How does the idea of entrepreneurship for young people relate to media discourses? We have analysed magazines on entrepreneurship from the perspective of Faircloghs critical discourse analysis method to see how the magazines, by there own position in the entrepreneurships discourse, relate the idea of young entrepreneurship. The society wants more people to start their own business, why? The issues of the shift from youth as social problems to youth as entrepreneurs is discussed in the thesis as well as the scope and content of this discourse as a possible new ideal for youth in Swedish society..

Problembakgrund: Det har visat sig att intresset för miljöproblemen har minskat och ämnet måste kommuniceras för att en större förändring ska kunna ske. Medierna och miljöorganisationerna har en viktig roll i kommunikationen av miljöproblem. Därför är det intressant att undersöka hur kommunikationen ser ut från en miljöorganisations sida.Syfte: Syftet med den här studien är att undersöka vad Naturskyddsföreningen har för huvudsakliga budskap i sina kampanjfilmer för att öka förståelsen hos människor.Metod: I denna studie tillämpas den kvalitativa metoden kritisk diskursanalys.Teori: De teorier som undersökningen bygger på är kommunikationsteori, diskursteori, retorik samt visuell kommunikation.Slutsats: Utifrån de resultat vi fått fram genom vår analys kan vi urskiljatvå huvudsakliga budskap i Naturskyddsföreningenskampanjfilmer vilka är miljö och hälsa. Inom dessa budskapanvänder de sig av argument på både lokal och global nivå. Vihar i denna studie även kunnat titta på vilka retoriska ochvisuella redskap som använts.Naturskyddsföreningen.

Detta examensarbete syftar till att presentera tekniker och tips på material för framställning av planritningar. Kopplat till teknikerna finns undersökningar som behandlar hur allmänheten uppfattar, föredrar och förstår dessa ritningar. Som ett komplement till undersökningen har även ett antal yrkesverksamma trädgårdsdesigner intervjuats om hur de skapar ritningar i kontakt med kunder.Tydliga resultat om vilken teknik som skattas högst redovisas. I en kritisk analys framförs flera tankar om hur undersökningens resultat kanske påverkats av orättvisa förutsättningar för hur de olika teknikerna presenterades..

Den här uppsatsen syftar till att problematisera framställningar av maktordningarna;kön, sexualitet och ?ras? i NRK:s populärvetenskapliga dokumentärserie;?Hjernevask? från 2010, samt hur dessa kan förstås ur ett maktperspektiv med fokuspå poststrukturalistiska och postkoloniala teorier. Uppsatsen behandlar även vilkahegemoniska positioner som går att finna i serien. Analysen bygger på endiskursanalys av materialet som utgörs av alla sju avsnitten i programserien.Resultatet visar att programseriens betoning av de biologiska förklaringsmodellernakring kön, sexualitet och ?ras? skapar en diskurs som riskerar att upprätthålla enheteronormativ rasism som får figurera i norsk public service, samt reproducerarhegemoniska positioner som verkar uteslutande och normerande.

Syftet med denna uppsats är att utforska innebörden hos begreppen Bildning och Högskolemässighet så som de används i debatten kring svensk högre utbildning i början av 2000-talet. Vidare vill studien se om det är möjligt, utifrån de innebörder begreppen ges, att bedriva en högre utbildning som innefattar dem båda. För att få en hanterlig analys har endast en delaspekt av Högskolemässighet, vetenskaplighet, analyserats. Studien har genomförts som en textanalys av nio texter med anknytning till svensk högre utbildning. Analysen har bestått av två steg.

Syftet med denna uppsats är att öka kunskapen om hur latinamerikanska kvinnor som rollfigurer porträtteras inom amerikanska populärfilmer. Vi vill undersöka om det finns tydliga stereotyper i relation till rollfigurens genus, etnicitet och klass. Med hjälp av ett intersektionellt perspektiv och begreppsliga redogörelser av ''latino'' representationer i film ämnar vi att analysera tre Hollywoodfilmer över tidsperioden 2003 till 2011. Dessa filmer är ''Chasing papi'' (2003), ''Ask the dust'' (2006) och ''Without men'' (2011). Metoden som använts för att närmare kunna genomföra analysen är kvalitativ innehållsanalys.

Genom en kritisk diskursanalys söker jag svaret på vilka diskurser som finns i mitt urval av dokument. Med sociokulturellt perspektiv som teoretisk grund väljer jag att titta på kunskap och lärande. Utgångspunkt för analysen är Europarådets rekommendationer inom programmet Utbildning 2010, där ett underlag gavs i form av åtta nyckelkompetenser för livslångt lärande (EU 2006a). Jag tittar på digital kompetens, som är en av nyckelkompetenserna som varje europeisk medborgare ska utveckla. Jag analyserar också dokument som finns med i processen för den reformerade svenska gymnasieskolan Gy 2011.

Denna uppsats sätter journalistikbegreppet i fokus. Syftet har varit att ta reda på om det går att identifiera några tydliga gränser för vilken typ av medieinnehåll som kan sägas vara journalistik. Vem har rätt att producera den och hur förhåller sig olika yrkesgrupper som producerar medieinnehåll till journalistiken som begrepp? Det har i sammanhanget även varit angeläget att söka kunskaper om hur journalistiken hänger ihop med dagens föränderliga mediesamhälle och samhällets utveckling i övrigt. Uppsatsen bygger på forskning och teorier om journalistikens och journalistrollens framväxt och utveckling.

Kundomd?men har blivit v?sentligt f?r att best?mma vilket f?retag man vill best?lla varor och tj?nster fr?n (Pollach 2006:2). Positiva kundomd?men kan vara avg?rande f?r ett f?retags ?verlevnad. Men det ?r n?st intill om?jligt att bedriva verksamhet utan att l?mna en enda kund otillfredsst?lld.

Uppsatsen handlar om stranden Playa de Las Canteras i Las Palmas på Gran Canaria och den uppbyggda berättelsen kring den. Fördomar som finns om Gran Canaria kan ofta kopplas till att vi bleka nordbor praktiskt taget bosätter oss på ön för att lapa sol och få hudcancer. Det är här som lokalbefolkningens främsta syfte är att förse oss med färgglada paraplyer i exotiska drinkar. Den bild som skapas i reseskildringar och andra liknande artiklar om Las Canteras är något helt annorlunda: På Las Canteras samsas man nämligen med lokalbefolkningen och upplever något annorlunda och genuint; inte bara sol och bad. Syftet med uppsatsen är att visa hur en diskurs skapas kring Las Canteras i utvalda texter.

I denna uppsats undersöks hur förorten representeras i sju artiklar om Rinkeby och specialskolan Rinkebyakademien, publicerade på nyhetsplats i tre av Sveriges största dagstidningar. Sex av artiklarna är från 2010 och en är från 2012. Genom tillämpning av Stuart Halls representationsteori och Norman Faircloughs kritiska diskursanalys, uttolkar vi betydelsen av de antaganden om världen som förekommer i artiklarna. Därefter analyserar vi antagandena i förhållande till den sociala kontext som är det svenska samhället. En kontext i vilken förorten är socialt underordnad andra delar av staden i en oförhandlad maktrelation.

Manzai (??) is a Japanese comedy style similar to stand-up comedy but done by two people in the form of a dialogue. One is the Boke ?Funny man? and the other the Tsukkomi ?Straight man?. This work examines how manzai discourse is structured to create comedy by using the framework postulated by Abe (2006).

Denna uppsats syftar till att undersöka om gymnasieskolans centrala auktoritativa texter kan bidratill att skapa ett förhållningssätt som möjliggör en hållbar utveckling. För att möjliggöra en sådan undersökning har vi definierat begreppet hållbar utveckling som ett begrepp som innefattar en integrerad syn på ekonomiska, ekologiska och sociala aspekter. Vi harsedan analyserat och sammanfattat tre aktuella ideologier (ekonomism, ekomodernism och ekologism) som tydligt förhåller sig till hållbar utveckling. I analysen av ideologierna har vi bedömt deras möjlighet att skapa hållbar utveckling och kommit fram till att det är möjligt att skapa enhållbar utveckling främst inom ramen för den ekologistiska ideologin. Hållbar utveckling kan inte skapas inom ramen för ekonomismen medan ekomodernismen rymmer en inre motsättning mellan synen på tillväxt och ekologisk hänsyn.

Syftet med denna studie är att undersöka och beskriva hur två olika läroböcker i samhällskunskap på gymnasiet, Bok-och-Webb och Reflex, presenterar studieområdet EU inom ramen för kursen Samhällskunskap A. Dessutom är syftet att klargöra hur kursmålen behandlas i de olika böckerna.Metoden som används för att uppnå syftet är en textanalytisk metod av brukstext. Denna textanalys utgår från att analysera hur texterna är uppbyggda, utifrån en strukturell analys. För att kunna jämföra texterna används en komparativ analys. Analysen av hur kursmålen för Samhällskunskap A framställs, sker med inspiration från den kritiska diskursanalysen.Resultaten pekar på att det inte finns någon större skillnad mellan innehållet i de två läroböckerna, den största skillnaden ligger i bredden i faktaförmedlingen.

Vi bär alla med oss föreställningar om barn . Synen på barn påverkas av en mängd faktorer, samhället vi lever i, media, utbildning för att bara nämna några. Min studie är en kvalitativ studie. Syftet med min studie är att undersöka vilken syn de anställda vid en BUP avdelning i Norge har på barn. Mina frågeställningar är:? Vilka föreställningar har de anställda vid BUP avdelningen om barn?? Att jämföra de anställdas syn på barns aktörskap med dagens diskurs om barn som aktörer.Jag har använt mig av fokusgrupp, intervju samt direktobservationer.