Sök:

Sökresultat:

1145 Uppsatser om Kritik av omdömeskraften - Sida 53 av 77

Sexualitetens olika former och anvÀndningsomrÄden i ett antikt : perspektiv med fokus pÄ grekisk-romersk homoerotik

I och med debatten om huruvida Àktenskap för homosexuella ska bli en verklighet i dagens samhÀlle har frÄgan om sexuell lÀggning kommit att bli central. Ofta handlar det om mÀnniskor med en religiös grunduppfattning som debatterar om rÀtt och fel, naturlig och onaturlig sexualitet. Ofta anvÀnds nytestamentliga citat hÀmtade speciellt frÄn aposteln Paulus, men frÄgan Àr om hans syn pÄ sexualiteten Àr densamma som vÄr? NÀr vi nÀrmar oss dessa texter mÄste vi vara medvetna om den tidens syn pÄ sexualiteten. Detta för att vi inte ska applicera vÄr förförstÄelse av sexualitet pÄ en text som skrivits i en annan tid.

Att bygga legitimitet i en vÀrld av förÀndring : En studie av hur företag kan hantera en ny standard för intÀktsredovisning

IntÀkter Àr ett stort och viktigt omrÄde inom redovisning. Redovisningen av intÀkter Àr imÄnga fall problematisk eftersom intÀkterna behandlas annorlunda i olika standarder och iolika delar av vÀrlden. International Accounting Standards Board (IASB) och FinancialAccounting Standards Board (FASB) arbetar sedan 2002 med ett harmoniseringsprojekt somsyftar till att ta fram en heltÀckande standard för intÀkter som ska kunna applicerasinternationellt. Utkast till den nya standarden har presenterats av IASB, vilket har fÄtt mÄngareaktioner frÄn olika företag i olika branscher. Den del av standarden som fÄtt mest kritik frÄnföretagen Àr den ökade mÀngden tillÀggsupplysningar som kommer krÀvas i företagensfinansiella rapporter.

Samverkan för ett civilt försvar : En fallstudie av civil-militÀr samverkan inom MilitÀrregion syd

Denna uppsats Àr en fallstudie som undersöker samverkan för civilt försvar inom typfallet MilitÀrregion syd (MR S). Uppsatsen bygger pÄ semi-strukturerade intervjuer med fem lÀnsstyrelser inom i MR S samt med tvÄ representanter frÄn MR S. Materialet har kategoriserats utifrÄn en analysmodell skapad utifrÄn Emerson et als teoretiska ramverk Collaborative Governance. Ramverket lyfter fram viktiga förutsÀttningar för samverkan och visar pÄ beroenden mellan dessa förutsÀttningar. FörutsÀttningar anvÀnds för att kategorisera och jÀmföra svaren frÄn lÀnsstyrelserna och MR S samt för att undersöka hur vÀl dessa förutsÀttningar uppfylls och om de har samma syn pÄ förutsÀttningarna.

ÄgarförĂ€ndringar i underskottsföretag : skillnaden mellan kapitaltillskott och direktförvĂ€rv

Uppsatsen behandlar de regler som finns runt ÀgarförÀndringar i underskottsföretag i 40 kap. inkomstskattelagen (1999:1229, IL). Reglerna faststÀller vad som hÀnder nÀr ett underskottsföretag byter Àgare och förhindrar att underskottsföretagens underskott missbrukas.NÀr ett företag gÄr med förlust kan underskott sparas tills företaget gÄr med vinst. Det gör att underskottsföretag, företag med sparade underskott, Àr attraktiva för vinstgivande företag. Vinstgivande företag kan genom koncernbidrag flytta sin vinst till underskottsföretag och pÄ sÄ vis undvika ett vinstresultat och dÀrigenom undvika skatt.

Politiskt vÄld - en kvantitativ studie om sociala band och instÀllning till politiskt motiverat vÄld

Uppsatsens syfte Àr att undersöka om det finns ett samband mellan sociala band och instÀllning till politiskt motiverat vÄld. Hirschis teori menar att starka sociala band gör det mindre troligt att individer begÄr brott. De sociala banden operationaliseras som förÀldraanknytning, Ätagande i studier och arbete, delaktighet i organiserade fritidsaktiviteter samt förtroende för samhÀllet. Feministisk kritik mot Hirschis teori menar att mannen anvÀnds som standard dÄ man skapar en teori baserad pÄ analyser av enbart mÀn som generaliseras till hela befolkningen. FrÄgestÀllningarna som besvaras i uppsatsen Àr om det finns samband mellan de sociala banden och instÀllning till politiskt motiverat vÄld, om det finns nÄgra skillnader beroende pÄ Älder och kön samt om det finns skillnad i sambandet mellan sociala band och instÀllning till brott beroende pÄ om det rör sig om traditionella eller politiska brott.Anknytning till förÀldrar samt förtroende för samhÀllet ger en lÀgre grad av positiv instÀllning till politiskt motiverat vÄld vilket stÀmmer överens med tidigare forskning.

Ett bra komplement? om man kommer ihÄg den : UtvÀrdering av Àmnesportalen Referensbiblioteket.se

Denna utvÀrdering handlar om Referensbiblioteket.se, en Àmnesportal som skapades 2005 av Informations-och lÄnecentraler i samverkan, ILS. Webbplatsen riktar sig till personal pÄ folk- och gymnasiebibliotek,och tipsar dem (och andra intresserade) om kvalitetsgranskade internetkÀllor inom olika ÀmnesomrÄden.Studien har ett brukarperspektiv. I syfte att undersöka om Referensbiblioteket Àr en ÀndamÄlsenliginformationstjÀnst har jag studerat webbstatistik, gjort en webbenkÀtundersökning och samtalat medsju bibliotekarier, fördelat pÄ tre intervjuer. Jag ville ta reda pÄ vilka som i praktiken besöker Àmnesportalen,vad de tycker om den och hur de anvÀnder den. Bibliotekariernas Äsikter har legat till grund förbedömningen av portalen.UtvÀrderingen visar att Referensbibliotekets styrkor verkar finnas inom SAB-avdelningarna SprÄkvetenskap(F), Konst, musik, teater och film (I), Historia (K) samt Teknik, industri, kommunikationer(P).

Ett bra komplement ? om man kommer ihÄg den : UtvÀrdering av Àmnesportalen Referensbiblioteket.se

Denna utvÀrdering handlar om Referensbiblioteket.se, en Àmnesportal som skapades 2005 av Informations-och lÄnecentraler i samverkan, ILS. Webbplatsen riktar sig till personal pÄ folk- och gymnasiebibliotek,och tipsar dem (och andra intresserade) om kvalitetsgranskade internetkÀllor inom olika ÀmnesomrÄden.Studien har ett brukarperspektiv. I syfte att undersöka om Referensbiblioteket Àr en ÀndamÄlsenliginformationstjÀnst har jag studerat webbstatistik, gjort en webbenkÀtundersökning och samtalat medsju bibliotekarier, fördelat pÄ tre intervjuer. Jag ville ta reda pÄ vilka som i praktiken besöker Àmnesportalen,vad de tycker om den och hur de anvÀnder den. Bibliotekariernas Äsikter har legat till grund förbedömningen av portalen.UtvÀrderingen visar att Referensbibliotekets styrkor verkar finnas inom SAB-avdelningarna SprÄkvetenskap(F), Konst, musik, teater och film (I), Historia (K) samt Teknik, industri, kommunikationer(P).

Att börja med sopran- eller altblockflöjt. Vad Àr bÀst för eleven?

Uppsatsens syfte Àr att undersöka om det finns ett samband mellan sociala band och instÀllning till politiskt motiverat vÄld. Hirschis teori menar att starka sociala band gör det mindre troligt att individer begÄr brott. De sociala banden operationaliseras som förÀldraanknytning, Ätagande i studier och arbete, delaktighet i organiserade fritidsaktiviteter samt förtroende för samhÀllet. Feministisk kritik mot Hirschis teori menar att mannen anvÀnds som standard dÄ man skapar en teori baserad pÄ analyser av enbart mÀn som generaliseras till hela befolkningen. FrÄgestÀllningarna som besvaras i uppsatsen Àr om det finns samband mellan de sociala banden och instÀllning till politiskt motiverat vÄld, om det finns nÄgra skillnader beroende pÄ Älder och kön samt om det finns skillnad i sambandet mellan sociala band och instÀllning till brott beroende pÄ om det rör sig om traditionella eller politiska brott.Anknytning till förÀldrar samt förtroende för samhÀllet ger en lÀgre grad av positiv instÀllning till politiskt motiverat vÄld vilket stÀmmer överens med tidigare forskning.

Stockholm Prides kriskommunikation 2011 ? en retorisk analys av försvarsstrategier

SYFTE Syftet med studien Àr att undersöka hur föreningen Stockholm Pride kommunicerade efter pridefestivalen 2011. Festivalen gjorde ekonomisk förlust och föreningen kunde inte betala alla sina rÀkningar. (Enligt Ärsbokslutet gick man back med 3,9 miljoner kronor.) Man kan tÀnka sig att en sÄdan situation hotar förtroendet för Stockholm Pride hos festivalens besökare, volontÀrer, sponsorer, artister, olika aktörer och intressenter. FrÄgan hur man försöker Ätervinna förtroendet blir intressant. Hur kommunicerar Stockholm Pride? Hur försöker Stockholm Pride Äterskapa förtroende?TEORI Att Äterskapa förtroende Àr centralt för en organisation i kris.

"Det Àr en jÀdra energi i rock n'roll". En undersökning av tre privata musikskolor

Uppsatsens syfte Àr att undersöka om det finns ett samband mellan sociala band och instÀllning till politiskt motiverat vÄld. Hirschis teori menar att starka sociala band gör det mindre troligt att individer begÄr brott. De sociala banden operationaliseras som förÀldraanknytning, Ätagande i studier och arbete, delaktighet i organiserade fritidsaktiviteter samt förtroende för samhÀllet. Feministisk kritik mot Hirschis teori menar att mannen anvÀnds som standard dÄ man skapar en teori baserad pÄ analyser av enbart mÀn som generaliseras till hela befolkningen. FrÄgestÀllningarna som besvaras i uppsatsen Àr om det finns samband mellan de sociala banden och instÀllning till politiskt motiverat vÄld, om det finns nÄgra skillnader beroende pÄ Älder och kön samt om det finns skillnad i sambandet mellan sociala band och instÀllning till brott beroende pÄ om det rör sig om traditionella eller politiska brott.Anknytning till förÀldrar samt förtroende för samhÀllet ger en lÀgre grad av positiv instÀllning till politiskt motiverat vÄld vilket stÀmmer överens med tidigare forskning.

Skolan - en lÀrande organisation? : En fallstudie om hur ledarskap och sÀkerhetskultur kan pÄverka förekomsten av strukturellt personsÀkerhetsarbete inom det svenska skolvÀsendet

I vÄr tid vÀxer nya generationer upp i ett samhÀlle med hög förÀndringstakt. Ur ett personsÀkerhetsperspektiv innebÀr förÀndringsintensiteten en osÀkerhet gÀllande vilka potentiella risker vi utsÀtts för. Risker kan identifieras och hanteras genom ett systematiskt sÀkerhetsarbete. Det krÀver en god sÀkerhetskultur som bland annat innebÀr att samtliga individer inom en organisation vet hur det ska pÄtala risker för sin arbetsgivare och kÀnner sig trygga att göra det (Reason, 1997; Power, 2007). Arbetsmiljölagen (1977:1166) föreskriver att risker ska identifieras och hanteras i ett systematiskt arbetsmiljöarbete.

Att bygga legitimitet -En studie av den svenska entreprenadbranschens intÀktsredovisning

Bakgrund och problem: IntÀktsredovisning Àr ett av det viktigaste och svÄraste omrÄdenainom redovisning. Speciellt vid entreprenaduppdrag dÀr avtal strÀcker sig över lÄnga perioder.Det kan vara svÄrt att utlÀsa ett företags prestationer om inte dessa uppdrag redovisassuccessivt med utförandet. Ett projekt mellan IASB och FASB Àmnar till att skapa engemensam standard om intÀktsredovisning men de har fÄtt kritik och stött pÄ motstÄnd.Syfte: Studien syftar till att ge en inblick i hur intÀktsredovisning av entreprenaduppdrag gÄrtill i praktiken samt belysa hur nÄgra svenska byggföretag ser pÄ detta. Vidare syftar studientill att undersöka hur en förÀndring av intÀktsredovisningen kommer att tas emot aventreprenadbranschen och hur redovisningen pÄverkas av olika institutionella faktorer.Metod: Sammanlagt nio respondenter har intervjuats. En redovisningschef och enekonomichef pÄ tvÄ mindre företag har intervjuats, Tuve Bygg respektive Tommy Byggare.Controllers pÄ tre av de största företagen i branschen har intervjuats, NCC, Peab och JM.

RĂ€ttsstatsbegreppet i utvecklingsarbetet

Under de senaste decennierna har rÀttsliga reformer ökat kraftigt. Idag satsas stora summor pengar och mycket tid pÄ omrÄdet. Ett stort antal organisationer och lÀnder ser idag rÀttsreformer som nÄgot av det viktigaste i utvecklingssamarbeten med lÀnder i tredje vÀrlden. Som grund för de flesta av reformerna finns principerna om rÀttsstaten. Organisationerna och ett stort antal av vÀrldens ledare ser rÀttsstaten som en lösning för olika problem, inte bara rÀttsliga utan Àven ekonomiska och politiska.

PenningtvÀtt ? Identifiering och analys av tillÀmpade metoder för att mÀta penningtvÀtt

PenningtvÀtt Àr ett Àmne som under de senaste Ären fÄtt mycket uppmÀrksamhet. Nya lagar och regleringar med mÄlsÀttningen att förebygga och bekÀmpa penningtvÀtt har införts. För att uppskatta problemets storlek har ett flertal estimat berÀknats med hjÀlp av olika metoder. I denna uppsats har vi valt att fokusera pÄ de metoder som anvÀnds för att berÀkna estimat, dÄ det finns tecken som tyder pÄ att estimaten som berÀknas sÀllan utsÀtts för kritik.Syftet med uppsatsen har varit att undersöka och jÀmföra tre av de idag vanligaste metoderna för att berÀkna penningtvÀttens storlek. De vanligaste modellerna Àr Walkermodellen, Zdanowicz metoder för handelsbaserad penningtvÀtt och en tvÄ-sektor modell vilka har utgjort fokus i denna studie.

SĂ€krare byggarbetsplatser : SĂ€kerhet integrerad i visuell styrning

I rapporten ges förslag pÄ hur arbetsmiljön och sÀkerheten kan förbÀttras pÄ Skanskas byggarbetsplatser i VÀrmland genom att integrera sÀkerheten i den visuella styrningen.PÄ skyddsrondsprotokollen finns det vissa anmÀrkningar som ofta Äterkommer, nÀmligen fallskydd, allmÀn oreda och personlig skyddsutrustning. Bakom dessa anmÀrkningar och mÄnga olyckor som sker ute pÄ byggarbetsplatserna ligger ofta den mÀnskliga faktorn, vilket innebÀr att mÄnga av olyckorna som skett skulle ha kunnat förebyggas.Visuell styrning Àr en metod som tidigare provats pÄ Skanskas arbetsplatser med syftet att öka produktiviteten genom kommunikation och synlighet för arbetarna. Genom deras delaktighet i visuell styrning ökar engagemanget och det skapas en ?vi-kÀnsla? ute i produktion, nÄgot som skulle kunna lösa mÄnga av de problem som finns pÄ arbetsplatserna.Visuell styrning hos Skanska fungerar praktiskt sÄ att en whiteboardtavla sÀtts upp ute pÄ byggarbetsplatsen, dÀr man samlar ihop medarbetarna framför tavlan varje morgon innan man börjar producera och gÄr igenom det som Àr prioriterat i produktionen pÄ tavlan.VÄr idé Àr att integrera sÀkerheten i den visuella styrningen genom att sÀtta upp punkter pÄ tavlan som Àr viktiga ur sÀkerhetssynpunkt. Till dessa kan en skala sÀttas dÀr man enkelt kan se hur den aktuella sÀkerheten för varje punkt Àr pÄ bygget.

<- FöregÄende sida 53 NÀsta sida ->