Fotbollsdomare utsätts för en mängd olika stressorer. De använder sig av olika copingstrategier för att klara av dessa. Domare får utstå både knuffar, sparkar, slag och dödshot. Motivationen till att trots allt fortsätta döma har visat sig ligga i kärleken till sporten. Det saknas dock kvalitativ forskning inom området.

Denna rapport har som syfte att ta reda på vilka de viktigaste faktorerna till att mångaprojekt inte klararbudget och tidplan är och vad man bör lägga vikt på i planeringsfasenför att undvika detta. Ämnet valdes för att många projekt drar över budget och tidplanoch det verkade därför intressant att få lite mer kunskap om varför det är så. Enlitteratursökning gjordes för att få en teoretisk grund i ämnet. För att sedan se vadföretag upplever gjordes två empiriska studier på två olika företag. Rapporten kommerfram till att det är väldigt svårt att hitta alla faktorer utan man bör istället fokusera på deviktigaste och att kunna anpassa sig när det uppkommer hinder.

In today's society there is tougher climate both financially and time wise. Accountants working under tight deadlines leading to the compromise between quality and quantity in the audit process and them therefor are being guilty of so-called reduced audit quality, RAQ. Reduced audit quality involves intentional actions designed to somehow reduce the evidence contained in the audit. We examine in this study the impact of time budget pressure (TBP), underreporting of time (URT), ethical organizational culture and charismatic leadership has on the frequency of RAQ.Previous research has already shown that there are clear links between TBP and RAQ, between URT and RAQ and between ethical culture in organizations and audit quality available. Five hypotheses were designed to the study.

In December 2008 the municipal council in Nybro, decided that the municipality shouldreduce the budget for food service. The budget should be reduced by 2 100 000 SEK.They decided that the children- and education committee, and the care committee would haveto lower their budget with 1 264 000 SEK respectively 636 000 SEK. The change have to bedone under two years, 60 % should be done under 2009 and 40 % under 2010.As a result of the decision, many kitchens have to become kitchens that only serve food, notcook it. This will result in preschool staff and nursing staff take over some of the tasks fromthe kitchen staff. The municipal council also decided that entrepreneurs could take over one(later two) cooking areas.A kitchen that serves food means that there isn?t any cooking involved.

Uppsatsen tar upp Arne Naess djupekologi. Den undersöker djupekologins struktur och vilka krav som ställs på en teori för att den skall vara en djupekologi. Uppsatsen tar även upp skillnader mellan djupekologi och grundekologi på en praktisk nivå. Uppsatsen behandlar Warwick Fox kritik rörande djupet i djupekologin och Arne Naess svar på den kritiken. Författaren till uppsatsen finner att Fox kritik inte är helt träffande och att Naess svar på kritiken är för svag..

This Thesis deals with the two concepts branding and position, more precisely how companies with a small marketing budget needs to work with these two concepts. The purpose of this thesis is to understand how these companies are able to assert a position  on their specific market. The thesis treats theories and empirical data to be  able to answer the purposes of the thesis and for the authors to be able to give recommendations of how companies in this situation can improve their marketing strategies. To be able to give these recommendations a more in depth study had been made of a carsharing company, Sunfleet. This to be able to se how a specific company works with branding and positioning as well as what can be improved.

Social medias användningsområde har under de senaste åren ökat. Från att till enbörjan användas av privatpersoner till att nu även vara en del av flertalet företag.Tekniken kan skapa nya tillfällen att synas, skapa kundrelationer samt kommunikationsmöjligheter. Det finns olika syften med att använda social mediamen värdet kommer inte från plattformen i sig utan från hur den används. För attett företag ska använda social media kan det finnas anledning att acceptera och varamedvetna om att kritik riktat till företaget offentliggörs. Forskning pekar på attföretag förväntas bemöta åsikter, uppfattningar och upplevelser från konsumenter.Dock saknas tydlig vetskap om hur eller på vilket sätt.

Denna uppsats tar sin utgångspunkt i en problematiserande läsning av Edward Saids kritik av främst den västeuropeiska kulturens negativa representationer av framförallt den arabisk-islamska världen. Genom att ta fasta på teorins anti-essentialistiska grundpoäng ifrågasätts dess icke uttalade men effektiva tendens att återproducera en missvisande dikotomi. Endast ett sådant ifrågasättande kan på allvar öppna möjligheten att se bortom föreställningen om araberna som passiva och viljelösa offer. En analys av muslimska författares kritik av islambilden i europeiska skolböcker, jämförd med hur islam framställs i svenska historieläroböcker, visar att de senare är långt mer anti-orientalistiska än muslimernas egna islambild. Muslimerna och islam behandlas som historiska fenomen, styrda av samma sociala och ekonomiska faktorer som de som format de västeuropeiska samhällena.

Sedan introduktionen 1992 har Balanced Scorecard blivit ett alltmer använt ekonomiskt styrsystem i större vinstdrivande företag. Däremot har Balanced Scorecard mer sällan använts i icke-vinstdrivande företag. Få ideella verksamheter använder sig av detta styrmedel, trots att det skulle kunna passa deras organisation bättre, just på grund av att det fokuserar mindre på finansiella mått. När det gäller icke-vinstdrivande organisationer är budget som enda styrsystem oftast inte optimalt. Används endast budget föreligger en risk att alltför stor vikt läggs vid kortsiktiga istället för långsiktiga mål.Med detta i åtanke är det troligt att även en icke-vinstdrivande organisation kan ha nytta av ett Balanced Scorecard, men att det borde utformas på ett annat sätt..

Problem-formulering: Hur fungerar ekonomi- och verksamhetsstyrningen inom den kommunala verksamheten? Hur sätter kommuner mål och hur följs de upp? Är sättet att fastställa mål och mätmetoder likartade eller finns det skillnader?Syfte: Syftet med uppsatsen är att studera hur kommunerna Gnesta, Nykvarn och Salem styr sina verksamheter via uppsatta mål och hur de följer upp dem ur ett ekonomiskt- och verksamhetsperspektiv.Metod: En fallstudie har gjorts vid tre kommuner. Primärdata samlades in genom semistrukturerade intervjuer.Teoretiskreferensram: Den teoretiska referensramen baseras på olika formella och informella styrmedel. Som formellt styrmedel behandlas budget medan de informella styrmedel som tas upp är organisationsstruktur, målstyrning, balanserade styrkort, nyckeltal och benchmarking.Empiri: Kapitlet inleds med en presentation av kommunallagen. Vidare presenteras de undersökta kommunernas sätt att styra sina verksamheter.Slutsats: Kommuner uppvisar både likheter och skillnader i sina sätt att fastställa mål och mätmetoder.

Sociala medier inneba?r ba?de stora hot och mo?jligheter. Mo?jligheterna a?r sto?rre a?n na?gonsin fo?r organisationer att integrera med sina intressenter och utifra?n det bygga starka relationer. Samtidigt inneba?r den snabba spridning av information som kanalerna inneba?r ett hot fo?r organisationer.

Vårt syfte är att beskriva och analysera ekonomistyrningen hos dagstidningsföretag samt diskutera olika styrmodellers användbarhet. Vi har använt oss av ett abduktivt tillvägagångssätt och gjort en kvalitativ fallstudie med hjälp av intervjuer. Vi har utgått ifrån den teori som finns skriven om ekonomistyrning i tjänsteföretag samt ett par avhandlingar som behandlar tidningsföretag, dessa har sedan använts som den teoretiska bakgrunden i vår uppsats. Till vår empiri har vi intervjuat fyra dagstidningsföretag: Helsingborgs dagblad, Sydsvenskan, Skånska dagbladet och Skånemedia.De slutsatser vi har kommit fram till är att tidningsföretagen organisatorisk och lednings- och styrmässigt ser relativt lika ut. Det som skiljer de olika företagen åt är valet av styrverktyg, där de implementerat olika styrverktyg. Samtliga företag använder sig dock fortfarande av det mer traditionella styrverktyget budget..

Kritiken mot den traditionella budgeten har ökat sedan 1970-talet och det har blivit allt vanligareatt företag avskaffat budgeten delvis eller helt. Eftersom företag som inte upprättar budgetaristället gör rullande prognoser, väcktes frågan om det går att låna pengar utan en budget somunderlag. Vi blev därför intresserade av att ta reda på om en av de stora affärsbankernaskreditbedömning skiljde sig åt mellan de olika underlagen. För att undersöka detta utförde vi enkvalitativ studie på Svenska Handelsbanken AB eftersom att vi behövde få djupare svar urbankens perspektiv när det gällde möjligheten att låna ut pengar till budgetlösa företag. Vi kundesedan dra slutsatsen att bedömningen av budget och prognoser inte skiljde sig åt och att de kanbetraktas som samma sak ur bankens synvinkel..

My purpose with this study was to find out if it is possible to buy a farm today for a person who want to start a farm but has very little own capital. In old study?s they have come to the conclusion that you will need at least 20 % own capital to succeed to management the farm. But in the last year the cost for arable land approxley has increased with 30 % in Sweden and the crops have doubled in price. So it would be interesting to see if the banks have a new vision on the need of the own capital when you buy a farm. I have chosen two different farms who was for sale in Östergötland, one dairy farm and the other farm was a plant farm.

Sammanfattning      Ämnesfördjupande arbete Ekonomihögskolan, Civilekonomprogrammet, Controllerfördjupningen Linnéuniversitetet, VäxjöTitel: Vad prioriteras, eleverna eller budgeten? - En fallstudie av en kommunal verksamhet Författare: Alexandra Lagerholm & Hedvig LindgrenHandledare: Anders Jerreling Examinator: Fredrik KarlssonEn begränsad ekonomi och ökade statliga krav har bidragit till att kommuner idag tvingas prioritera hårdare än tidigare. Dessa prioriteringar förtydligas i kommunens budget. Ett flertal kommunpolitiker har uppmärksammat en omfattande konflikt mellan kommunens budget och de lagar de tvingas följa till förmån för bland annat elevers hälsa och uppfyllande av kunskapskrav. Om kommunen ska klara sig med sina begränsade ekonomiska resurser, med minskade skatteintäkter, kommer det leda till att de tvingas bryta mot lagar.