Sök:

Sökresultat:

1427 Uppsatser om Kritik av det rena förnuftet - Sida 8 av 96

En studie om arbetsmotivation hos handlÀggare pÄ FörsÀkringskassan

Denna studie bygger pÄ handlÀggarnas arbetssituation pÄ ett servicekontor i nordöstra SkÄne. Studien avser att undersöka motivationen hos handlÀggarna med hÀnsyn till deras arbetssituation dÀr de dagligen stÀlls inför tuffa situationer med mÄnga svÄra beslut. Undersökningen söker svar pÄ frÄgorna om hur frontlinjebyrÄkrati, kontroll, negativ kritik och hot kan pÄverka handlÀggarnas arbetsmotivation. Det Àr de anstÀlldas bild som speglas i denna studie och det Àr genom deras berÀttelser som svaren pÄ problemformuleringarna kommer fram. Studien har genomförts pÄ FörsÀkringskassans servicekontor i en ort i nordöstra SkÄne.

Budgetlös styrning i praktiken : - parering istÀllet för planering

SAMMANDRAG: Akademiker och praktiker framhÄller en gemensam kritik kring den traditionella budgeteringens tillkortakommanden. Ett stort urval av akademisk litteratur och artiklar gÄr att finna kring denna kritik. Vad som saknas Àr dock ett konkret förtydligande av hur företag i praktiken lyckats avskaffa budget och arbeta med budgetlös styrning. Denna uppsats syftar att utifrÄn Handelsbankens lÄnga tradition utan budget fylla det tom- rum som upplevs finnas kring budgetlös styrning och beskriva hur denna styrning fungerar i praktiken. UtifrÄn ett ?practice-based perspective? Àr utgÄngspunkten att undersöka hur Handelsbankens vardagliga arbete sker, vilka budgetproblem denna budgetlösa styrning lö- ser och att identifiera möjliga nya problem den medför.

Är jag min röst eller Ă€r rösten mitt instrument?: En studie om sĂ„ngstuderande gymnasieelevers uppfattning om röst och identitet

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur gymnasieelever med huvudinstrumentet sÄng upplever sambandet mellan röst och identitet. Deras uppfattning av hur sÄnglektioner pÄverkar deras utveckling av sjÀlvförtroende och identitet undersöks ocksÄ, samt vad de anser kÀnnetecknar en utvecklande sÄngundervisning. Med hjÀlp av kvalitativ intervju av sex intervjuobjekt pÄ tvÄ olika skolor ges följande resultat: De flesta av eleverna menar att rösten kan vara bÄde ett instrument och en del av personligheten eller identiteten. Det Àr dock ett mer personligt eller mer kroppsligt instrument Àn andra. För nÄgra elever pÄverkar deras utveckling av rösten och musikaliteten andra delar av livet, till exempel vilka val av utbildning de tÀnker göra eller hur sjÀlvsÀkra de Àr.

Hur hanteras problematiken i scrumprojekt?

Det har riktats mycket kritik mot de traditionella metoderna pÄ senare tid, och pÄ grund av detta har flera lÀttrörliga, agila metoder konstruerats. Bland dem Àr Scrum den klart vanligaste och anvÀnds av drygt 75 % av företagen som arbetar agilt.Trots den frekventa anvÀndningen visar dock studier pÄ att vÀldigt mÄnga scrumprojekt ute pÄ arbetsmarknaden misslyckas. Det har uppkommit en hel del kritik mot metodens effektivitet och det stÄr klart att det finns ett antal problem som Àr svÄra att hantera.Studien har fokuserat pÄ att undersöka problemen och Àven strukturera upp dem i fyra omrÄden enligt följande: dokumentationsbrist, ineffektiva/oklara arbetsprocesser, svÄrigheter vid stora projekt samt att det Àr svÄrt att hÄlla ett konstant produktfokus.Det har Àven undersökts hur tre fallföretag gÄr tillvÀga för att hantera de fyra problemomrÄdena, bÄde i förhÄllande till hur deras arbetssÀtt skiljer sig frÄn Scrums praxis, samt hur de aktivt arbetar med att hantera omrÄdena.För att besvara forskningsfrÄgan har litteraturstudier och intervjuer genomförts. Intervjuerna gjordes med respondenter kopplade till respektive företag.Studien visar pÄ att samtliga problemomrÄden mÀrks av ute hos de tre fallföretagen. I analysen och slutsatsen presenteras hur företagen förhÄller sig till Scrums praxis samt hur deras egna arbetssÀtt pÄverkar hanteringen av problemen..

SkadestÄndslagen 2 kap. 2 § : Utvecklingen avseende ersÀttning för ren utomobligatorisk förmögenhetsskada

SkadestÄndslagen reglerar det utomobligatoriska skadestÄndsansvaret medan inomkon-traktuella skadestÄnd styrs av kontrakt. I skadestÄndslagen Äterfinns tvÄ huvudtyper av skada, ideell skada och ekonomisk skada. Ekonomisk skada omfattar i sin tur person-, sak- och förmögenhetsskada. Ren förmögenhetsskada finns definierat i 1 kap. 2 § ska-destÄndslagen och Àr sÄdan skada som uppkommer utan samband med person- eller sak-skada.

Hur företag uppfattas : En studie kring varumÀrkespersonligheter och företagens vÀrden

Denna uppsats syftar till att vara ett inlÀgg i debatten kring varumÀrken och dess betydelse för företagen. Vi har i synnerhet tittat pÄ vilka vÀrden som företagen vill förmedla genom sina varumÀrken. Vi ville se om företag som stÀllt upp officiella vÀrderingar för sin organisation ocksÄ arbetat för att nÄ ut med dem till allmÀnheten eller om det egentligen bara rör sig om rena formaliteter. FrÄgan Àr om det möjligtvis Àr sÄ att det idag förvÀntas av företag att de i till exempel Ärsredovisningar och pÄ sina hemsidor anger vilka vÀrden de stÄr för men att dessa inte har nÄgon större praktisk betydelse. För att fÄ svar pÄ detta gjorde vi en kvantitativ undersökning kring allmÀnhetens uppfattning av SAS och Ericsson med mÄlet att kartlÀgga hur vÀl de nÄt ut med sina vÀrden..

Inflationen i Sverige - Hur pÄverkar Sveriges lÄga inflation ekonomin - har Svensson rÀtt om Riksbankens politik?

ReporÀntan Àr sÀnkt till noll för första gÄngen i Sveriges moderna historia samtidigt som det pÄgÄr en livlig debatt om vilken inflationsnivÄ som Àr lÀmpligast. Lars E.O. Svensson arbetade som vice Riksbankschef Ären 2007-2013 och har Äsikter angÄende Riksbankens penningpolitik. Svensson (2014) kritiserar Riksbanken för att hÄlla för lÄg inflation, som enligt honom har bidragit till problem i Sveriges ekonomi. Svensson menar att Riksbanken har tagit hÀnsyn till hushÄllens skuldsÀttning pÄ arbetslöshetens bekostnad.

Biofiltrering av luft förorenad med terpener : Biofiltration of air polluted with terpenes

UtslÀpp av lÀttflyktiga organiska föreningar (VOC) Àr ett vÀxande mijlöproblem. Biofiltrering Àr ett relativt billigt sÀtt att rena luft förorenad med VOC. Biofiltrering har ocksÄ en fördel i att föroreningen helt bryts ned och inte endast övergÄr i en annan form. Rapporten beskriver arbetet kring tvÄ biofilter av kolonntyp. Mikroberna som anvÀndes kom frÄn frÀmst trÀflis och jord.

Ett rum mellan religion och ateism

Michel Onfray Àr idag den mest lÀsta och omdebatterade franske filosofen. Boken Handbok för ateister som utkom förra Äret har bara i Frankrike sÄlt i 200 000 exemplar och har hittills utkommit i 9 lÀnder. En av anledningarna till att han vunnit en bred publik Àr att författaren lyckas med att skriva klargörande och enkelt om angelÀgna frÄgor. Konflikter mellan ateister och teister uppstÄr stÀndigt och mitt syfte med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka vilken kritik som riktar sig mot ateister som Michel Onfray. Vad anser Onfray om monoteismen?Jag har anvÀnt mig av nÀrlÀsning av boken Handbok för ateister, vidare gjorde jag en mediesökning dÀr jag letade fram olika artiklar och bloggar som riktade sin kritik mot den boken och mot Michel Onfray.Onfray riktar en skarp kritik mot alla monoteistiska lÀror som kristendomen, judendomen och islam.

KartlÀggning och utvÀrdering av utbildningar : en svaghet i företag?

Kurs: Kandidatuppsats 41-60p, vÄren - 2002, Företagsekonomi Titel: KartlÀggning och utvÀrdering av utbildningar - en svaghet i företag? Författare: Annika Andersson , Nina Blomkvist och Goce Lamevski Handledare: Göran Alsén, IEM, Blekinge Tekniska Högskola Syfte: VÄrt syfte med uppsatsen Àr att beskriva och skapa förstÄelse för vilka faktorer som ligger bakom hur företag kartlÀgger utbildningsbehov, vilka utvÀrderingsmetoder som anvÀnds samt hur effekter kan tydliggöras i organisationen. Vidare Àr syftet att efter studien kunna bemöta den kritik som vi tar upp i problemdiskussionen. Metod: Vi har i denna studie anvÀnt oss av semistrukturerade, kvalitativa intervjuer med utbildningsansvariga inom telecombranschen. Slutsats: I vÄr studie har vi kommit fram till att företag lÀgger ner, ett till synes noggrant arbete med att karlÀgga behov för utbildning, i kontrast till den kritik som har framhÄllits av forskare.

Blivande förskollÀrares berÀttelser om mÄngkultur : en intervjustudie om blivande förskollÀrares erfarenheter frÄn LÀrarutbildningen med inriktning mot förskolan

Syftet med det hÀr examensarbetet har varit att synliggöra blivande pedagogers förestÀllningar om hur mÄngkulturellt arbete kan komma att se ut för dem nÀr de kommer ut i förskolan men Àven att reflektera över hur utbildningen har förberett dem. I litteraturgenomgÄngen har Förskolans mÄl som relaterar till mÄngkultur och kritik mot lÀrarutbildningen behandlats. DÀrefter har olika begrepp sÄ som kultur, mÄngkultur, mÄngkulturell, interkulturell och interkulturalitet bearbetas för att skapa en klarare bild över vad dessa innebÀr och utifrÄn det utforma en teoretisk referensram.Studien har en kvalitativ ansats och materialet bestod av fyra intervjuer av lÀrarstuderande med inriktning mot förskolan. Semi-strukturerade frÄgor har anvÀnts i syfte att synliggöra en mÄngfald av uppfattningar hos informanterna.Undersökningen visade att de blivande pedagogernas upplevelser tyder pÄ att LÀrarutbildningen mot förskolan Àr förberedande till att möta en kulturell mÄngfald men Àven att ÀmnesomrÄdet behöver behandlas mera. TvÄ av de blivande förskollÀrarna riktar kritik mot tvÄ kurser samtidigt som de Àr positivt instÀllda till en annan.

RÀnteavdragsbegrÀnsningar vid koncerninterna lÄn. En analys av ventilens förenlighet med legalitetsprincipen resepektive etableringsfriheten

Som utgÄngspunkt gÀller enligt inkomstskattelagen att alla rÀntor fÄr dras av. Kravet pÄ att utgifter mÄste ha ett kausalsamband med inkomsters förvÀrvande och bibehÄllande gÀller alltsÄ inte. Sedan 1 januari 2009 begrÀnsas dock avdragsrÀtten för vissa rÀntebetalningar. BestÀmmelserna infördes som ett resultat av att Skatteverket uppmÀrksammat ett antal rÀnteupplÀgg som vÀsentligen urholkat skatteunderlaget och som inte kunde angripas med skatteflyktslagen. De nya bestÀmmelserna tar sikte pÄ koncerninterna förhÄllanden och innebÀr ett avdragsförbud pÄ rÀntor pÄ koncerninterna lÄn som tagits för att förvÀrva delÀgarrÀtter frÄn ett företag inom koncernen.

Kostdebatten mellan Livsmedelsverket och lÄgkolhydratkostföresprÄkare (LCHF)

Wind Hanna (2009) Kostdebatten mellan Livsmedelsverket och lÄgkolhydratkostföresprÄkare (LCHF). C-uppsats i pedagogik, Institutionen för Pedagogik, Didaktik och Psykologi, Högskolan i GÀvle.  Kostdebatten mellan Livsmedelsverket och lÀkaren Annika Dahlqvist har de senaste tvÄ Ären fÄtt stort utrymme i media. Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att med inspiration frÄn diskursanalys beskriva och förklara dels Annika Dahlqvists kritik mot Livsmedelsverkets kostrÄd och hur Livsmedelsverket bemöter kritiken, dels hur parterna framstÀlls i ett urval medieartiklar. Sex artiklar togs fram genom sökning pÄ Google och Livsmedelsverkets hemsida.

Analys av förekomsten av diskriminerande strukturer i lÀromedel och kursplan

DÄ flera tidigare rapporter slagit fast att diskriminering inom skolan Äterfinns sÄvÀl som i lÀromedel och i skolan som institution sÄ syftar detta arbete till att analysera om Àven nyproducerade lÀromedel för grundskolan och gymnasiet, och i detta fall en kursplan frÄn lÀrarutbildningen, kan sÀgas bidra till att upprÀtthÄlla diskriminerande strukturer. Detta arbete Àr framförallt inriktat pÄ begrepp som etnocentrism och etnisk diskriminering och förekomsten av dem. Som metod anvÀnds en innehÄllsanalys samt en syftesrelaterad analys med exponerande kritik. Arbetet visar att mycket av den kritik som lyftes mot lÀromedel som var producerade fram till tidigt 2000-tal Àven Àr berÀttigade nÀr lÀromedel frÄn 2012 analyseras. Det Àr framförallt nÀrvaron av eurocentrism, strukturell rasism, och etnisk diskriminering som kan sÀgas skapa maktojÀmlikheter i lÀromedlen.

RÀttsskyddsförsÀkringen och det fria valet av ombud

Den statliga rÀttshjÀlpen gjordes i slutet av 90-talet subsidiÀr till rÀttsskyddet i privata försÀkringar. Sedan dess utgör rÀttsskyddsförsÀkringen i realiteten den enda möjligheten för en enskild att erhÄlla ett ekonomiskt bidrag för juridisk hjÀlp nÀr vederbörande hamnat i rÀttstvist. RÀttsskyddsförsÀkringen har genomgÄtt vissa förÀndringar de senaste Ären pÄ grund av kritik som riktats mot den svenska lagstiftningen och försÀkringsvillkoren. Europeiska kommissionen har pÄtalat att den svenska lagstiftningen har givit en alltför stor frihet till avtalsparterna, och dÀrmed i praktiken till försÀkringsbolagen, att sjÀlva bestÀmma om detaljerna i rÀttsskyddsförsÀkringen. UngefÀr vid samma tid som kommissionens kritik nÄdde Sverige meddelade Högsta domstolen en dom dÀr man menade att försÀkringsbolagens villkor för rÀttsskyddsförsÀkringen begrÀnsade den försÀkrades fria val av ombud.

<- FöregÄende sida 8 NÀsta sida ->