Genom postkolonial teoribildning har vi valt att göra en diskursanalys av hiphop i svensk media. Syftet är att urskilja om och hur media placerar in hiphop i schablonen ?de Andra?. Samtidigt gör vi en jämförelse med hur jazzen en gång framställdes, för att sätta det i en historisk kontext. Det empiriska materialet består av artiklar ur ett svenskt hiphopmagasin samt två hiphopvideor.

Detta specialarbete syftar till att söka utröna den syn på språk och kunskap, som ligger bakom det sätt på vilket biblioteken strukturerar sitt arbetsmaterial, dvs media, för att kunna återvinna dem. Jag följer en tradition från Platon via skolastiken, Leibniz och positivismen fram till våra dagars forskning om artificiell intelligens, som gör gällande att all kunskap är möjlig att fånga med ett exakt språk och en universell metod. Uppsatsen avslutas med en kritisk diskussionom detta systemtänkande..

Denna studies syfte är att studera förskolebarns lärande om lövsprickning och hur förskollärare kan underlätta detta lärande. Metoden som används är learning study, vilket kan sägas vara en form av aktionsforskning. Learning study är en metod för att studera elevers lärande, det är praxisnära forskning som knyter samman teori och praktik. Det som analyseras är inte undervisningsmetoder, utan hur de kritiska aspekterna som underlättar förståelsen av lärandeobjektet presenteras. Den teoretiska utgångspunkten är variationsteorin som har många likheter med den utvecklingspedagogik som präglar förskolans läroplan.Förskolan ska sträva efter att barnen förstår naturvetenskapliga fenomen och sammanhang.

This study focus on how two local news papers in the northen part of Sweden reported about the investigation of illegal hunting, called Kalixhärvan, in the years of 1983-1984. The study also adress how this newspapers presented the agents that is mentioned in the newsarticles, who played an importent part during the investigation. The study is based on the analysis of eight articles involving the investigation. The aricales is selected from march 1983 to march 1984. The analys is made using the method of critical linguistics and with the theoretical ground in theories of masculinity and stereotypes.

Syftet med studien är att undersöka om man kan förutspå köp- och säljsignaler genom glidande medelvärde och volatilitet pa? den svenska aktiemarknaden.Denna studie utgår från en deduktiv ansats som genomförs med den kvantitativa metoden. Glidande medelvärde och volatilitet kombineras fo?r att visa de köp- och säljsignaler som uppstår mellan perioden 2007 till 2010.Studien baseras på vetenskapliga studier om glidande medelvärde och volatilitet. Den inkluderar även Radom Walk, Den effektiva marknadshypotesen och Behavioral finance.Empirin visar att kombinationen av glidande medelvärde och volatilitet ger hög avkastning i de flesta fallen.I studien framgår det att teknisk analys kan användas som ett analysverktyg vid aktiehandeln.

Minnets tematiska och berättartekniska funktion i Eyvind Johnsons roman Strändernas svall (Fredrik Smeds, C-uppsats i Litteraturvetenskap, Karlstads universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, vt 2003). Författaren redogör först för romanens handling och jämför kompositionen med den i Odysséen. Vidare studeras berättare och synvinkel. Därefter följer en genomgång av minnena och berättelserna, främst Odyssevs?, men även Nestors och Menelaos?.

The thesis of this essay is concerned with how two adaptations of The Neverending Story have used the novel's vivid intertextuality and dialogism. The essay also discusses the possibilities of adaptation studies and whether an adaptation can explain a novel by emphasizing its themes..

Med hjälp av fyra kvalitativa intervjuer baserade på modellerna SWOT-analys och Perfect Event tar vi reda på hur arrangörerna bakom New Media Meeting jobbat fram ett hållbart event..

The purpose of this paper is to examine how LKAB are portrayed in the newspaper Dagens Nyheter (DN). The methods that were used were: Critical Discourse Analysis (CDA) combined with Critical Linguistic Analysis. These were used since they help to reveal the structures and unconscious meaning and power of word. It gives the tools to see how authority, power and meaning of words are constructed during social practice of the way they are used. To complement the method the theories that?s used are discourse analysis since CDA is both a method and a theory.

Syftet med denna uppsats är att belysa och förstå hur fenomenet föräldraskap konstruerats över tid, för att försöka förstå varför föräldraskap idag kräver insatser från riksdag och regering och på så sätt kan liknas vid ett socialt problem. Uppsatsens frågeställningar är: Hur har fenomenet för-äldraskap konstruerats på 1970-talet och idag? Har föräldraskapet även tidigare inneburit problem och hur såg dessa problem i så fall ut? Vilka likheter och skillnader finns det i hur föräldraskapet framställs på 1970-talet och idag? Den metod som använts i uppsatsen är diskursanalys. De teore-tiska perspektiv som använts i studien är socialkonstruktivism, teorier om diskurs och teorier om det sociala problemets karriär. Empirin består av 40 artiklar från tidskriften Vi föräldrar och två stycken SOU-betänkanden.I texterna finner författarna att fenomenet föräldraskap framställs vara på god väg mot att etable-ras som ett socialt problem i samhället.

Denna uppsats behandlar representationer av fadderskap i den kommersiella TV-kanalen TV4?s Faddergalan, ett välgörenhetsprogram som sändes mellan åren 1998-2009, i samarbete med biståndsorganisationen Plan Sverige. Uppsatsens syfte är att analysera hur fadderskapet konstrueras genom de representationer av fadder och fadderbarn som existerar i Faddergalan med en utgångspunkt i postkolonial teori. Studien har genomförts med hjälp av kvalitativ metod där diskurs och representation utgjort analysverktygen. Det empiriska materialet som ligger till grund för analysen omfattar samtliga program av Faddergalan som hittills sänts.

Med en kritisk diskursanalys undersöks hur den adopterade representeras i tv-serien Leende Guldbruna Ögon ur ett socialkonstruktionistiskt perspektiv. De verktyg som används i diskursanalysen är teorierna om semantisk täthet, hegemoni och inkodning/avkodning. Resultatet av undersökningen är att den adopterade representeras som ett fritt flytande subjekt mellan den svenska dansbandsdiskursen och invandrardiskursen. SVT:s avkodade budskap är av undersökningen att döma att den adopterade blir en del av ett homogent blattedansband. Det budskapet har potential att påverka svenska folkets syn på människor med en kulturell identitet som inte sammanfaller med det som hudfärgen representerar..

Studien Lärare samtalar om sin läs- och skrivundervisning. ? Fokusgruppssamtal som arena förkritisk självprövning? har tagit avstamp i en kartläggning av svenskämnets läs- och skrivutvecklingsom genomfördes i en mellansvensk kommun, vårterminen 2011.Syftet med studien är att belysa och kritiskt granska hur lärare talar om sin undervisning när detgäller arbetet med elevers läs- och skrivutveckling med särskilt fokus på elever som kan vara ibehov av särskilt stöd i sin läs- och skrivutveckling.För att lärare skulle ges möjlighet att samtala om sin undervisning valdes fokusgruppssamtal förinsamlande av empirin. Studien är av kvalitativ art och har en hermeneutisk forskningsansats somutgångspunkt, med ett konstruktionistiskt kunskapsteoretiskt perspektiv.Det lärarna i samtalen gav uttryck för att de gör i arbetet med att utveckla elevers läs- och skrivutveckling,och som jag betraktar som strategier, har jag valt att beskriva utifrån följande kategorier:1. Förebyggande arbete2.

Syfte: Huvudsyftet med studien är att genom ett diskursanalytiskt angreppssätt synliggöra och jämföra elevassistenters och klasslärares tal om målet med utbildningen i träningsskolan. Utifrån frågeställningen:Hur talar elevassistenter och klasslärare om vad som är målet med utbildningen i träningsskolan?Teori: Den teoretiska ansatsen i studien utgörs av diskursanalysen, det vill säga hur man ?talar om? eller ?skriver om? något. Angreppssättet är att synliggöra hur något skrivs fram. En diskurs är konstruerad i olika språkliga mönster som förekommer i olika sammanhang.

Studiens syfte var att, med utgångspunkt i Foucaults teorier om disciplin, synliggöra och problematisera de normer gällande attityder och handlingar som officiella skolregler bygger på. Vidare var syftet att utifrån diskursbegreppet undersöka hur dessa normer skapar diskurser om idealeleven. Svaren på frågorna om vilket utrymme olika normer och därigenom diskursskapanden bereds i skolregeldokument, söktes utifrån norm- och idealelevdiskurskategorier utformade med utgångspunkt i tidigare forskning. Analysen bestod av två kvantitativa innehållsanalyser vilka genomfördes på ett underlag av 32 skolregeldokument inhämtade från cirka hälften av Uppsalas grundskolor.Studiens ursprungliga analys utgick från medelvärdena av skolornas procentuella utrymmesfördelning. Denna analys visade att de normer som i genomsnitt ges störst utrymme i de undersökta dokumenten är sådana som ger direktiv för attityder och handlingar vilka påverkar ordningen i aktiviteter och skolmiljön.