Syftet med undersökningen är att ta reda på hur fem lärare i svenska och engelska verksamma i gymnasieskolan uttrycker sig om bedömning av estetiska lärprocesser. Metoden tar sin utgångspunkt inom ramen för diskursanalys. Materialet består av fem halvstrukturerade intervjuer vilka har analyserats utifrån ett diskursanalytiskt angreppssätt. Resultatet visar på att det finns en skiljelinje mellan de lärare som bedömer den estetiska dimensionen och de som inte gör det..

Syftet med denna uppsats är att med hjälp av diskursanalys granska hur makt, motstånd och identiteter skildras i de seriösa serieböckerna Persepolis av Marjane Satrapi, An Arab in America av Toufic El Rassi samt Maus av Art Spiegelman, som alla på ett eller annat sätt handlar om migration. Jag använder teorier som Michel Foucault och Chandra Talpade Mohanty har lagt fram och också litteratur om diskursanalys. Syftet är även att studera synen på serier som berättandeform. Jag diskuterar målgrupper för serieberättelser och huruvida serier håller på att ta sig in i "finkulturen". Där använder jag bland annat Ernesto Laclau och Chantal Mouffes teorier om diskursers kamp med varandra om makt och hegemoni.

The purpose of this paper is to explore how masculinity and femininity are constructed in the magazine Veckorevyn, through a critical discourse analysis of 18 articles from six issues in 2011. This is done by using a variety of theories and previous research results, which is gender theory, the theory of late-modern society and media theory. The analysis shows that Veckorevyn depicts virility and feminine differently. Furthermore, pointing the results from the analysis that a change of manhood and womanhood takes place in the social practice. The selection of articles from the magazine also shows that Veckorevyn seems to promote gender equality. .

Uppsatsen är ett examensarbete i Produktdesignprogrammet på Malmö Högskola. Projektet analyserar med hjälp av Kritisk designteori de samhällsnormer som kopplas till dockor för flickor i åldern 7-11. En studie av ämnen kopplade till relationer och interaktioner mellan barn och docka utfördes genom litteratursökningar och intervjuer med målgrupper. Utifrån slutsatser i studien utformades koncept, ämnade att kritisera idealiseringen av passivitet och skönhetsfokus som marknaden är präglad av. Ett koncept valdes ut och utvecklades vidare med hjälp av Kritiska designmetoder..

This study is focused on representations of power and masculinities in the movie ?Warrior?(2011). By using the notion of interdiscursivity, as discussed by Norman Fairclough, my goal isto analyze how the roles of the characters relate to existing discourses in today?s society. I amprimarily interested in discourses revolving around MMA-fighters, masculinities and familyrelations.The movie to be analysed in this study is suited for interpreting new sorts of masculinitiesthrough the sport of MMA, which itself is fairly new and therefore might represent a new type ofmasculinity in the making.

This is a critical discourse analysis of the conformation of the conflict in Goma, Democratic Republic of the Congo, as constructed by Ekot, a news-show on Radio Sweden. The ambition of this bachelor thesis is to examine the production of a Congolese conflict for a Swedish audience and to find out how the construction differences with and without a reporter in the field. To obtain this purpose the narrative is studied as well as the use of voices that define the conflict. The construction of proximity between Swedish audience and the Congolese event and the meaning of sound to stabilize the formation of discourse within foreign news is examined as well. To conform and explain foreign news it must be put in relation to a starting point.

ADHD is the fastest growing diagnosis of the last decade and there is an ongoing debate about how ADHD should be understood with a psychosocial perspective opposed to a medical perspective. The purpose of this study was to investigate how a Swedish daily and evening newspaper (Aftonbladet and Dagens Nyheter) portrays ADHD. Further, the study asked whether medical or social explanation is used in the discourse that appears in newspaper articles, how ADHD is described as well as which people are quoted in the articles. In this study we used Norman Fairclough´s critical discourse analysis with the 26 sampled articles which we believe highlight different perspectives on ADHD diagnosis.Our study shows that there are representatives cited in the articles from school, the judiciary and the medical field. However representatives from social work are conspicuous by their absence.

Syftet i denna uppsats är att genomföra en diskursanalys av tidskriften Vi i villa, detta för att kunna besvara hur diskursen uttrycker relationen mellan boendeformen hus, religion och ett framväxande modernt samhälle. Utgångspunkten i arbetet är att religion uppstår ur sociala processer, samt att individens föreställningar om det ideala livet har en normativ funktion. Diskursanalysen resultat analyseras utifrån det moderna, eller postmoderna samhällets framväxande, teori om sekularisering, individualisering och nyandlighet presenteras i litteraturstudien. De första uttrycken för nyandlighet framkommer i materialet 1991, och 2010 framställs boendeformen hus alltmer som en individualiserad föreställning om ett idealt liv, samhällets förändring de sista fyrtio åren har tydligt påverkat sambanden mellan religion och hus..

Samtida, kritisk design som företeelse är ett, om inte helt nytt, ändå moderniseratfenomen inom det designkulturella området som under kort tid blivit tämligen utbrett. Undersökningens syfte är att få en fördjupad kunskap för området för mig som blivande lärare inom design. Det känns viktigt att vara uppdaterad i samtida designrörelser för att ge undervisningen ett aktuellt perspektiv. För att söka kunskap om områdets profession undersöker jag med vilka intentioner formgivare har arbetat inom området samtida kritisk design. Litteraturstudier hjälper till att synliggöra utmärkande teman, frågeställningar och arbetssätt inom området.

Det är i glappet mellan mål och resurser som specialpedagogiken gestaltas. Specialpedagoger har i uppgift att tolka mål och intentioner som finns knutna till specialpedagogiskt arbete samt att arbeta utifrån givna resurser får att de specialpedagogiska visionerna ska förverkligas. Detta arbete är en intervjustudie med tre specialpedagoger som ger sin syn på vad de uppfat-tar som specialpedagogikens mål samt fördelning och tillgång på specialpedagogisk resurs. Den teoretiska utgångspunkten är hämtad från kritisk teori med Foucault, diskursanalys och sociokulturellt perspektiv. Resultatet visar att specialpedagogernas uppfattning om specialpe-dagogikens mål i stort sett överensstämmer med hur de själva uppfattar specialpedagogiken.

The aim of this two years master´s thesis is to examine discourses about electronic books in relation to libraries that occur in the Swedish library journal Biblioteksbladet by using critical discourse analysis (CDA). The thesis also aims to discuss changes in the discourse practice, and discuss the relationship between discourse practice and social practice in the field of library and information science (LIS). A main point of CDA is that language is a form of social practice that helps shape social reality. Furthermore the concept of ideology, as understood with-in CDA, brings understanding to the way discursive events help reproduce and transform social relations of pow-er. The text samples span from 2005 up to and including 2011 and were examined by using Norman Fairclough´s three-dimensional conception of discourse, which allows for interpretation of text on a linguistic, discursive and social level.The result of the analysis showed that there are several different discourses about electronic books and li-braries, none of which can be said to be particularly representative.

InledningDetta är en analytisk uppsats som har som syfte att ta reda på hur de sociala medierna både används och framställs i svensk nyhetsrapportering av världspolitiska händelser. Med de sociala medierna åsyftas de tre kanske största: Facebook, Youtube och Twitter. De händelser som anses vara världspolitiska har alla att göra med de revolutioner som startade i Nordafrika och Mellanöstern i början av 2011. I dessa konflikter har de sociala medierna spelat en erkänd stor roll vilket motiverar ämnets relevans till syftet. För att göra undersökningen möjlig har sju stycken artiklar valts från de största aktörerna i svensk dagspress: Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Expressen och Aftonbladet.

Massmedia har en stor roll i dagens förmedling av hälsobudskap och är ett organ som når ut till en stor population. Många av de hälsobudskap som presenteras handlar om träning och fysisk aktivitet och genom medias sätt att framställa detta skapas ideal och normer inom ämnet. Vi anser det därför vara viktigt att undersöka hur träning framställs i ett träningsmagasin. Syftet med studien är att beskriva och analysera hur texter om träning framställs utifrån diskurser och hur budskap framställs i träningsartiklar ur ett träningsmagasin. För att göra detta tillämpades socialkonstruktivistisk teori och Kritisk diskursanalys.

Syftet med vår studie var att se hur Sverigedemokraterna genom sitt principprogram konstruerar svenskhet och på så vis skapar en gräns mellan ?oss och de andra?. Metoden för vår studie har varit en kvalitativ text- och diskursanalys. Vårt resultat visar att texten i programmet påverkar och konstruerar sociala kategorier som är avgörande för människors sociala positioner och tillgång till resurser. Partiets konstruktion av svenskhet bygger på en social och nationell likhet som skapar social ojämlikhet.

Idag är medvetenheten om miljöförstöring och dåliga arbetsförhållanden för anställda större än för trettio år sedan. Att företag ska ta ansvar och aktivt arbeta för en hållbar utveckling har blivit ett fenomen internationellt. Denna studie är en analys av tre svenska detaljhandelsföretags hållbarhetsredovisning, från 2003, 2008 och 2013, med syfte att visa på eventuell förändring över tid. Med en socialkonstruktivistisk språksyn används delar av Faircloughs kritiska diskursanalys och Hallidays systemisk-funktionella grammatik för att undersöka texternas modalitet samt vilka diskurser som präglar hållbarhetsredovisningarna. Även hållbarhetsredovisningens omfattning i förhållande till årsredovisningens totala omfång undersöks.Resultatet visar att ett av de tre undersökta företagen formulerar sin redovisning med starkare modalitet med åren.