Sök:

Sökresultat:

2069 Uppsatser om Kritik frćn revisorer - Sida 35 av 138

MÀnsklig ResurssnÄl Produktion

En stÀndig strÀvan pÄgÄr i industrin mot att befÀsta och utveckla sina marknadspositioner genom ökad effektivitet, produktivitet, flexibilitet och kvalitet. Japan anses vara ett föregÄngsland i detta avseende och kÀnda koncept som Just-in-time (1ff) eller ResurssnÄl produktion hÀrstammar dÀrifrÄn. Just-in-time-konceptet innebÀr en satsning pÄ att minimera alla kostnader och all resursförbrukning. Man lÄter medvetet produktionssystemen bli kÀnsliga för störningar för att felkÀllorna lÀttare ska kunna upptÀckas och ÄtgÀrdas. En strÀvan Àr att stÀndigt öka produktionstakten samtidigt som man vill öka flexibiliteten i volym och produktmix.

Inte ett leende före jul : En studie om lÀrares bemötande av elever

Vilken betydelse har det hur lÀrare bemöter elever i skolan? Spelar bemötandet nÄgon roll för hur eleverna vÀrderar sig sjÀlva och för deras motivation i skolan? Syftet med denna studie Àr att belysa gymnasieelevers uppfattningar om vilken betydelse lÀrares bemötande av dem haft under deras grundskoletid. Fokus ligger pÄ bemötandets betydelse för sjÀlvkÀnsla, motivation och lÀrande men Àven hur eleverna vill bli bemötta framkommer.Som teoretisk utgÄngspunkt presenteras dels en syn pÄ hur sjÀlvkÀnslan utvecklas och till viss del styr hur individen lever sitt liv, dels en idé om att det Àr lÀrares förhÄllningssÀtt som styr elevers motivation.Metoden som anvÀnts Àr gruppintervju och nio gymnasieelever har intervjuats i tre grupper med tre i varje. Anledningen till att gymnasieelever valdes som informanter var att de antogs ha lite distans till sin grundskoletid och dÀrmed lÀttare kunde diskutera betydelsen av lÀrares bemötande.De slutsatser som dras i studien Àr att elever vill att lÀrare med sitt bemötande ska bekrÀfta dem pÄ tÀmligen primÀra vis; genom att hÀlsa pÄ dem Àven utanför klassrummet, tilltala dem med deras namn, uppmÀrksamma dem och verkligen lyssna pÄ dem. NÀstan samtliga informanter föredrog lÀrare som har ett strÀngt bemötande gentemot eleverna och anledningen till det var att det ansÄgs leda till ordning i klassrummet och att undervisningen fungerade bÀttre.

Mentala problem i samband med sÄng inför publik - En studie i hantering av nervositet och scenskrÀck

Syftet med uppsatsen Àr att försöka förstÄ varför mentala problem vid ett framtrÀdande i sÄng uppkommer samt att hitta lösningar till dessa. Bakgrunden till att jag vill skriva om detta Àr att jag under praktiker och arbeten med sÄngelever mÀrkt att just mentala problem ofta hindrar mÀnniskor frÄn att bland annat framtrÀda inför en publik. Dessutom kÀnner jag mig sjÀlv hindrad av denna typ av problem vid framföranden. Mina frÄgestÀllningar har bland andra varit hur sÄngaren pÄverkas av sin nervositet och vad kritik spelar för roll. SjÀlvförtroende och sjÀlvkÀnsla Àr förutom nervositet och kritik termer som dykt upp vid flertalet tillfÀllen under arbetets gÄng.

OberoendefrÄgan: Hur kan revisorer göra för att visa sitt oberoende?

Auditor independence is a subject that has been discussed frequently over the past decade. The meaning of auditor independence is complex and contains both independence of mind and independence in appearance. The environment must perceive the auditor as independent if the audited information is to have any value for the users of the audited statements. The aim of this Master?s thesis is to examine how auditors can manifest their independence.

Kunskapsöverföring i den svenska revisionsbranschen - hur uppstÄr den? : En studie för kartlÀggning av hur tillÀggstjÀnster kan leda till en effektivare revision

Inom revisionsbranschen upptar tillÀggstjÀnster en betydande del av tjÀnsteutbudet. Utöver revision erbjuder revisionsbyrÄerna Àven tjÀnster inom redovisning, skatt och rÄdgivning. Forskning visar att nÀr tillÀggstjÀnster och revision sÀljs till samma kund sÄ uppstÄr en synergieffekt som inom forskningsvÀrlden benÀmns kunskapsöverföring. Denna synergieffekt har enligt forskarna en positiv inverkan pÄ revisionen vilket i sin tur kan leda till en effektivare revision. Mot denna bakgrund har denna studie som mÄl att ta reda pÄ vad som konkret bidrar till att kunskapsöverföring kan uppstÄ inom en revisionsbyrÄ.Ett delsyfte Àr att studien ska fungera som en kartlÀggning av vad kunskapsöverföring kan innebÀra för revisorers dagliga arbetsuppgifter i praktiken.

Intimitetens Omvandling och Relationsanarkistiska Strategier: en kritisk lÀsning av Anthony Giddens Intimitetens Omvandling

I vÄrt moderna samhÀlle Àr sÀttet vi organiserar intima relationer pÄ föremÄl för offentlig diskussion och statt i förÀndring. Detta skriver Anthony Giddens om i boken Intimitetens omvandling (1992). PÄ senare tid har en relationsform som kallas för relationsanarki (RA) vuxit fram. Mitt syfte Àr efter en kritisk lÀsning av Giddens undersöka relationen mellan hans teori och RA som praktik och erfarenhet. Som kontrast eller nyansering av Giddens tas ocksÄ Zygmunt Bauman upp.

Revisorns anmÀlningsplikt - revisorns roll efter dess införande

Under de senaste decennierna har den ekonomiska brottsligheten ökat allt mer, vilket har resulterat i omfattande diskussioner angÄende hur denna ska kunna bekÀmpas. Staten tvingades att agera för att öka effektiviteten att komma till rÀtta med lagövertrÀdarna. Genom en lagÀndring i aktiebolagslagen infördes en anmÀlningsplikt för revisorer vid misstanke om ekonomisk brottslighet, vilken trÀdde i kraft den 1 januari 1999. Kritikerna fruktade att revisorn genom anmÀlningspliktens införande, i företagsledningen ögon, skulle komma att uppfattas som statens förlÀngda arm, en form av ekopolis pÄ uppdrag av myndigheterna, med en försÀmrad förtroenderelation som en naturlig följd. Syftet med föreliggande uppsats Àr att undersöka hur revisorn ser pÄ sin roll idag, efter anmÀlningspliktens införande, och stÀlla detta mot vad lagstiftaren Äsyftar med lagÀndringen.

Professionell skepticism : nyckeln till revisorns objektivitet?

 Syfte: En revisors oberoende Àr en grundlÀggande faktor för att sÀkerstÀlla god kvalitet och hög tillförlitlighet pÄ revisionen.  Denna studie skall belysa en egenskap som har ett samband med en högkvalitativ revision, och som utgör en stor och betydelsefull del av revisorsyrket; professionell skepticism. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om dÀr finns nÄgra samband mellan professionell skepticism och tre andra faktorer:objektivitetklientidentifikationkvalitetsförsÀmrande handlingar Metod: Vi har vid genomförandet av studien anvÀnt en kvantitativ metod dÀr vi skickade ut en enkÀt till 3337 auktoriserade samt godkÀnda revisorer, varav 178 av dem besvarades. Svaren analyserades statistiskt för att kunna testa hypoteserna som utformats i studien. Resultat & slutsats: Resultatet av undersökningen visar ett positivt samband mellan objektivitet och professionell skepticism. Slutsatsen visar att en ökad professionell skepticism stÀrker objektiviteten hos revisorer. Förslag till fortsatt forskning: Tid Àr i mÄnga fall en begrÀnsande faktor, vilket ocksÄ Àr fallet i denna uppsats. LÀngre tidshorisont skulle kunna resultera i en högre svarsfrekvens pÄ enkÀterna och dÀrmed möjlighet till fler eller tydligare samband.

VÄld, rÀtt och öde : en lÀsning av Walter Benjamins Zur Kritik der Gewalt

This essay provides an attempt to reflect the notions of violence, right or law and fate in Benjamin?s Zur Kritik der Gewalt, in order to clarify his very dense historical-philosophical reflection on the constitutive relation between violence and law. In contrast to what is most often the case, this essay will not address the notion of divine violence in a direct sense, but mainly focus on Benjamin?s discussion on right and law. The complex of his historical reflection, his attempt to articulate what he calls the ?historical function? not only of violence, but also of law, is crucially related to the notion of fate.

Redovisning utav kreditförluster : subjektiva bedömningar för en rÀttvisande bild?

För att vÀrna om finansiell stabilitet utförs kontinuerligt bedömningar utav de risker och hot som Äterfinns mot det finansiella systemet, man granskar ocksÄ det finansiella systemets motstÄndskraft emot dessa. För att förhindra att nya bankkriser uppstÄr införs med jÀmna mellanrum nya regleringar. DÀribland skall en ny redovisningsmodell implementeras för redovisning utav kreditförluster ? Expected loss model. Denna redovisningsmodell ger upphov till ett ökat inslag av bedömningar vid redovisning utav kreditförluster.

Revisionsmedarbetares motivation : en kategorisering av motivationsfaktorer och förklaring av vad som pÄverkar motivationen

Motiverade revisionsmedarbetare Àr mer organisatoriskt engagerade, mÄr bÀttre och Àr mer produktiva. Vad som motiverar revisionsmedarbetare Àr ett viktigt Àmne eftersom revisionsbyrÄerna behöver motivera och hÄlla kvar kvalificerad personal med hög kompetens för att upprÀtthÄlla god revisionskvalitet.Syftet med studien Àr att utforska och förklara vad som pÄverkar revisionsmedarbetares motivation. Studien avser dels att utforska kategoriseringen av motivationsfaktorer och dels att förklara vad som pÄverkar revisionsmedarbetares motivation. Med hjÀlp av en kombination av teorier och tidigare forskning inom motivation, arbetsglÀdje och work values samt resultatet frÄn en pilotstudie, har en modell utvecklas som illustrerar olika motivationsfaktorer och vad som antas förklara dessa. För att testa modellen empiriskt har en enkÀtundersökning skickats till revisorsassistenter, godkÀnda och auktoriserade revisorer samt partners, vilket resulterade i 276 fullstÀndiga svar.Genom en explorativ faktoranalys har revisionsmedarbetares motivation delats in i fem komponenter; arbetet i sig, socialt stöd, belöningar, prestige och privatliv.

Finanskrisens pÄverkan pÄ revisionen ? En studie om hur svenska revisorers arbete pÄverkas av risk.

Den hĂ€r studien belyser hur revisorer i Sverige har pĂ„verkats av den globala finanskrisen. Inledningsvis presenteras tidigare skandaler och kriser som en bakgrund för studien, med anledning att upplysa lĂ€saren om vilka konsekvenser det har fĂ„tt för revisionsarbetet. Historiskt sett har yrket upprepade gĂ„nger haft motgĂ„ngar som resulterat i hĂ„rdare krav och nya arbetsprocesser för revisorerna, dĂ€r man gĂ„ng pĂ„ gĂ„ng tvingats upprĂ€tthĂ„lla sitt förtroende och professionella status för allmĂ€nheten. Ämnet finner vi intressant eftersom det Ă€r under krissituationer som yrket prövas pĂ„ allvar. För den hĂ€r studien har vi valt en kvantitativ ansats som har baserats pĂ„ en enkĂ€tundersökning.

LagbegrÀnsad IFRS - Ett lÀmpligt regelverk för onoterade finansiella företag?

Syftet med studien Àr att utifrÄn ett regleringsperspektiv studera införandet av lagbegrÀnsad IFRS och att ta reda pÄ om reglerna Àr lÀmpliga för onoterade finansiella företag. Vi har en grundad teori som utgÄngspunkt för studien. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod och har intervjuat fem onoterade banker, tre revisorer och Finansinspektionen. LÀmpligheten med lagbegrÀnsad IFRS för onoterade finansiella företag kan ifrÄgasÀttas pÄ flera punkter men trots det tycker bankerna att de klarar av att tillÀmpa reglerna..

Skandal i kvÀllspressen : -En kvalitativ undersökning av Aftonbladets skandaljournalistik

En metastudie som anvÀnder sig av en specifikt anpassad tolkning av grounded theory för att undersöka The Daily Shows satiriska kritik och funktion, samt hur detta relaterar till det sociologiska perspektivet. Fynden visar pÄ en problematik som vÀl överrensstÀmmer med mer allmÀnna sociologiska teorier hos Foucault, Bourdieu och Habermas. Satiren visar sig utöva en serie meningsfulla funktioner som har potential att verka som en populistisk samhÀllskritik med stort inflytande. Satiren visar sig dock inte vara en problemfri diskurs och ett antal problem identifieras som behöver adresseras för att diskursen ska kunna Äberopa nÄgon form av legitimitet..

Uppdragsbrevet: ett verktyg för att minska förvÀntningsgap?

I alla dagens företagsformer mÄste det dÀr Àgarens ansvar Àr begrÀnsat stÀllas sÀrskilda krav över hur resultat och stÀllning redovisas utÄt för företaget. Företagets olika intressenter mÄste inneha ett förtroende för den information som företaget lÀmnat om sin ekonomiska situation samt Àven pÄ förvaltningen. Ansvaret för detta ligger hos styrelse och VD pÄ företaget. Revisorns roll Àr dÀrmed att kvalitetssÀkra den information som företaget lÀmnat. Det finns lagregler för revision och hur den skall utföras, dessa regler Àr olika för olika företagsformers förvaltning, redovisning och bestÀmmelser, om vilket typ av information som skall lÀmnas om den ekonomiska situationen.

<- FöregÄende sida 35 NÀsta sida ->