Studiens syfte är att genomföra en ideologiskritisk analys av välgörenhetsbegreppet i det senmoderna samhällets välfärdsförändring. I utförandet av detta har välgörenheten som teori och praktik skisserats upp med hjälp av teorier om det senmoderna samhället. Teorin har använts som ett ideologikritiskt verktyg i studiet av det offentliga samtalet kring välgörenhet. Ett offentligt samtal som i studien innefattas av massmedialt men också politiskt material. Studiens resultat visar på en samhälls- och välfärdsförändring som fått till följd att välgörenhetsbegreppet liberaliserats och instrumentaliserats.

Detta är en uppsats i media - och kommunikationsvetenskap som tar upp PR´s inflytande i journalistiken med hjälp av två olika metoder. Först har vi gjort en kvantitativ innehållsanalys där vi jämfört förekomsten av utvalda PR-begrepp från två olika år med tjugo och arton års intervall, 1992 och 1995, samt 2012. Detta för att få fram om det skett en förändring i journalisters användande av begreppen. Därefter följer en kritisk diskursanalys där vi analyserar två nyhetstexter för att med hjälp av van Dijks CDA-modell få fram sociologiska, kulturella och hierarkiska strukturer i texterna. Detta gjordes i syfte att genom dekonstruktion av texterna få fram om en PR-isering har skett i form av journalisters språkbruk och med hjälp av lingvistiska verktyg få fram dolda budskap.Våra frågeställningar lyder som följer: Hur frekvent och i vilken omfattning förekommer utvalda PR-begrepp i dagstidningarna Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet 2012 jämfört med för 20 år sedan? (Kvantitativ) Vi vill belysa på vilket sätt PR förekommer i nyhetsmedierna med tanke på PR´s förändrade roll idag, och på vilket sätt man kan se detta i journalistiken? (CDA-analys) Hur kan man, med hjälp av textanalys, urskilja och förstå PR´s inblandning i journalistiska nyhetsartiklar? (CDA-analys)Syftet är att få fram om en PR-isering kan urskiljas i nyhetsartiklar och hur den PR-iseringen ser ut.

Uppsatsen diskuterar olika uttolkningar av George Batailles pornografiska kortroman Ögats Historia (L?Histoire de l??il, 1928) utifrån den franska feministiska filosofen Luce Irigarays teorier om Fallogocentrism, en genuin Femininitet och Mimesis.I slutet förekommer även en analys av Ögats Historia som med hjälp av Irigarays tolkningsverktyg och med utgångspunkt i den tidigare uttolkningsdiskussionen försöker producera en positiv feministisk tolkning av texten. Det vill säga en tolkning som istället för att visa på textens eventuella misogyna eller fallogocentriska drag, visar på dess feministiska kvaliteter och potenser.I praktiken innebär detta att Irigarays tankar om det Genuint Feminina eller ett Kvinnligt Språk (Parler Femme) används som modell för en alternativ sexuell diskurs vilken sedan appliceras på Ögats Historia, och särskilt på framställningen av den kvinnliga huvudprotagonisten.Det underliggande syftet är därmed att utforska möjligheterna för en feministisk pornografi eller erotika..

This thesis examines how power is constructed through language use in the Swedish mining policy with the legislative change proposition to enabling uranium mining. The aim is to analyze differences in how the government and municipalities formulate and justify their positions. The study adopts a qualitative case study design and applies Fairlough?s critical discourse analysis. The empirical material consists of a governmental press release and public consultation responses from municipalities.

Det senaste året har flertalet våldtäktsmål fått stor uppmärksamhet i media. I mars 2014 startade tidningen Metro #NEJÄRNEJ - kampanjen som granskar hur polisen och domstolar hanterar våldtäktsfall. Denna kampanj består av en serie artiklar som uppmärksammar domar där män frias från misstankarna om våldtäkt. Kvinnans trovärdighet ifrågasätts, deras samtycke misstolkas och ord står mot ord. En konsekvens av detta resulterade i att det blev allt svårare för kvinnor att bevisa inför rätten att det de hade blivit utsatta för var en våldtäkts handling.

Syftet är att se hur Aftonbladet publicerar sina artiklar rörande vikt. Vi vill undersöka vad det skrivs om och hur de framställer artiklarnas innehåll. Teori Michel Foucault (1926-1984) studerar maktförhållande i samhället och hur dessa indirekt påverkar människor. Mike Featherstone (1946-) studerar det växande konsumtionssamhället och hur det förhåller sig till människokroppen. Thomas Johansson (1959-) studerar synen på kroppen i samhället och att hälso- och kostindustrin har kommit att bli en skönhetsindustri.Metodologi Kritisk diskursanalysResultat Artiklarnas innehåll påbjuder mirakelkurer på alla hälso- och viktproblem.

Denna uppsats syftar till att studera hur Sverigedemokraterna framställer islam och muslimsk kultur i texter som representerar partiet. Jag har analyserat ett antal nyhetsartiklar publicerade i Sverigedemokraternas officiella partitidning SD-Kuriren och kritisk diskursanalys är den analysmetod som tillämpats. Som utgångspunkt för uppsatsen ligger tidigare forskning om Sverigedemokraterna från bland andra Sami Lipponen och Jens Rydgren, utöver detta har jag även utgått från de tre teoretiska utgångspunkterna; Postkolonialism, Orientalism och Neonationalism för att besvara uppsatsens syfte. Jag har bland annat haft för avsikt att undersöka om det går att finna någon förändring i SD-Kurirens nyhetsförmedling om islam över tid, samt att se om det finns texter där Sverigedemokraterna definierar islam och muslimsk kultur som något problematiskt. De centrala slutsatserna jag har kommit fram till i analysen är att det faktiskt har skett en förändring när det gäller SD-Kurirens nyhetsrapportering om islam i den bemärkelsen att Sverigedemokraterna i artiklar som publicerades år 2003 har ett kritiskt förhållningssätt till islam i olika avseenden, medan nyhetsrapporteringen i de nutida artiklarna (närmare bestämt 2007 till och med februari 2008) knappt består av sådana politiska värderingar och det är inte mycket som kan karaktärisera Sverigedemokraternas diskurs om islam som direkt främlingsfientlig..

Med utgångspunkt från att det finns en antydan till en berättelse i datorspelet Final Fantasy IX argumenterar denna uppsats för att spelet innehar en narrativ struktur. Diskussionen förs genom att undersöka om vi kan uppfatta spelet som en text; om det är möjligt att applicera Gérard Genettes teorier om berättelsers hastighet samt om det är möjligt att urskilja en dubbel kronologi i spelet. Som teoretisk bakgrund används datorspelsforskning, textteori, narratologi samt termer hämtade från ny medieforskning, vars ändamål är att undersöka om vi kan utläsa en berättelse i Final Fantasy IX..

The aim of this thesis is to examine expressions of power and racism in news reporting about the district of Rinkeby, Sweden, in two major Swedish newspapers. News articles are examined using Norman Fairclough?s three-dimensional model for critical discourse analysis. The discourse theory has also been complemented with theories of media in relation to power, ideology and racism. The study has shown that news reporting about Rinkeby largely focused on stereotypical subjects such as violence, social problems and crime.

Sexuellt våld i konfliktområden är en företeelse som drabbar såväl kvinnor som män. Med utgångspunkt i nongovernmental organizations informationsmaterial avseende sexuellt våld i konfliktområden kan dock fås bilden av att endast kvinnor drabbas av detta våld. Forskning visar att av 4076 nongovernmental organizations som arbetar med att hjälpa offer för sexuellt eller politiskt våld i konfliktområden är det endast 3 % som på något sätt nämner män som offer för detta sexuella våld och då i regel alldeles kort. Det pågår alltså en omfattande diskriminering mot män som utsätts för sexuellt våld i konfliktområden.Syftet med uppsatsen är att undersöka hur rapporteringen i svenska dagstidningar genusnormativt förhåller sig vid framställandet av offer för sexuellt våld och huruvida sexuellt våld mot män i konfliktområden är tabubelagt i desamma.Denna undersökning genomförs genom en genusteoretisk kritisk diskursanalys. Uppsatsens analytiska ram är den kritiska diskursanalysen.De teoretiska utgångspunkterna i denna uppsats är diskursanalys och Norman Faircloughs tredimensionella modell.Resultatet visar på en diskrepans i rapporteringen om offer för sexuellt våld i konfliktområden.

The purpose of this study is to investigate whether the schools? pupils have the capacity to understand societal change through social consciousness. In order to investigate that a theory has been developed specifying what social consciousness means and how it is used. The theory has been used as a tool in an ideology critical analysis of the steering documents on which the schools? work is based.

Dagens svenska samhälle har blivit allt mer etniskt och kulturellt diversifierat. Denna nya mångkulturella verklighet påverkar allt mer samhällets olika arenor. Denna uppsats undersöker hur detta avspeglar sig inom en del av den socialpolitiska institutionen Kriminalvården. Denna studie har gjorts på en av Kriminalvårdens anstalter för att genom intervjuer med personal komma åt hur personalen talar om och agerar utifrån den etniska och sociokulturella heterogenitet som i dagens Sverige är en realitet. Hur handskas och ser personalen på de ökade krav på mångfald och "kulturell kompetens" som numera ställs inom Kriminalvården, likt de flesta andra av samhällets arenor idag.

Denna kandidatuppsats undersöker hur ett användande av språk och bilder i massmedial nyhetsrapportering kan påverka sociala dominansrelationer och ojämna maktrelationer i samhället. Som exempel undersöker uppsatsen hur svensk dagsmedia presenterade och representerade oroligheterna i Husby sommaren 2013. Undersökningen bygger på kritisk diskursanalys där Norman Fairclough och John B. Thompsons ansatser utgör de teoretiska utgångspunkterna. Uppsatsen kommer fram till, att på det sätt som bilder och språk användes, utifrån Fairclough och Thompsons teoretiska ansatser kan påverka sociala dominansrelationer och ojämna maktrelationer i samhället.

Den här studien är en kritisk diskursanalys av ämnet kroppslig hälsa i skriftlig media. Syftet med studien är att undersöka hur fenomenet kroppslig hälsa framställs i skriftlig media genom språket och dess användning. Analysmodellen vi använt oss av är formulerad av Norman Fairclough och det datamaterial vi använt oss av är av empirisk karaktär och insamlat från svensk skriven media i form av både rikstäckande press och lokalpress. I studien finns även ett avsnitt där vi presenterar tidigare forskning inom ämnet hälsa och diskursanalys. Forskningen presenteras genom fem teman: biopolitik, livsstil, individens ansvar, klass och könsskillnad utifrån ett hälsoperspektiv samt experthjälp.

Denna undersökning är en kandidatuppsats skriven för institutionen socialt arbete på Södertörns högskola. Undersökningen inriktar sig på ämnet sexberoende som idag är ett fenomen som inte används i samma kontext som andra beroenden tillexempel alkoholism.Syftet med denna undersökning var att sätta fenomenet sexberoende i samma kontext som andra missbruk för att tydliggöra att detta beroende bör ingå i samma diskurs.För att kunna sätta detta fenomen i kontext med andra beroenden utförde vi narrativa intervjuer med fyra informanter som idag är i sitt tillfrisknande. Informanternas livsberättelser har varit grunden för att förstå fenomenet sexberoende. Goffmans Stigma, Nakkens Jaget och missbrukaren samt Beckers Utanför- Avvikandets sociologi har använts för att förstå hur fenomenet sexberoende liknar andra beroenden och missbruk.Resultatet visar att fenomenet sexberoende liknar andra beroenden och missbruk då det tvångsmässiga beteendet är av liknande karaktär. Genom att använda fenomenet sexberoende i samma diskurs som andra beroenden minskar stigmatiseringen..