Sökresultat:
1145 Uppsatser om Kritik av omdömeskraften - Sida 43 av 77
LÀsförstÄelse - en text- och innehÄllsanalys av materialet En lÀsande klass
Syftet med vÄr text- och innehÄllsanalys Àr att nÀrmre undersöka det kostnadsfria materialet En lÀsande klass (2014) ur ett literacyperspektiv. En lÀsande klass (2014) utger sig för att vara ett verktyg för yrkesverksamma lÀrare att arbeta med lÀsförstÄelse genom olika strategier, dock har materialet (ELK, 2014) mötts av en del kritik frÄn framstÄende forskare inom omrÄdet för lÀsförstÄelse (Damber & Nilsson, 2014; i Larsson, 2014).
VÄr uppsats utgÄr ifrÄn ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande dÀr individen, i sociala aktiviteter med kollektivet, utvecklar sitt lÀrande (Vygotskij, 1978). Vidare fördjupas denna teori ur ett literacyperspektiv som beskrivs som den förmÄga och kunnighet en individ innehar inom lÀsning och skrivning och hur denna praktiseras genom varierande skriftsprÄkliga aktiviteter (Fast, 2007). Insamlandet av empirin sker genom ett strategiskt urval dÀr vi fokuserar pÄ den inledande höstterminens arbete med materialet En lÀsande klass (2014) i Ärskurs 1.
Jobbcoachning som arbetsmarknadspolitisk ÄtgÀrd: en studie om arbetssökandes upplevelser av jobbcoachning
Arbetslösheten i Sverige ses som ett samhÀllsproblem dÀr den rÄdande lÄgkonjunkturen och massuppsÀgningar har lett till att arbetslösheten har stigit. Ett vanligt sÀtt att motverka att arbetslöshet uppkommer samt för att lindra dess effekter Àr att olika arbetsmarknadspolitiska ÄtgÀrder vidtas. I december 2008 beslutade regeringen om att satsa 1,1 miljarder kronor pÄ en arbetsmarknadspolitisk ÄtgÀrd i form av jobbcoachning. ArbetsmarknadsÄtgÀrden innebÀr att arbetssökande erbjuds möjlighet till jobbcoachning i syfte att utveckla och förbÀttra sitt arbetssökande för att fortare komma ur arbetslösheten. Syftet med denna studie var att undersöka arbetssökandes upplevelse av jobbcoachning.
Reflektioner och kommentarer under den verksamhetsförlagda utbildningen
Syftet med studien var att undersöka vad sjuksköterskestudenter reflekterar över samt vilka kommentarer de fick under den verksamhetsförlagda utbildningen. För att kunna besvara frÄgestÀllningarna valde jag en kvalitativ innehÄllsanalys. Min metod för datainsamling var att jag analyserade sjuksköterskestudenternas loggböcker, som anvÀnts under den verksamhetsförlagda utbildningen. I resultatet framkom det att studenterna reflekterade mycket kring planering. Studenterna ville ocksÄ vara sjÀlvstÀndiga men de kÀnde sig ibland osÀkra.
Balanced ScoreCard ? en fallstudie av Södra Ălvsborgssjukhus
Vi vill med den hĂ€r uppsatsen, ge lĂ€saren en grundlĂ€ggande information om det balanserade styrkortet, samt hur de anvĂ€nder sig av modellen pĂ„ Södra Ălvsborgs Sjukhus.Det balanserade styrkortet lanserades i USA 1992 som svar pĂ„ kritik mot traditionell ekonomistyrning. Styrkortet utgĂ„r frĂ„n företags affĂ€rsidĂ© och beskriver verksamheten utifrĂ„n flera mĂ„tt Ă€n de traditionella finansiella mĂ„tten. Med utgĂ„ngspunkt att teori oftast skiljer sig frĂ„n verkligheten och eftersom praktiken Ă€r specificerat och skrĂ€ddarsytt för just en verksamhet, medför det hĂ€r till vĂ„rt intresse att studera det balanserade styrkortet.Intreset Ă€r att undersöka styrkortet som finns pĂ„ SĂS, Södra Ălvsborgs Sjukhus. Det vi frĂ„gade oss var vilket syfte BSC har pĂ„ SĂS? Syfte med uppsatsen Ă€r att öka förstĂ„elsen för det balanserade styrkortet, men ocksĂ„ hur man anvĂ€nder styrmodellen pĂ„ sjukhuset.I den hĂ€r uppsatsen har vi antagit det hermeneutiska synsĂ€ttet för att kunna skapa utrymme för djupare förstĂ„else.
"Ăvervakningspanel eller blodhundar"-Hur effektiv Ă€r övervakningen
Studiens syfte Ă€r att försöka beskriva Ăvervakningspanelens eventuella effekt pĂ„ de bolag pĂ„ Stockholmsbörsen som fĂ„tt anmĂ€rkning. Detta realiseras genom att undersöka vad det Ă€r för typ av anmĂ€rkningar bolagen fĂ„r, hur de hanterar dem och vilka faktorer som kan leda till att bolag fĂ„r anmĂ€rkning. Vi började med att söka information om de teorier som vi anvĂ€nder i arbetet samt att utforma en modell som ledde till ett antal hypoteser. Vi kom fram till att positiv redovisningsteori, agentteori, institutionellteori och legitimitetsteori var de teorier som vi ansĂ„g vara rĂ€tt att anvĂ€nda.För att uppnĂ„ syftet genomfördes dokumentstudier genom att granska Ă„rsredovisningar och kritik frĂ„n Ăvervakningspanelen som lett till anmĂ€rkning pĂ„ bolag. Detta ledde till en totalundersökning av noterade bolag pĂ„ Stockholmsbörsens dĂ„varande A- och O-listor.Empiriska fakta analyserades bland annat med hjĂ€lp av olika tester i SPSS.
VĂ€gar till utveckling : En kvalitativ studie om ungdomsledares ledarideologier och pedagogiska handlingsstrategier inom ungdomsfotbollen
?NÀr ungdomar inom idrotten blir 13 Är kliver de in i vad Riksidrottsförbundets styrdokument Idrotten vill (2009) kallar ungdomsidrotten, vilket betyder att det Àr legitimt att toppa ett lag och tÀvling och resultat kan nu ta större plats Àn tidigare. Det kan dÀrmed uppstÄ ett pedagogiskt dilemma för ungdomsledare dÄ de behöver ta stÀllning till hur laget och verksamheten ska bedrivas. Ska lagets resultat och prestation vara i fokus eller Àr gemenskapen inom laget och att alla ska ha kul det viktigaste med verksamheten? Syftet med den hÀr studien var att belysa vilka pedagogiska handlingsstrategier som uttrycks av ungdomsledare och hur detta relaterar till teorier om ledarskapsideologier inom ungdomslag i fotboll.
Public affairs i kommunal planering
Kommunikationen har en central roll i samhÀllsplaneringen och anvÀnds för att skapa visioner och mÄl, kommunicera till invÄnare och pÄverka beslut. I samband med Stockholmsförhandlingen hade kommunikationen stor betydelse för att lyckas förmedla behovet av tunnelbana. De konsulter som arbetar professionellt med kommunikation och anlitas för att formulera argumentationen förknippas ofta med lobbyism. NÀr jag först började studera Àmnet uppfattade jag att det finns olika definitioner av lobbyism och begreppet anvÀnds slarvigt för att uttrycka aktioner som egentligen bör skiljas Ät. Ett nÀrbeslÀktat begrepp Àr public affairs, en tjÀnst som erbjuder kommunikativ rÄdgivning i pÄverkansarbete.Det hÀr arbetet handlar om politisk konsultverksamhet och fokuserar pÄ tjÀnsten public affairs, och kommunen som uppdragsgivare.
Jag ser till barnets bÀsta : SocialtjÀnstens roll i rÀttsprocessen med unga lagövertrÀdare
Titel: ?DjÀvulen syns i detaljerna?Författare: Maria Möllborn och Josefine SöderstedtKurs: Medie- och kommunikationsvetenskap (61-90)Termin: Ht. 2007Sektion: HÀlsa och SamhÀlle (HOS)Handledare: Malin NilssonExaminator: Veronica StoehrelTyp av dokument: C-uppsatsSidantal: 62Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att undersöka den mediala framstÀllningen mellan manliga och kvinnliga politiker och om det finns nÄgon skillnad i framstÀllningen av dessa? Tanken med vÄr forskning Àr att bidra till en mer aktuell bild av hur dagens medieframstÀllning av hur kvinnliga och manliga politiker ser ut. Vi anser ocksÄ att Sverige befinner sig i en brytpunkt dÀr vi för första gÄngen har en kvinnlig statsministerkandidat i ett av de största partierna inför valet Är 2010.
FörtÀtning för förÀndring : om bebyggelseförtÀtning i miljonprogramsomrÄden, med exempel frÄn Fittja, GÄrdsten och Holma
FörtĂ€tning Ă€r ett av ledorden i dagens stadsplaneringstradition och i mĂ„nga av landets miljonprogramsomrĂ„den föreslĂ„s inslag av bebyggelseförtĂ€tning. Denna uppsats söker svar pĂ„ vad det Ă€r man vill uppnĂ„ med dessa förtĂ€tningsplaner. Ăr
det sÄ att det finns generella problem i miljonprogrammens fysiska struktur, pÄ vilka förtÀtning skulle kunna ha en positiv inverkan? Samtidigt som det funktionalistiska
miljonprogrammet fÄr utstÄ en hel del kritik anses de ÀndÄ ha en rad egenskaper som bidrar till en god boendemiljö, sÄsom stora grönytor och bilfria bostadsmiljöer. Hur beaktas dessa aspekter nÀr omrÄdena nu stÄr inför förtÀtningsplaner?
Genom litteraturstudier samt fallstudier av tre miljonprogramsomrÄden i olika delar av Sverige studeras fenomenet förtÀtning av miljonprogramsomrÄden.
I och med de skift ande förutsÀttningarna i de tre studieomrÄdena Àr det olika mÄl som önskas uppnÄs med förtÀtningen.
Förnuft och kÀnsla : Synen pÄ etik i den svenska kommunikationsbranschen
Hur etik i marknadskommunikation ter sig och bör regleras Àr en stÀndigt aktuell debatt. Intresseorganisationer och allmÀnhet uttrycker ofta kritik och missnöje mot företag som kommunicerar pVi undersöker ocksÄ hur representanternadisciplinerna reklam, PR och marknadsavdelning. som stötande, diskriminerande eller schaÄ sÀtt som upplevs oetiskt. Syftet med vÄr studie Àr att kartlÀgga synen pÄ etik i yrkesrollen som marknadskommunikatör hos Ätta utvalda branschrepresentanter frÄn disciplinerna reklam och PR samt frÄn uppdragsgivare. Vi undersöker hur representanterna ser pÄ reglering av marknadskommunikation; vad de anser om hur den bedrivs och hur den bör bedrivas i fall av etisk karaktÀr sÄ som könsdiskriminering, schablonisering och vederhÀftighet.
FörÀldrars upplevelser av FID (FörÀldragrupper i Dellenbygden)
Syftet med studien var att undersöka hur förstagÄngsförÀldrar samt flergÄngsförÀldrar upplever förÀldragrupperna i Dellenbygden (FID). Resultatet frÄn de 19 intervjuerna visade att samtliga förÀldrar var nöjda över att trÀffarna, anordnades. Alla respondenter beskrev att de hade fÄtt information om FID men mÄnga upplevde den som otydlig. FörstagÄngsförÀldrarna beskrev att de inte riktigt förstÄtt innebörden av informationen som rörde FID, medan flergÄngsförÀldrarna beskrev den som mer klar och tydlig. FörstagÄngsförÀldrarna hade inga förvÀntningar av förÀldragrupperna medan övervÀgande flergÄngsförÀldrar hade vissa förvÀntningar.
HÄllbarhetsredovisning: nÄgot för ett mindre energiföretag?
Det diskuteras allt mer om vÄr pÄverkan pÄ omgivningen och hur vi arbetar
för att framtida generationer skall ha samma möjligheter som vi haft till
att tillfredsstÀlla sina behov. DÀrav har kraven om en utförligare
redovisning uppstÄtt dÀr företag skall visa upp dess sociala och
miljömÀssiga arbete sÄvÀl som det ekonomiska. MÄnga större företag har
börjat upprÀtta nÄgon form av hÄllbarhetsredovisning dÀr sociala,
ekonomiska och miljömÀssiga aspekter behandlas. Det har dock uppstÄtt viss
kritik mot hÄllbarhetsredovisningen dÄ den fortfarande Àr frivillig och dÀr
trovÀrdigheten och legitimiteten i redovisningen ifrÄgasÀtts. GRI Àr en
organisation som upprÀttat riktlinjer för hÄllbarhetsredovisning och som
alla slags företag skall ha möjlighet att anvÀnda för att upprÀtta en
hÄllbarhetsredovisning.
Ett företag i det socialt oacceptabla
Den svenska MMA marknaden Àr idag under hÄrd kritik. MÄnga mÀnniskor menar att det endast Àr kriminella som hÄller pÄ med kamsport och att de tÀvlingar som arrangeras Àr ren brutalitet. Trots det hÀr sÄ har vi idag vÀldigt stora aktörer pÄ den svenska marknaden som inte bara klarar sig utan Àven vÀxer. Men organisationerna har fortfarande den allmÀnna opinionen emot sig. Företagen försöker att framstÄ som sÄ sportsliga och godartade som möjligt och de menar att MMA inte Àr vÄld utan en idrott.
Hur verklig Àr reality-tv? : En studie kring dokusÄpan Paradise Hotel utifrÄn deltagarnas perspektiv
Realityshower och dokusÄpor tar allt större plats i vÄra tv-tablÄer och Àr under stÀndig debatt. Programmen sÀnds numera pÄ prime time och finns hela tiden tillgÀngliga via internet. Just nu Àr dokusÄpan Paradise Hotel mest aktuell och har fÄtt utstÄ mycket kritik. Detta pÄ grund av de stora mÀngder alkohol som deltagarna dricker samt programmets inslag av sexuell karaktÀr.  Genrens namn, reality-tv, ger sken av att det Àr verkligheten som speglas i programmen, men hur verkligt Àr egentligen det vi fÄr se? Hur stor makt har produktionsbolaget över deltagarna och hur redigeras det filmade materialet för att locka tittarna? Det Àr frÄgor som den hÀr uppsatsen syftar till att försöka besvara.
Framtidens marknadsföring - Sociala medier. Fungerar marknadskommunikation via Facebook
Syfte: Undersökningen syftar till att genom observationer av grupper i Facebook beskriva hurföretag i nulÀget ska anvÀnder sig av denna kommunikationsmöjlighet. Med stöd av teorieroch datamaterial, leder mönster i kommunikationen fram till förslag hur företag kan förbÀttrasin kommunikation och genom detta nÄ fram till bÀttre resultat.Teoretisk referensram: De teorier som ansetts relevanta för undersökningen Àr kundlojalitet,CRM och CIM.Metod: Insamling av primÀrdata sker genom observation av sex företags grupper pÄFacebook. En urvalsdiskussion har lett till valet att undersöka tre större företag och tremindre. För att lÀttare hantera kvantitativa data anvÀnds ett verktyg för att bedöma gruppernasaktivitetsnivÄ. För att strukturera hanteringen av kvalitativ data, har materialet delats in i olikakategorier.