Var börjar och slutar journalistiken?
En kritisk diskursanalys av journalistikens gränser
Denna uppsats sätter journalistikbegreppet i fokus. Syftet har varit att ta reda på om det går att identifiera några tydliga gränser för vilken typ av medieinnehåll som kan sägas vara journalistik. Vem har rätt att producera den och hur förhåller sig olika yrkesgrupper som producerar medieinnehåll till journalistiken som begrepp? Det har i sammanhanget även varit angeläget att söka kunskaper om hur journalistiken hänger ihop med dagens föränderliga mediesamhälle och samhällets utveckling i övrigt. Uppsatsen bygger på forskning och teorier om journalistikens och journalistrollens framväxt och utveckling. Tanken har varit att få en bild av hur journalistikens ideal har formats och att identifiera aktuella diskurser för att kunna ställa dem mot den verklighet där journalistiken finns idag. Den metod som använts är en kritisk diskursanalys utifrån Norman Faircloughs tredimensionella modell. Det empiriska materialet bygger på personliga intervjuer med fem aktörer som på ett eller annat sätt och i olika mediebranscher har goda erfarenheter av och beröringspunkter med journalistiken. Resultatet visar att tidigare överenskommelser om vad journalistik är fortfarande dominerar diskursen och lever kvar parallellt med nya komplicerade förutsättningar som påverkar denna. Den traditionella formen av ?ren? och oberoende granskande samhällsjournalistik existerar i själva verket vid sidan om eller i konkurrens med många andra former av medieinnehåll.