Sökresultat:
1145 Uppsatser om Kritik av omdömeskraften - Sida 54 av 77
BASEL III : En studie om baselregelverkets pÄverkan pÄ den svenska banksektorn
Titel: Basel III ? En studie om baselregelverkets pÄverkan pÄ den svenska banksektorn NivÄ: D-nivÄ (30 HögskolepoÀng) inom Àmnet företagsekonomi Författare: Nour Reda 891029-xxxx, Johan Laryd 850131-xxxx Handledare: Per-Olof Bjuggren, Professor inom nationalekonomi; Economics, Finance and Statistics, Internationella Handelshögskolan.Louise Nordström, Doktorand inom nationalekonomi; Economics, Finance and Statistics, Internationella Handelshögskolan. Datum: Jönköping, Maj 2011 FrÄgestÀllningar: (i) Vilka behov finns för att det befintliga regelverket skall kompletteras? (ii) Hur kommer införandet av Basel III Àndra kostnadsfördelningen mellan banken och dess kunder? (iii) Kommer införandet av Basel III leda till en stabilare finansiell marknad? Syfte: Det övergripande syftet med denna studie Àr att beskriva och undersöka Basel III:s pÄverkan pÄ den svenska banksektorn. Metod: Författarna har inom studien anvÀnt en kvalitativ metod med en deduktiv ansats som tillvÀgagÄngssÀtt. De intervjufrÄgor som vi tagit fram har grundats pÄ studiens tre frÄgestÀllningar. Respondenterna som intervjuats Àr personer som Àr ansvariga eller delaktiga i arbetet mot införandet av Basel III. Det har lÀmnats stort utrymme för respondenterna att kunna föra sina egna diskussioner för att vidare mynna till vÀldefinierade resultat. Resultat Resultatet av denna studie visar att de svenska storbankerna Àr positivt instÀllda mot införandet av Basel III och tror att det nya regelverket kommer bidra till en stabilare finansiell marknad.
Att leva med musik och pedagogik. En studie av kombinationen musiker och pedagog i utbildning och yrkesliv
Uppsatsens syfte Àr att undersöka om det finns ett samband mellan sociala band och instÀllning till politiskt motiverat vÄld. Hirschis teori menar att starka sociala band gör det mindre troligt att individer begÄr brott. De sociala banden operationaliseras som förÀldraanknytning, Ätagande i studier och arbete, delaktighet i organiserade fritidsaktiviteter samt förtroende för samhÀllet. Feministisk kritik mot Hirschis teori menar att mannen anvÀnds som standard dÄ man skapar en teori baserad pÄ analyser av enbart mÀn som generaliseras till hela befolkningen. FrÄgestÀllningarna som besvaras i uppsatsen Àr om det finns samband mellan de sociala banden och instÀllning till politiskt motiverat vÄld, om det finns nÄgra skillnader beroende pÄ Älder och kön samt om det finns skillnad i sambandet mellan sociala band och instÀllning till brott beroende pÄ om det rör sig om traditionella eller politiska brott.Anknytning till förÀldrar samt förtroende för samhÀllet ger en lÀgre grad av positiv instÀllning till politiskt motiverat vÄld vilket stÀmmer överens med tidigare forskning.
Vad bör en altblockflöjtskola innehÄlla? Elva blockflöjtslÀrares syn pÄ hur ett lÀromedel ska utformas
Uppsatsens syfte Àr att undersöka om det finns ett samband mellan sociala band och instÀllning till politiskt motiverat vÄld. Hirschis teori menar att starka sociala band gör det mindre troligt att individer begÄr brott. De sociala banden operationaliseras som förÀldraanknytning, Ätagande i studier och arbete, delaktighet i organiserade fritidsaktiviteter samt förtroende för samhÀllet. Feministisk kritik mot Hirschis teori menar att mannen anvÀnds som standard dÄ man skapar en teori baserad pÄ analyser av enbart mÀn som generaliseras till hela befolkningen. FrÄgestÀllningarna som besvaras i uppsatsen Àr om det finns samband mellan de sociala banden och instÀllning till politiskt motiverat vÄld, om det finns nÄgra skillnader beroende pÄ Älder och kön samt om det finns skillnad i sambandet mellan sociala band och instÀllning till brott beroende pÄ om det rör sig om traditionella eller politiska brott.Anknytning till förÀldrar samt förtroende för samhÀllet ger en lÀgre grad av positiv instÀllning till politiskt motiverat vÄld vilket stÀmmer överens med tidigare forskning.
?Ny pÄ jobbet?. Fem specialpedagogers erfarenheter av att omsÀtta sina studier i praktiken
Syfte: Examensordningen för Specialpedagogprogrammet vid Göteborgs Universitet stÀller krav pÄ bred kompetens nÀr det gÀller vad specialpedagogen förvÀntas ha tillÀgnat sig under utbildningen. MÄlet med utbildningen ska vara att ge studenten en omfattande plattform att stÄ pÄ inför kommande yrkesutövande som specialpedagog. Med utgÄngspunkt i detta var syftet med denna studie att undersöka fem nyutbildade specialpedagogers erfarenheter av att omsÀtta examensförordningens mÄl i praktiken.Centrala frÄgestÀllningar var:PÄ vilket sÀtt tar sig utbildningens mÄl uttryck i den praktiska verksamheten?Hur uppfattar specialpedagogen bemötandet frÄn andra yrkesprofessioner i skolan?PÄ vilket sÀtt anvÀnds specialpedagogens kompetens i verksamheten?Hur uppfattar specialpedagogen graden av frihet att utforma sina arbetsuppgifter?Teori: Den teoretiska utgÄngspunkten för studien Àr specialpedagogens roll och samspel belyst ur ett systemteoretiskt samt socialkonstruktionistiskt perspektiv .Metod: Studien Àr kvalitativ och utfördes genom halvstrukturerade intervjuer med fem specialpedagoger. De specialpedagoger som intervjuades avlade alla specialpedagogexamen tidigast i januari 2006 och tjÀnstgjorde vid studiens genomförande i grundskolan.Resultat: Resultatet av studien visar att de specialpedagoger som ingÄtt i denna studie uppfattade sitt yrke som mycket komplext.
FörvÀntningsgap och socialisering : - En studie om studenters och revisorsassistenters kunskaper och fo?rva?ntningar om revisionens ga?llande regler och praxis
Bakgrund och problemdiskussion: A?nda sedan Liggio (1974) myntade uttrycket the audit expectation gap, fo?rva?ntningsgapet, har detta fenomen underso?kts av flertalet forskare som kommit fram till att det a?r ett utbrett problem runt om i va?rlden. Felaktiga fo?rva?ntningar pa? revisorn och dennes arbete kan vara till stor skada da? det fo?rsa?mrar fo?rtroendet fo?r revisorsprofessionen och leder till mer kritik mot branschen. Som lo?sning fo?resla?s ofta utbildning fo?r ba?de revisorer och deras intressenter, men na?got som inte studerats lika utbrett a?r hur utbildningen ser ut fo?r de blivande revisorerna, d.v.s.
Elever och lÀrares erfarenheter av vÀrdegrund och genus inom gymnasieskolans yrkesprogram.
Bakgrund: Enligt Svenska Bankföreningen (2012) uppgick den utgivna volymen av aktieindex-obligationer pÄ den svenska marknaden under 2011 pÄ strax under 42 miljarder SEK. Framför-allt tvÄ specifika hÀndelser lÄg bakom tillkomsten av strukturerade produkter pÄ den svenska marknaden; förskjutningen av ansvaret för sparande frÄn det offentliga till det privata samt avregleringen av de finansiella marknaderna som inleddes redan under 1970-talet (Lindqvist & Malmström, 2010). Privata investerare lockas att investera i strukturerade produkter av den begrÀnsade risken att förlora hela investerade beloppet, samtidigt som man har chansen att vara med pÄ en eventuell positiv utveckling. Bland annat har strukturerade produkterna fÄtt utstÄ kritik för deras avgifter och kostnader som Àr svÄra för investerare att förstÄ (Finansin-spektionen, 2012a, s.32 ff.).Syfte: Syftet med denna studie Àr att ur en placerares perspektiv genomföra en granskning av strukturerade produkters prissÀttning vid emissionstillfÀllet genom att jÀmföra produkternas emissionspriser med det teoretiska vÀrdet vi rÀknar fram för respektive produkt.Genomförande: PÄ grund av den stora bredden av strukturerade produkter, avgrÀnsar vi oss till endast aktieindexobligationerna pÄ den svenska marknaden. Genom att replikera produk-ternas kassaflöden kan vi berÀkna respektive produkts teoretiska vÀrde som sedan kan jÀmfö-ras med produktens emissionspris för att pÄ sÄ sÀtt undersöka förekomsten av eventuella skill-nader som inte kan hÀnföras till produkternas arrangörsarvoden.Slutsats: VÄr undersökning visar pÄ att det existerar stora skillnader vid emissionstillfÀllet mel-lan det teoretiska vÀrdet som vi har berÀknat och de priser som produkterna har emitteras till.
Att synliggöra jÀmlikhet mellan skillnader: en bildningsgÄng i humor
Dikterna "SjÀlvbiografi" och "Partitur" kan ses som ett bidrag till 60-talets
seenderelativistiska
litterÀra debatt, genom att de visar hur ett liv som Àr prÀglat av 'osynlighet'
och oförstÄende
kan uppfattas som ett "döden-i-livet"-tillstÄnd. Men de visar Àven hur man
genom dialog kan
Ästadkomma en förÀndring.
I "SjÀlvbiografi" synliggörs tvÄ dialoger. En inre dialog i form av minnets
cirkularitet mellan
nu och dÄ och en yttre mellanmÀnsklig dialog som blir synlig genom diktjagets
replik. I dessa
dialogers möte formas en kritik mot patriarkatets selektiva seende, i sÄvÀl den
litterÀra
traditionen som den samtida seenderelativistiska litterÀra debatten. Kritiken
kommer till uttryck
i potatismetaforen och visar att en ohÀlsosam yttre miljö pÄverkar det inre och
gör att en
'osynlig' mÀnniska, bildligt talat, ruttnar bort.
SOX i Sverige -En undersökning hur företag i Sverige uppfattar den amerikanska lagstiftningen
Bakgrund & Problem: SOX Àr en lagstiftning i USA som uppkom som ett svar pÄ de finansiella företagsskandaler som uppstod i landet i början pÄ 2000-talet. Denna lagstiftning kom till med syfte att ÄterstÀlla investerares förtroende för finansmarknaderna och kom att pÄverka alla företag som har vÀrdepapper pÄ den amerikanska finansmarknaden. DÀrmed berördes Àven en del svenska företag. Vi har dock mÀrkt av att flertalet av dessa företag nu har valt att lÀmna den amerikanska börsen. SOX har fÄtt utstÄ mycket kritik sedan det infördes med tanke pÄ det komplicerade regelverk det Àr, det ökade ansvar ledningen har fÄtt och de ökade kostnader det har inneburit för företag att implementera.Syfte & FrÄgestÀllning:Med bakgrund av problemdiskussionen vill vi undersöka hur företag i Sverige uppfattar SOX.
Konsten att vara ledare. Ledarskap inom Sveriges SMASK-organisationer
Uppsatsens syfte Àr att undersöka om det finns ett samband mellan sociala band och instÀllning till politiskt motiverat vÄld. Hirschis teori menar att starka sociala band gör det mindre troligt att individer begÄr brott. De sociala banden operationaliseras som förÀldraanknytning, Ätagande i studier och arbete, delaktighet i organiserade fritidsaktiviteter samt förtroende för samhÀllet. Feministisk kritik mot Hirschis teori menar att mannen anvÀnds som standard dÄ man skapar en teori baserad pÄ analyser av enbart mÀn som generaliseras till hela befolkningen. FrÄgestÀllningarna som besvaras i uppsatsen Àr om det finns samband mellan de sociala banden och instÀllning till politiskt motiverat vÄld, om det finns nÄgra skillnader beroende pÄ Älder och kön samt om det finns skillnad i sambandet mellan sociala band och instÀllning till brott beroende pÄ om det rör sig om traditionella eller politiska brott.Anknytning till förÀldrar samt förtroende för samhÀllet ger en lÀgre grad av positiv instÀllning till politiskt motiverat vÄld vilket stÀmmer överens med tidigare forskning.
TalsprÄk och sÄngsprÄk : Sfi-pedagogers anvÀndning av musik och sÄng
Uppsatsens syfte Àr att undersöka om det finns ett samband mellan sociala band och instÀllning till politiskt motiverat vÄld. Hirschis teori menar att starka sociala band gör det mindre troligt att individer begÄr brott. De sociala banden operationaliseras som förÀldraanknytning, Ätagande i studier och arbete, delaktighet i organiserade fritidsaktiviteter samt förtroende för samhÀllet. Feministisk kritik mot Hirschis teori menar att mannen anvÀnds som standard dÄ man skapar en teori baserad pÄ analyser av enbart mÀn som generaliseras till hela befolkningen. FrÄgestÀllningarna som besvaras i uppsatsen Àr om det finns samband mellan de sociala banden och instÀllning till politiskt motiverat vÄld, om det finns nÄgra skillnader beroende pÄ Älder och kön samt om det finns skillnad i sambandet mellan sociala band och instÀllning till brott beroende pÄ om det rör sig om traditionella eller politiska brott.Anknytning till förÀldrar samt förtroende för samhÀllet ger en lÀgre grad av positiv instÀllning till politiskt motiverat vÄld vilket stÀmmer överens med tidigare forskning.
SĂ€kringsredovisning : Redovisning och problem med IFRS ur bankers perspektiv
BakgrundSverige har blivit alltmer internationaliserat under de senaste Ärtiondena och detta gÀller inte bara Sverige, utan vÀrlden vÀvs ihop av globaliseringen. Företagsspridningen och globaliseringen har skapat redovisningsproblem dÄ man anvÀnder olika redovisningsmodeller i olika lÀnder. NÀr en investerare inte har bra och tillförlitlig information att grunda sina beslut sÄ blir systemet inte trovÀrdigt och det skapar Ànnu mer problem. För att lösa detta inom EU sÄ har man byggt med hjÀlp av IFRS ett enhetligt system av redovisningsregler. Men de nya reglerna som infördes den 1 januari 2005 för alla EU lÀnder har inte undgÄtt kritik.ProblemIFRS har inte tillÀmpats utan diskussioner och rekommendationen IAS 39 Àr en av de mest omtalade.
Budgetlösa företag : finns de?
Bakgrund: Metoderna för att styra organisationer har varit mÄnga under Ärens gÄng. Under 1960-talet fick budgeten sitt genombrott bland svenska företag. Budgetens frÀmsta anvÀndningsomrÄde var dÄ planering och samordning av verksamheten. Budgeten har sedan dess utvecklats betydligt och har idag flera olika roller och syften. Problem: Under de senare Ären har budgeten utsatts för mycket kritik och dess relevans i dagens företag har ifrÄgasatts.
Inte okay att vara gay : En studie av hur organisationen RFSL och den statliga myndigheten Sida inkluderar hbt-perspektivet i sitt utvecklingssamarbete
Diskriminering, trakasserier och vÄld Àr nÄgot som homo, bi- och transsexuella fÄr utstÄ i stora delar av vÀrlden. Hbt-personer löper stor risk att försÀttas i fattigdom och stÀllas utanför samhÀllet pÄ grund av deras sexuella lÀggning. Fram tills nu har hbt-frÄgor varit i stort sett osynliga i internationellt utvecklingssamarbete, Àven dÄ vissa positiva framsteg kan skönjas. Till exempel  upprÀttade Är 2011 FN en resolution som enkelt uttryckt innebÀr att alla mÀnniskor ska ha lika vÀrde och rÀttigheter oavsett sexuell lÀggning eller könsidentitet. Föreliggande uppsats har som syfte att undersöka hur hbt-perspektivet inkluderas i det svenska utvecklingssamarbetet. Inom det svenska utvecklingssamarbetet finns sedan 2006 en policy och en handlingsplan över hur hbt-personers rÀttigheter ska inkluderas inom alla arbetsomrÄden.
Pressen och piraterna : En studie i representationen av fildelning och upphovsrÀtt i svenska storstadspress
I denna studie undersöks svensk storstadspress representation av fenomenen fildelning och upphovsrÀtt. Fenomenen Àr en del av en pÄgÄende debatt kring Internets utveckling och reglering, inte sÀllan ingÄr begreppen dÄ man talar om integritet och informationsfrihet. Politiska beslut tas som har juridiska pÄföljder, dessa pÄverkar mÀnniskors vardag.Syftet med denna studie Àr att se hur diskurser, sÀtt att tala om, förstÄ och konstituera fenomen, ser ut och formar representationen av fenomenen i pressen. Press och media har stora maktpositioner i samhÀllet, som granskare av makten och som frambringare av information till allmÀnheten. UtifrÄn objektivitets- och neutralitetsideal arbetar journalister med dagliga arbetsrutiner.
En fallstudie kring standardiseringar i managementkonsultföretag
ProblemStandardiseringar av arbetsprocesser hĂ€vdas leda till effektivisering och kvalitetssĂ€kring samt en effektivare personal. Standardiseringar har blivit mycket vanligt förekommande inom olika typer av organisationer. Ăven managementkonsultorganisationer anses idag arbeta standardiserat, efter olika modeller och verktyg. NĂ„got som utsatts för hĂ„rd kritik av mĂ„nga forskare som hĂ€vdar att varje klients problem krĂ€ver en unik lösning och att det dĂ€rför inte Ă€r möjligt att lösa en kunds problem genom ett standardiserat tillvĂ€gagĂ„ngssĂ€tt. Denna problematik har frambringat till grunden för denna studie som söker att finna svar pĂ„ frĂ„gan om hur standardiseringar pĂ„verkar managementkonsultorgansiationer.SyfteDenna studie syftar till att sprida en förstĂ„else för hur standardiseringar kan förbĂ€ttra eller försĂ€mra managementkonsultorganisationers arbete.TillvĂ€gagĂ„ngssĂ€ttDenna studie grundas huvudsakligen pĂ„ en kvalitativ undersökningsmetod dĂ€r empirin har samlats in genom fem intervjuer och tvĂ„ samtal med konsulter frĂ„n fyra olika managementkonsultorganisationen.