Sök:

Sökresultat:

1145 Uppsatser om Kritik av omdömeskraften - Sida 66 av 77

Den kommunala skolan : Riksdagspartiernas Äsikt i frÄgan dÄ och nu

Syftet var att utreda partiernas stÀllning till genomförandet av kommunaliseringen samt partiernasÄsikt idag. Arbetet har lyft fram en del av de argument som fanns för- och emot innehÄllet iproposition 1990/91:18 ?Om ansvaret för skolan?. Det huvudsakliga innehÄllet handlar omhuruvida kommunaliseringen Àr bra för svenska skolan samt hur den skulle genomföras pÄ ettvettigt sÀtt. Dock var regeringens proposition alldeles för otydlig i mÄnga fall.

Att hjÀlpa utvecklingen pÄ traven : En analys och kritik av hur postmoderna och konsumistiska doxa samspelar och frÀmjas i Forumgallerians reklamkampanj BestÀm sjÀlv.

Uppsatsen syftar till att söka svaren pÄ frÄgor om vilka maskuliniteter som uppstÄr i Jan FridegÄrds ursprungliga trilogi om Lars HÄrd samt hur dessa maskuliniteter uppstÄr, varierar och upprÀtthÄlls. Undersökningen utgÄr frÄn teorier formulerade av bland andra Judith Butler och Raewyn Connell; teorier som vill förklara bÄde genus och kön som sociala konstruktioner. Arbetet bygger vidare pÄ ett forskningslÀge om manlighet i litteraturen som frÀmst kan karaktÀriseras som internationellt, eftersom den svenska litteraturvetenskapliga manlighetsforskningen Ànnu Àr förhÄllandevis blygsam. Undersökningen kan delas in i tre delar som i tur och ordning behandlar maskuliniteter som uppstÄr i Lars HÄrds relationer till kvinnor, till andra mÀn och till samhÀllets institutioner.I Lars HÄrds relationer till kvinnor söker han frÀmst konstruera sin maskulinitet genom att söka efter en stabil och naturlig femininitet att spegla denna maskulinitet mot; nÄgot som i allt vÀsentligt misslyckas.I hans interagerande med andra mÀn visar sig en maskulinitet prÀglad av distansering frÄn familjen och de plikter som dÀrmed associeras. Denna maskulinitet uppstÄr frÀmst i grupper av mÀn; grupper som Àven prÀglas av hierarkier och dominans av andra mÀn.

Budget eller beyond : Fallstudier i hur de fyra storbankerna arbetar

Budgetens roll i företaget har lÀnge varit ett omdiskuterat Àmne och mycket kritik har riktats mot den. UtgÄngspunkten i vÄr fallstudie var Handelsbankens arbetssÀtt som vi har börjat med att studerat nÀrmare. UtifrÄn detta har vi sedan granskat de tre storbankerna Swedbank, Nordea och SEB. Syftet med vÄr undersökning var sÄledes att ta reda pÄ vilka ekonomiska verktyg bankerna anvÀnder sig av för att styra verksamheten och mÀta resultat.I vÄr fallstudie anvÀnde vi oss av en kvalitativ metod i form av djupintervjuer. För att fÄ bakgrundsinformation har vi tagit del av tidigare forskning som visat att budgeten haft en stor roll i företagen, men samtidigt har det funnits nackdelar med den vilket har lett till att budgeten fÄtt mycket kritk genom Ären.

Författaren & boken i medierna : SjÀlvframstÀllningsstrategier i marknadsföring pÄ Internet

Syftet var att utreda partiernas stÀllning till genomförandet av kommunaliseringen samt partiernasÄsikt idag. Arbetet har lyft fram en del av de argument som fanns för- och emot innehÄllet iproposition 1990/91:18 ?Om ansvaret för skolan?. Det huvudsakliga innehÄllet handlar omhuruvida kommunaliseringen Àr bra för svenska skolan samt hur den skulle genomföras pÄ ettvettigt sÀtt. Dock var regeringens proposition alldeles för otydlig i mÄnga fall.

Hotellreceptionisters kÀnsloarbete : ?Hur hanteras servicerollen i interaktionen med gÀster och medarbetare??

Uppsatsen tar upp hotellreceptionisters kÀnsloarbete samt det eventuella skÄdespel de anvÀnder sig av i interaktionen med gÀster samt medarbetare. Eftersom deras positionering Àr centralt belagd i hotellets huvudentré Àr det oftast receptionisterna som först möter gÀsterna nÀr de kommer innanför hotellets dörrar. Följden av deras placering samt yrkesroll innebÀr att de fÄr stÄ ut med gÀsternas bekymmer, klagomÄl, aggressioner och andra kÀnslor. Den övergripande frÄgestÀllningen för studien Àr dÀrmed: Hur hanterar hotellreceptionister sin serviceroll, och vilket kÀnsloarbete utför de i interaktionen med gÀster och medarbetare? Uppsatsen utgÄr teoretiskt frÄn dramaturgisk teori och emotionsteori frÀmst representerat av Erving Goffman och Arlie Hochschild.

Att leda olika generationer : En studie om hur projektledare gör för att leda projektdeltagare med olika generationstillhörighet

Den vĂ€sterlĂ€ndska kanon har varit ett omdiskuterat begrepp Ă€nda sedan dess intĂ„g i litteraturvetenskapliga kretsar - en debatt som pĂ„gĂ„r Ă€nnu idag. Debatten har frĂ€mst kommit att handla om kanons legitimitet i förhĂ„llande till dess representation, dĂ„ den sedan uppkomsten frĂ€mst har representerats av litteratur skriven av vĂ€sterlĂ€ndska mĂ€n. År 2004 uppmĂ€rksammades debatten i Norden, vilket resulterade i att Danmark fick en etablerad kulturkanon, som syftar till att representera det danska kulturarvet. Detta inspirerade till en liknande debatt i Sverige, dĂ€r folkpartisten Cecilia Wikström lade fram ett förslag pĂ„ en liknande svensk kulturkanon för att dĂ€rmed stĂ€rka det svenska kulturarvet. Detta förslag möttes av kritik frĂ„n olika hĂ„ll, vilket vi undersöker i denna uppsats för att ge en bild av kanons mĂ„nga aspekter.Uppsatsen Ă€r uppdelad i tvĂ„ delar: en makroanalys och en mikroanalys.

Kritiken och verkligheten : Datorspel och litteratur och dess olika roller inom kritiken och verkligheten

Kritiken och verkligheten söker utröna skillnader datorspelskritik och litteraturkritik emellan. Mina tankar rörande de tvÄ omrÄdena kretsade till en början kring att litteraturkritiken tillÀts röra sig mer fritt mellan olika kulturella sfÀrer medan datorspelskritiken mer hÀngav sig Ät en yngre mÄlgrupp utan referenser till andra kulturyttringar. För att undersöka detta har jag gjort en diskuskursanalytisk undersökning efter van Dijks modell. Undersökningen inkluderar tolv analysenheter; tre böcker och tre spel. Varje verk har analyserats tvÄ gÄnger dÄ jag analyserat recensioner frÄn tvÄ olika tidningar (DN och SvD) för att komma Àn djupare i mina analyser kring hur aktuella böcker och spel behandlats. För att fÄ spelen och böckerna nÄgot sÄnÀr jÀmförbara har jag stÀllt upp ett antal kriterier, dÀr ett av de mer centrala Àr att samtliga verk har varit ett av de mest sÄlda verken ett givet Är (2007-2009).

Interners upplevelser av akutsjukvÄrdens bemötande : sett ur före detta interners ögon

BakgrundKriminalvÄrden i Sverige har ansvaret för 4427 personer i fÀngelse, juli mÄnad Är 2011, och ansvarar för att de intagna har möjlighet till sjukvÄrd. Om det finns behov för vÄrd utanför anstalterna skall kriminalvÄrden ombesörja transport till sÄdan vÄrdinrÀttning som passar behovet.Varje mÄnad transporteras mer Àn hundra personer av kriminalvÄrden in till sjukhus runt om i Sverige. Ibland Àr sÀkerheten sÄ stor att eskort och frihetsberövning, i form av handfÀngsel, anvÀnds under hela besöket. DÄ synliggörs personen som söker vÄrd, och hamnar utanför resten av samhÀllet.Sjuksköterskan har i sin ansvarsuppgift att vÀrna för personer han/hon vÄrdar. BÄde etiskt och genom att skydda integriteten sÄ att ingen tar skada.

Olika styrfilosofier och deras avtryck p? offentlig sektors ekonomistyrning. En kvalitativ studie av hur New Public Management och tillitsbaserad styrning och ledning kommer till uttryck i Sveriges tre st?rsta kommuners budgetar

Bakgrund och problem: Ambitionen att ?ka effektiviteten i offentlig verksamhet och kritik mot befintlig styrning har lett till framv?xten av flera reformer under de senaste decennierna. Svensk offentlig sektor har sedan 1980-talet pr?glats av en id?samling som g?r under namnet New Public Management (NPM). Under 2010-talet introducerades konceptet tillitsbaserad styrning och ledning (TSL) som en reaktion p? oavsedda effekter av NPM.

Kollektiva odlingar i en förÀnderlig vÀrld. Varför odlar vi tillsammans?- en studie av det kollektiva landsbygdsexemplet; Tillsammansodlingen i Bottna

Detta arbete analyserar och exemplifierar initiativ för att skapa hĂ„llbara kollektiva odlingar pĂ„ landsbygd. Arbetet undersöker hĂ„llbarhetsbegreppet och fördjupar sig i frĂ„gan om vad hĂ„llbara jordbruks- och livsmedelssystem kan vara. FrĂ€mst studeras alternativa kollektiva odlingsmodeller som strĂ€var efter att sammanföra konsument och producent, framförallt via CSA-kooperativ, Community-Supported-Agriculture. Även begreppet Civic Agriculture, CA, uppmĂ€rksammas dĂ„ det beskriver ett odlingsengagemang som gĂ„r bortom de enskilda kooperativen. CA innebĂ€r ett förhĂ„llningssĂ€tt och agerande som verkar för lokalt hĂ„llbara livsmedels- och jordbrukssystem, och som utgĂ„r frĂ„n den lokala platsens behov och förutsĂ€ttningar med hĂ€nsyn till dess ekologiska- och socioekonomiska kontext dĂ€r den passiva konsumenten istĂ€llet blir en aktiv ?matmedborgare?.I arbetet framkommer det att lĂ„ngsiktigt hĂ„llbarhetsarbete behöver fĂ„ utgĂ„ frĂ„n varje enskild mĂ€nniskas situation, och baseras pĂ„ lust.

Plötsligt hÀnder det! En kvalitativ intervjustudie om ungdomar som ÄtergÄr till utbildning

Syftet med studien har varit att identifiera faktorer som bidrar till att elever med tidigare skolmisslyckanden Äterupptar och slutför sina studier. Att kunna identifiera vad det Àr som krÀvs av skolan, miljö, samhÀlle och framför allt av eleverna sjÀlva för att denna process ska pÄbörjas. Om vi inom skolan kan bidra till att fÀrre elever lÀmnar skolan utan fullstÀndiga betyg och gÄr igenom upprepande misslyckanden, sÄ har skolan och samhÀllet mycket att vinna. Genom att identifiera de faktorer som bidrar till att ungdomar fullföljer sina studier sÄ kan vi kanske applicera denna kunskap tidigare i skolan och pÄ sÄ sÀtt slippa avhopp och studiemisslyckanden. Som specialpedagoger möter vi ofta elever som tidigt visat eller visar tecken pÄ att vara i riskzonen för att misslyckas i skolan.

Nya rapporteringskrav för myndigheternas Ärsredovisningar genom exemplet Sida

Bakgrund och problem: Svensk offentlig sektor har de senaste decennierna genomgÄtt entydlig omorientering prÀglat av New Public Management i sitt sÀtt att styra förvaltningen.Som ett resultat av denna förÀndring har statliga myndigheter har sedan 2010 nya krav förÄterrapporteringen i Ärsredovisningen till regeringen. FörÀndringarna innebÀr bland annaten fokusförskjutning frÄn mÄlstyrning till resultatrapportering, ökade krav pÄ verifierbarhetoch ökad frihet för myndigheten att sjÀlv utforma prioriteringar och rapportering.Syfte: Uppsatsen avser att undersöka hur de nya rapporteringskraven pÄverkatutformningen av Sidas Ärsredovisningar Ären 2008-2010.AvgrÀnsningar: Genom en fallstudie av en enskild myndighet ges lÀsaren en djupareförstÄelse för hur administrativa rutiner och förhÄllningssÀtt kan pÄverka en organisationoch dess arbetssÀtt.Metod: Uppsatsen behandlar en nyligen genomförd förÀndring, dÀr det rÄder vissosÀkerhet om vilket genomslag den haft i svenska myndigheter. Jag har dÀrför valt att göraen fallstudie av hur förÀndringen har pÄverkat Äterrapporteringen frÄn en enskildmyndighet, i detta fall Sida. Uppsatsen baserar sig huvudsakligen pÄ intervjuer medfackexperter frÄn Riksrevisionen och Sida, myndighetsrapporter och facklitteratur.Resultat och slutsatser: Under den undersökta perioden 2008-2010 var Sida föremÄl fören omfattande kritik för bland annat brister i intern styrning och kontroll. Detta ledde tillatt regeringen genomförde omfattande förÀndringar av myndigheten och dess struktur.

Konsensus och konkurrens.

Syftet med studien har varit att identifiera faktorer som bidrar till att elever med tidigare skolmisslyckanden Äterupptar och slutför sina studier. Att kunna identifiera vad det Àr som krÀvs av skolan, miljö, samhÀlle och framför allt av eleverna sjÀlva för att denna process ska pÄbörjas. Om vi inom skolan kan bidra till att fÀrre elever lÀmnar skolan utan fullstÀndiga betyg och gÄr igenom upprepande misslyckanden, sÄ har skolan och samhÀllet mycket att vinna. Genom att identifiera de faktorer som bidrar till att ungdomar fullföljer sina studier sÄ kan vi kanske applicera denna kunskap tidigare i skolan och pÄ sÄ sÀtt slippa avhopp och studiemisslyckanden. Som specialpedagoger möter vi ofta elever som tidigt visat eller visar tecken pÄ att vara i riskzonen för att misslyckas i skolan.

Det balanserade styrkortets utbredning bland jÀmtlÀndska företag

Magisteruppsats i företagsekonomi, Mittuniversitetet, ÖstersundFörfattare: Lina Allmungs och Sara NorĂ©us MagnĂ©liHandledare: Jan HemlinTitel: Det balanserade styrkortets utbredning bland jĂ€mtlĂ€ndska företagBakgrund och problemdiskussion: De senaste tvĂ„ decennierna har den traditionella ekonomistyrningen fĂ„tt allt mer kritik. Anledningen Ă€r att det idag rĂ„der andra förhĂ„llanden Ă€n nĂ€r den traditionella ekonomistyrningen utvecklades. Kritiken mot den traditionella ekonomistyrningen ledde till att de bĂ„da Harvardprofessorerna Robert S Kaplan och David P Norton i början pĂ„ 1990-talet utvecklade ett nytt koncept under namnet Balanced Scorecard (balanserat styrkort). De traditionella redovisningsmĂ€ssiga mĂ€tningarna fungerade bra under industrialiseringen men i dagens lĂ€ge Ă€r de i otakt med den skicklighet och kompetens som företag försöker att uppnĂ„. Företagen mĂ„ste dĂ€rmed efterstrĂ€va en balanserad prestation av de finansiella och operationella mĂ€tningarna för att fĂ„ en snabb och överskĂ„dlig bild av verksamheten.OvanstĂ„ende diskussion leder fram till följande frĂ„gestĂ€llningar:?Hur utbrett Ă€r det balanserade styrkortet bland JĂ€mtlĂ€ndska företag??Vilka perspektiv och nyckeltal tillĂ€mpas?Syfte: Studiens syfte var att beskriva och förklara i vilken utstrĂ€ckning företag i JĂ€mtland anvĂ€nder sig av det balanserade styrkortet.

Revision ? En FrÄga om Förtroende

Förtroende Àr ett mÄngfacetterat begrepp och har mÄnga referensramar. Det gÄr att skilja pÄförtroende till text, transaktion och förtroende ur ett socialt perspektiv, som kommunikationoch ömsesidig interaktion. Revision Àr inte bara en granskningsprocess, utan en mÀnskligaktivitet som ska bygga pÄ samspel med anvÀndare av redovisnings information, dÀrmed blirrevisionen en etisk handling som mÄste bygga pÄ förtroende. För att erhÄlla förtroende mÄsterevisorn bemöta de förvÀntningar som finns pÄ dem idag. NÀringslivets utveckling samtförÀndringar i omvÀrlden har skapat behov av utveckling och förÀndring i revisorns funktion,vilket har bidragit till förvÀntningar frÄn nya intressegrupper och samhÀllet i stort.

<- FöregÄende sida 66 NÀsta sida ->