Sökresultat:
2954 Uppsatser om Kritisk diskursanalys - Sida 26 av 197
LIVSCOACHING - en diskursanalys av coachers självpresentationer på internet
5 Sammanfattande diskussionSyftet med mitt uppsatsarbete har varit att sätta fenomenet coachning i relation till Thomas Johanssons och Zygmunt Baumans beskrivningar av samtidens sociala och kulturella tillstånd. Jag ville därigenom bidra med kunskap om hur livscoaching skildras av coacherna och hur detta språkspel eller paradigm är uppbyggt samt vinna sociologisk förståelse av företeelsen. Nedan följer en sammanfattning av resultatet och en diskussion utifrån frågeställningarna..
Empowerment: en litteraturstudie
Syftet med denna undersökning är att mot bakgrund av en analys av befintlig forskning kring empowerment föra en kritisk diskussion med fokus på makt och människosyn. Litteraturstudie är vår valda metod, och utgångspunkten är en kritisk analys i granskningen av litteraturen. Vi har rekonstruerat tidigare forskning för att undersöka vilken syn som finns på empowerment som framförs i litteraturen. I litteraturgenomgången framkom att makt är en grundläggande beståndsdel i empowerment. Detta medförde att vi valde att hädanefter studera empowerment ur ett maktperspektiv.
Hedersrelaterat våld : En kritisk diskursanalys av svensk dagspress
The chief aim of this study is to investigate the impact of context on written peer response. A second aim is to explore students? attitudes towards peer response. The investigation has taken place at an upper secondary school in the south-east of Sweden, involving 20 students in grade 2 and 3 in the course Swedish C. The investigation is based on the students? comments on their peers? speech drafts and six qualitative interviews.
Förtroendeskapande och dess konstanta spel : En kritisk diskursanalys
Massmedium utgör en viktig informationskanal för individen i samhället av idag. Det är allmänt känt att massmedier påverkar opinionsbildningen i samhället, dock inte i vilken utsträckning. Massmediers nyhetsförmedling öppnar antalet olika tolkningsmöjligheter vilka kan påverka förtroendet både positivt och negativt beroende på individens egna erfarenheter och i vilken utsträckning individen är beroende av massmedier i sin åsiktsbildning. Då förtroende konstant och regelbundet måste omförhandlas och aldrig får tas för givet har journalisten och massmediumet en avgörande betydelse i individens åsiktsbildning. Detta i och med att journalistens makt att genom språk och framställning i massmedier kan påverka den allmänna opinionen, vilken sedermera utgör en av grunderna i förtroendeskapandet..
"Låt det rätta komma in" - en diskursanalys av tre planeringsmöten i förskolan
Sammanfattning
Titel: ?Låt det rätta komma in? ? en diskursanalys av tre planeringsmöten i förskolan.
?To Let the Right Things In? ? a Discourse Analysis of Planning Meetings in Three
Swedish Preschools.
Författare: Linda Henryson, Sarah Sandin
Examensarbete: Specialpedagogprogrammet 90 hp, Lärande och samhälle, Skolutveckling
och ledarskap, Malmö högskola
Handledare: Kristian Lutz
Examinator: Lotta Anderson
Datum: 2014-01-16
I föreliggande examensarbete studeras tre planeringsmöten på tre olika förskolor i Skåne.
Bakgrund
Med hjälp av diskursanalytiska begrepp och socialkonstruktionistisk hållning analyseras
ljudupptagningar från lärarnas planeringsmöten. Burr (1995) framhåller fyra grundpelare
inom socialkonstruktionismen:
? Kritisk hållning till kunskap som tas för given.
? Historisk och kulturell bundenhet.
? Kunskap konstrueras genom sociala processer.
? Kunskap och sociala handlingar går hand i hand.
Syfte
Följande frågeställningar behandlas:
? Hur konstrueras barns lärande i lärarnas planeringsmöten i förskolan?
? På vilka sätt beskrivs barngruppen respektive enskilda barn?
? Är specialpedagogens roll synlig i planeringsmötena, och i så fall på vilka sätt?
4
Metod
Då förskolan är en välkänd kontext för oss båda ansåg vi att diskursanalys skulle vara en
bra metod för att få grepp om det vardagliga. Ljudupptagning av lärarnas diskussioner
valdes, då detta ansågs påverka lärarna i mindre utsträckning än videoupptagning eller om
vi skulle befinna oss i rummet.
Analys
I analysen speglas det empiriska materialet mot Burrs (1995) fyra grundpelare samt tidigare
forskning.
?Mannen talade svenska med brytning? : En studie i hur brott och etnicitet framställs i TV-programmet Efterlyst
I vår uppsats har vi valt att titta på det omåttligt populära TV- programmet Efterlyst som i år är inne på sin 35:e säsong. Efterlyst är brottsbekämpning på bästa sändningstid, ett program där nyheter och fiktion vävs samman och resulterar i underhållnings-TV.Syftet med uppsatsen är att titta på hur man i tv programmet Efterlyst förhåller sig till de brott programmet tar upp och hur de människor som kopplas ihop med brotten framställs. Vi gör en ansats att genom en diskursanalytisk metod finna det väsentliga i hur människor framställs i Efterlyst. Vi är särskilt intresserade av att titta på hur brottslingar och offer med icke-svensk bakgrund framställs i programmet samt om det kan påvisas någon skillnad mellan hur dessa presenteras jämfört med de personer som har svensk bakgrund..
Dödlig dramatik med fängslande grammatik. En studie av diskursiva hotbilder inom den japanska tidningsdebatten om kollektivt självförsvar
Följande studie applicerar en experimentell analysram (baserad på Kritisk diskursanalys och Köpenhamnsskolans teorier om säkerhetisering?) på diskursiva mikrostrukturer, d.v.s. specifikameningar i specifika texter, i japanska debattartiklar om kollektivt självförsvar, i syfte att på ett systematiskt vis åskådliggöra diskursiva analogikedjor om hot på mikronivå. Studien överväger även det sätt, på vilka diskursiva mikrostrukturer samverkar till att skapa narrativa makrostrukturer ? s.k.
Civiliserade nordbor och primitiva främlingar : En kritisk diskursanalys av journal- och förfilm i folkhemmets Sverige
This essay examines a small selection of Swedish newsreel and documentary short films, primarily travelogues, produced shortly before and after the second world war. The general aim is to expose differences in the representation of ?The Other? and the ?ethnic Swede? by applying a critical discourse analysis. The purpose is to illuminate how the material positions the latter as the norm and then contextualize this with xenophobic currents that had developed up until the middle of the twentieth century. Theoretical and methodological framework is drawn from the field of cultural studies as well as the nonfiction film.
Tingens betydelse i matematiska utforskande praktiker : En textanays av dokumentationer från en förskola
Syftet med studien är att undersöka hur lärare i Idrott och hälsa, Biologi och Hem ochkonsumentkunskap resonerar kring animaliska livsmedel i anknytning till sin undervisning, samt hurlärarnas läromedel förhåller sig till animaliska livsmedel. Empirin bygger på halvstruktureradekvalitativa intervjuer med fem grundskolelärare; två lärare undervisar i Idrott och hälsa, en lärareundervisar i Biologi och två lärare undervisar i Hem- och konsumentkunskap. Jag har även genomförten läromedelsanalys med utgångspunkt från en Kritisk diskursanalys. Intervju- och textmaterialetanalyseras utifrån en kritisk teori och en kritisk djurteori. Analysen av studiens resultat understrykeren prioritering av animaliska livsmedel i läromedlen varpå den vegetabiliska kosten konstrueras somett icke fullvärdigt alternativ.
Strong is the new... : En kritisk diskursanalys av svenska fitnessbloggar
The purpose of this thesisis to examine the female body ideal of the Swedish fitness blogs and how it is reproduced. To answer the research question five of the most read female fitness blogs were chosen for a critical discourse analysis. The results show that pictures is an important communication event. The ideal is reproduced by representing bodies with desirable attributes in environments and poses that communicates positive feelings. There is a dialectic relation between picture and text in each published post.
Klimatförändringarna i nyhetsdiskursen : En kritisk diskursanalys av klimatrapporteringen i Dagens Nyheter och New York Times
Titel: Klimatförändringarna i nyhetsdiskursen Antal sidor: 47 Författare: Emelie Sahlström & Sofia Öström Handledare: Ulrika Olausson Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap CPeriod: HT 2010Universitet: Avdelningen för Medie- och kommunikationsvetenskap, Institutionen för humaniora, utbildning och samhällsvetenskap, Örebro universitetSyfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka om och i så fall hur klimatförändringarna i nyhetsdiskursen i New York Times och Dagens Nyheter har likheter, respektive skiljer sig åt. Vi undersöker också om klimatrapporteringarna är uppbyggda genom nationella eller globala identitet, om något ansvar utkrävs samt vilka som tillskrivs detta ansvar och om det finns en vetenskaplig säkerhet eller osäkerhet gentemot klimatförändringarna. Utifrån dessa har vi i slutdiskussionen diskuterat hur resultaten kan kopplas till USA:s och Sveriges klimatpolitik.Teorier: Teorierna är relaterad och presenteras i relation till tidigare forskning. De teorier som används i denna uppsats är, ansvarsutkrävande, vetenskaplig säkerhet och osäkerhet samt identitet. Metod och material: För att uppfylla syftet använde vi en Kritisk diskursanalys samt mikro- och makronivåerna. Vi har analyserat 8 artiklar från New York Times och 9 artiklar från Dagens Nyheter.Resultat: Resultaten visar att DN och NYT, som Europa och USA står mot varandra i klimathanteringen.
Lite flum har ingen dött av, eller? : En analys av ett projekt i Bild år 9 vid Stockholms Bild- och formklasser
Abstrakt Den här studiens syfte har varit att undersöka det arbetssätt Stockholms Bild- och formklasser bedriver och synliggöra vilka kunskaper och förmågor eleverna får med sig. Undersökningen bygger dels på elevrapporter, dels på fotografier som tagits under projektets gång. Studien fokuserar på den estetiska lärprocess eleverna själva beskriver och söker svar på vad eleverna anser att de har lärt sig. Studiens titel ?Lite flum har ingen dött av, eller?? anspelar på de an-taganden som påstår att skolan av idag är en skola där man inte lär sig någonting på grund av att undervisningen är ?flummig?.
Språket är inte oskyldigt : En diskursanalys av Adoptionscentrums medlemstidning
SammanfattningVi har gjort en Kritisk diskursanalys av AC:s (Adoptionscentrum) medlemstidning under perioderna; 1975-1985, 1986-1996, 1997-2006. Frågeställningen lyder: Hur konstitueras diskursen om ?det goda adoptivföräldraskapet? genom AC:s medlemstidning? Vilka är möjlighetsvillkoren och vilka konsekvenser innebär diskursen? Vårt syfte har varit att förstå diskursen om ?det goda adoptivföräldraskapet?. Vi har utgått ifrån socialkonstruktioniskt, poststrukturalistiskt perspektiv och språkfilosofi.Vårt huvudsakliga resultat har visat sig vara att AC konstituerar diskurser som producerar och reproducerar ett antal normativa föreställningar om föräldraskap, familj och individer som bygger på socialt konstruerade föreställningar om vad som är en ?riktig? familj, bra föräldraegenskaper och barnets bästa.
Vilken kvinna? En intersektionell diskursanalys av ämnesordlistan i databasen KVINNSAM
The aim of this thesis is to critically analyse the subject heading list in the database KVINNSAM at Kvinnohistoriska samlingarna. This list is intended for the retrieval of gender specific information and the subject heading women is implied. The main question is: which woman is represented in the list? The thesis analyses specifically the representation of disability, ethnicity and other sexualities than heterosexuality. Kvinnohistoriska samlingarna, the concept of gender studies and KVINNSAM is presented.
Familjebilder: Representationer av familj och släktskap i nutida läroböcker i historia
Syftet med studien är att undersöka och problematisera olika representationer av familj och släktskap i historieläroböcker, samt att belysa hur och varför familjehistoria bör utgöra en viktig del av historieämnet i skolan. De teoretiska ramarna är feministisk och postkolonial kritik. Uppsatsen har ett intersektionellt perspektiv vars syfte är att synliggöra och problematisera sociala kategorier såsom kön, sexualitet, etnicitet/nationalitet, klass och generation. Metoden är Kritisk diskursanalys och komparation av fyra stycken läroböcker i historia för grundskolans senare år. Undersökningen visar att familj och släktskap förekommer i främst två olika sammanhang i läroböckernas beskrivningar: dels i den privata sfären i anslutning till vardagsliv, hem och hushåll, dels i den offentliga sfären i anslutning till den politiska makteliten.