Samspelets betydelse mellan pedagog och barn är något som framhävs som viktigt inom förskolan. Det finns ett antal metoder och förhållningssätt i förskolan som anses gynna detta samspel. Vår studie startade med en nyfikenhet om programmet Vägledande samspel. Programmet Vägledande samspel har initierats av stiftelsen ICDP. Vi har uppmärksammat att många pedagoger i förskolan blir vidareutbildade i programmet och vi ville undersöka pedagogers uppfattningar om Vägledande samspel.

Genom att studera IKEA:s respektive Polisens strategier, är uppsatsens primära syfte att jämföra hur de båda aktörerna framställer sig själva. Genom att förankra materialet i teorin, analyseras därefter om några delar av deras var för sig presenterade strategier, kan leda till att inge förtroende hos svenska folket. Studiens resultat uppenbarar vissa likheter i IKEA:s och Polisens strategier. Bland annat står hos båda aktörerna många exempel på en välvillig attityd att finna och de bygger genom sin framställning upp en identifikation med sina respektive målgrupper. Skillnaderna dem emellan är emellertid större än likheterna.

Syftet med detta arbete är att göra en kritisk undersökning av regeringens beslut att slopa kursen Estetisk verksamhet som kärnämne i gymnasieskolan samt att beröra vikten av estetiska ämnen i skolan. Vidare syftar denna studie på att inte bara kritisera regeringens beslut, utan snarare försöka förstå hur man kommit fram till detta beslut. Inledningsvis ges en litteraturöversikt av tidigare forskning kring estetik och kunskap. Sex kvalitativa intervjuer har genomförts, två med gymnasielärare och fyra med gymnasieelever om deras syn på dessa frågor. Uppsatsen avslutas med ett analyskapitel där litteraturen vävs samman med resultaten från intervjuerna.

Uppsatsen är ett examensarbete i Produktdesignprogrammet på Malmö Högskola. Projektet analyserar med hjälp av Kritisk designteori de samhällsnormer som kopplas till dockor för flickor i åldern 7-11. En studie av ämnen kopplade till relationer och interaktioner mellan barn och docka utfördes genom litteratursökningar och intervjuer med målgrupper. Utifrån slutsatser i studien utformades koncept, ämnade att kritisera idealiseringen av passivitet och skönhetsfokus som marknaden är präglad av. Ett koncept valdes ut och utvecklades vidare med hjälp av Kritiska designmetoder..

Syftet med denna uppsats är att skapa en bild av hur Aftonbladet skildrade muslimer i samband medattentatet i Stockholm. Efter att ha utfört en kritisk diskursanalys med teoretiska bidrag ifrån Halloch Said, gick det att konstatera att bilden av muslimer som Aftonbladet gav var positiv. Den skiljdesig nämnvärt ifrån den teoretiska utgångspunkten orientalismen, och även från tidigare forskningsom gav en betydligt mer negativ bild av muslimer. I Aftonbladet har muslimer fått stor plats attuttrycka sitt missnöje. Tidigare studier har snarare visat att tabloidpress begränsat detta utrymme.

Denna uppsats behandlar hur integrering av informationssystem påverkar beslutssituationer i en kritisk verksamhet, vilken betydelse integreringen har i detta sammanhang. Syftet är att visa vilka konsekvenser förändringar kan leda till samt peka på argument för integration av informationssystem som kan underlätta beslut. Vi har försökt skapa en helhetsbild av ämnesområdet genom litteraturstudier och en fallstudie på SOS Alarm AB. Fallstudien omfattar fem intervjuer som behandlar ett gammalt informationssystem som delvis var integrerat och ett nytt informationssystem som är mer integrerat och som skall ersätta det gamla. Utifrån dessa intervjuer har vi gjort en jämförelse och analys för att se integreringens betydelse för beslutssituationer.

Det här examensarbetet undersöker hur den engelska fotbollen påverkat den svenska fotbollen. Det utreds även om den svenska fotbollshistorien har skapat en diskurs som fortfarande lever kvar inom den svenska fotbollsjournalistiken. Fem avsnitt av det svenska TV-programmet Fotbollskanalen Europa har analyserats med hjälp av det teoretiska verktyget diskursanalys. Sammanfattningsvis visar forskningsresultaten att det råder en diskurs i Fotbollskanalen Europa. Diskursen har starka kopplingar till den engelska fotbollens påverkan på svensk fotboll.

Feministiskt initiativ är ett nytt parti som liksom mycket annat har skildrats av media. Syftet med den här kvalitativa studien är att studera vad media har berättat om Fi, utifrån en kritisk diskursanalys och socialkonstruktionistisk grund vill vi studera vilka diskurser som media, i vårt fall tidningsartiklar från de stora rikstidningarna, förmedlar om partiet Feministiskt initiativ. De tidningar som vi hämtat artiklar ifrån har varit Aftonbladet, Svenska Dagbladet, Dagens Nyheter, Metro och Expressen och utgjort grund för empirin. Igenom vår analys hittar vi olika mönster och teman, däribland tre framstående diskurser: kampdiskursen, ledardiskursen samt jämställdhetsdiskursen. Dessa går in och fogas på olika sätt för Fis framträdande i medias texter.

Föreliggande studie tillämpar diskursanalys i syfte att förstå var det råder samstämmighet eller konflikt kring huruvida Sverige ska sälja, spara eller annullera överskottet på utsläppsrätter inom EU:s och FN:s utsläppshandel. Genom kritisk diskursanalys har vi kategoriserat och kodat tio riksdagsdebatter mellan åren 2010 och 2014, i vilka en ekologisk diskurs och en ekonomisk diskurs kämpar om tolkningsföreträde. Bortsett från samstämmigheten att handel med utsläppsrätter ? vilken kan ses som ekologisk modernisering ? är ett viktigt verktyg för att minska klimatförändringar; råder öppen kamp kring hur ett överskott på utsläppsrätter ska hanteras. Kampen har delats in i sju kategorier baserat på huruvida: 1) ett beslut om annullering kan tas direkt eller om det krävs en utredning först, 2) en annullering är en symbolisk handling eller styrs av marknadens logik, 3) en försäljning leder till ökade utsläpp, 4) på vilket sätt överskottet ska fungera som förhandlingsstrategi under klimatmöten, 5) Sverige förlorar sitt klimatanseende vid en försäljning av överskott på utsläppsrätter, 6) utsläppshandeln i högre grad borde styras av politiker eller marknadsmekanismer, och slutligen 7) huruvida överskott på utsläppsrätter bör ses som ett lyxproblem.

Uppsatsen är en diskursanalys med mångfaldsbegreppet i fokus. Analysen genomförs genom en studie av texter ? närmare bestämt mångfaldspolicys. Vi använder oss av Michel Foucaults diskursbegrepp, vilket vi redogör för i metodkapitlet. Foucaults definition av diskursanalys innebär att han arbetar med att kartlägga de diskurser som finns i samhället vid en given tidpunkt och inom ett givet område, och att se hur subjekt skapas inom dessa.

Den här uppsatsen handlar om hur rapporteringen om registrerat partnerskap och könsneutralt äktenskap i svensk dagspress såg ut under perioden 1 januari till 31 mars 1995 respektive 1 maj till 31 juli 2009. Genom att jämföra hur samkönade relationer, äktenskap och familjebildning gestaltas i texterna under de båda tidsperioderna, har syftet varit att undersöka huruvida rapporteringen har förändrats i riktning mot en mer tolerant diskurs. Studiens frågeställningar rör bland annat förekomsten av olika former av uttryck för diskursiv diskriminering i texterna samt andelen positiva/negativa uttalanden.Studien utgår från ett socialkonstruktionistiskt perspektiv, och betraktar de dagliga medierna som betydelsefulla agenter när det gäller att befästa eller utmana diskurser om vad som betraktas som normalt avseende olika sociala grupper.341 artiklar i svensk dagspress har undersökts med hjälp av kvantitativ innehållsanalys. Tjugo artiklar har också valts ut för en kritisk diskursanalys baserad på Norman Faircloughs modell och Kristina Boréus typologi över diskursiv diskriminering.Resultatet visar att negativa uttalanden om samkönade relationer inte är lika vanliga 2009 som de var 1995, och att representationerna har förändrats i riktning mot en större mångfald när det gäller könsfördelning såväl som olika former av sexuell orientering. Samma mönster kan ses när det gäller negativ andrafiering och förslag som pekar mot negativ särbehandling av samkönade par, vilka inte är lika vanliga 2009 som de var 1995.

Uppsatsens syfte har varit att undersöka vilka diskurser som råder vid införande av välfärdsteknologi inom äldreomsorgens hemtjänst. Uppsatsen utgår bland annat ifrån tidigare forskning som handlar om hemtjänstens framväxt, New Public Management inom äldreomsorgen och införandet av ny teknik inom äldreomsorgen. Uppsatsens teoretiska utgångspunkter handlar om begreppen omsorg och trygghet, föreställningar om äldre samt diskursanalytisk teori. I uppsatsen analyseras ett urval av offentliga dokument som handlar om införande av välfärdsteknologi med hjälp av Laclau & Mouffes diskursanalytiska begrepp i kombination med Carol Bacchis metod för analys av policydokument ?What´s the problem represented to be??.Av uppsatsens resultat framgår att demografiska prognoser visar att vi i framtiden får ett ökat antal äldre med omsorgsbehov och att det har lett till att vi har fått en ekonomisk diskurs som handlar om ökande kostnader och brist på personal inom äldreomsorgen.

I denna studie undersöks sambanden mellan text och samhälle i Stefan Löfvens politiska sommartal den 25 augusti 2013. Studien intresserar för hur olika språkliga strategier kan användas för att positioneraStefan Löfven som blivande statsminister. Studien utgår teoretiskt i från Faircloughs kritiska diskursanalys men innehåller också delar ursystemisk-funktionell grammatik och samtalsanalys. Resultaten pekar på att talets övergripande syfte är att positionera talaren som statsministerkandidat både på ett nationellt och internationellt plan. Positioneringen sker dels textuellt genom användningen av pronomen för att etablera en gemensam plattform mellan talare och åhörare, dels diskursivt genom en blandning av olika diskurser som positionerar talaren i en nationell/internationell kontext.

Detta är ett arbete vilket syftar till att förstå hur ofrivillig barnlöshet kan betraktas som en sjukdom. Frågeställningen lyder således: ?Hur produceras förståelsen av ofrivillig barnlöshet som sjukdom i mitt material?? De teoretiska verktyg som används i denna analys hämtas från Michel Foucault, Sarah Franklin, Faye D. Ginsburg och Rayna Rapp, Susanne Lundin samt Nikolas Rose. Dessa verktyg visar på hur ofrivilligt barnlösa definieras som en grupp, hur den medicinska teknologin och den kliniska blicken samt dagens biopolitik formar vår förståelse av den mänskliga reproduktionen.

Samtida, kritisk design som företeelse är ett, om inte helt nytt, ändå moderniseratfenomen inom det designkulturella området som under kort tid blivit tämligen utbrett. Undersökningens syfte är att få en fördjupad kunskap för området för mig som blivande lärare inom design. Det känns viktigt att vara uppdaterad i samtida designrörelser för att ge undervisningen ett aktuellt perspektiv. För att söka kunskap om områdets profession undersöker jag med vilka intentioner formgivare har arbetat inom området samtida kritisk design. Litteraturstudier hjälper till att synliggöra utmärkande teman, frågeställningar och arbetssätt inom området.