys av lÀromedel i samhÀllskunskap
Denna studie undersöker vilka miljödiskurser, sÀtt att tala om och förstÄ, miljöproblematik som finns i lÀroböcker i samhÀllskunskap pÄ gymnasiet. Syftet Àr att undersöka detta och sÀtta det i relation till lÀroplanen Lpf94. Detta inbegriper att undersöka den diskursordning som lÀromedlen skapar, vilket Àr summan av de miljöproblematiksdiskurserna vilka finns i lÀroböckerna. De lÀroböcker som undersökts Àr Zigma ABC, Reflex ABC, SamhÀlle.nu BC, Forum ABC, Nya Millennium ABC och Exposé AB. Undersökningen har skett genom en diskursanalys baserad pÄ Norman Faircloughs Critical Discourse Analysis och John S.
LÀrmiljö, frizon eller sysselsÀttningsarena? : En kritisk analys av fritidshemmet i en era av new public management
In 2014, the Swedish leisure-time centres after school became widely criticized on several occasions by school authorities. The cause for its criticism was a reflection of leisure time-centres with lots of untrained staff and a lack of pedagogical aspirations. The conclusion of the criticism was that these leisure-time centres do not fulfil their potential. However, these assessments has only to a limited extent become a part of the public educational discourse in Sweden. This discourse has mainly focused on the decreasing results in the Swedish school, which has caught the attention in the media and ended up on the political agenda.
"Asiaten" - en pandemi gör entré - En diskursanalys av tvÄ dagstidningars rapportering kring den asiatiska influensan 1957
Syftet med föreliggande studie Àr att utifrÄn nyhetsrapporteringen i Ystads Allehanda och Sydsvenska Dagbladet SnÀllposten undersöka vems röster som gjordes hörda i den massmediala diskursen kring den asiatiska influensan som grasserade 1957. UtifrÄn olika teman, som jag vid nÀrlÀsningen kunde identifiera som Äterkommande i nyhetstexterna, studerar jag vad man talade om och hur man talade om detta. Jag studerar ocksÄ vem mottagarna var och om det förmedlas nÄgra speciella budskap. Dessutom gör jag en jÀmförelse av de bÄda tidningarnas rapportering i egenskap av att SDS kan sÀgas representera stad medan YA representerar landsbygd.
Undersökningen genomförs med utgÄngspunkt i Faircloughs kritiska diskursanalys och utifrÄn det teoretiska perspektivet att sprÄket i sig Àr en handling. Vad som förmedlas via sprÄket Àr ingen avspegling av verkligheten, utan en konstruktion, som utifrÄn olika perspektiv och syften skapar ?sanningar?.