"Övervakningspanel eller blodhundar"-Hur effektiv är övervakningen
Studiens syfte är att försöka beskriva Övervakningspanelens eventuella effekt på de bolag på Stockholmsbörsen som fått anmärkning. Detta realiseras genom att undersöka vad det är för typ av anmärkningar bolagen får, hur de hanterar dem och vilka faktorer som kan leda till att bolag får anmärkning. Vi började med att söka information om de teorier som vi använder i arbetet samt att utforma en modell som ledde till ett antal hypoteser. Vi kom fram till att positiv redovisningsteori, agentteori, institutionellteori och legitimitetsteori var de teorier som vi ansåg vara rätt att använda.För att uppnå syftet genomfördes dokumentstudier genom att granska årsredovisningar och kritik från Övervakningspanelen som lett till anmärkning på bolag. Detta ledde till en totalundersökning av noterade bolag på Stockholmsbörsens dåvarande A- och O-listor.Empiriska fakta analyserades bland annat med hjälp av olika tester i SPSS. Som förklarande faktor till vad som påverkar om bolag får anmärkning eller ej, fann vi att storlek kan vara en förklarande variabel. I den kvalitativa analysen fann vi att alla bolag som fått anmärkning hade brutit mot någon av rekommendationerna från Redovisningsrådet. Några bolag hade dessutom brutit mot årsredovisningslagen och andra rekommendationer. Det framkom i studien att bolagens attityd mot Övervakningspanelens anmärkningar ändrades över tiden. Under det sista året, som studien stäckte sig över, var det fler bolag som tyckte att de verkligen hade gjort de fel som Övervakningspanelen anmärkte på.Detta sammantaget tyder på att Övervakningspanelens existens har lett till en mera likriktad och enhetlig inriktning för bolagen. Övervakningspanelen tenderar således att ha någon sorts preventiv effekt på de noterade bolagen på Stockholmsbörsen.