Bakgrund och problemdiskussion: IFRS/IAS har antagits inom EU som en rad iharmoniseringen mellan nationella redovisningsrekommendationer. Standardensyftar till att skapa en mer neutral redovisning genom att bland annat införavÀrderingsregler till verkligt vÀrde. Det har dock uppkommit kritik mot IFRS/IAS,som bland annat handlar om att standarderna Àr svÄrhanterliga och att anvÀndandetav verkligt vÀrde Àr diffust.Problemformulering: Finns det en risk att fler företagsbubblor skapas genom de nyaredovisningsreglerna för koncerner (IFRS/IAS)? Vad Àr revisorns och bankens rollvid upptÀckandet av företagsbubblor?Syfte: Syftet Àr att analysera om IFRS/IAS standarden ger en möjlighet att skapa flerföretagsbubblor samt revisorernas och kreditgivarnas ansvar vid identifiering avdem. Vi har en utredande ambition nÀr det gÀller att uppfylla studiens syfte.AvgrÀnsning: Studien behandlar endast företag med revisionsplikt pÄ en nationellnivÄ.

Denna rapport behandlar en analysmodell som anvÀnts för att analysera Half Life 2-seriens level design. UtifrÄn denna analys av Half Life 2-serien skapades sedan ett verk baserat pÄ de data som samlats in. Verket kallas Project 25. MÄlet med Project 25 var att skapa en spelupplevelse som level designmÀssigt Àr sÄ lik den kommersiella spelserien Half-Life 2 (Valve Corporation, 2004), Half-Life 2 Episode 1 (Valve Corporation, 2006) och Half-Life 2 Episode 2 (Valve Corporation, 2007) att en spelare inte skulle kunna uppleva nÄgon skillnad i kvalité.Denna rapport Àr indelad i tre delmoment. Först gjordes en förundersökning dÀr tempovÀxlingen i Half Life 2-serien analyserades, sedan skapades sjÀlva verket och slutligen utfördes en kvantitativ enkÀtundersökning i syfte att försöka verifiera om verket uppfyllt sitt mÄl eller inte.

 Efter reformationen lÄg Luthers lilla katekes till grund för folkundervisningen. Under 1800-talet började dock kritik mot den ensidiga undervisningen dyka upp, bÄde av pedagogiska, men ocksÄ av ideologiska skÀl (Skolverket 2009). Detta hade en viss pÄverkan och i 1919 Ärs undervisningsplan sÄgs Luthers lilla katekes som en historisk handling som representerade den tiden, dÄ den utkom. Nu fick istÀllet Nya testamentets Bergspredikan en centralt viktig roll som utgÄngslÀge för att reflektera över vÀrdegrundsfrÄgor i undervisningen.1951, efter att religionsfrihetslagen införts, uppkom en del frÄgor angÄende vilken kristendomsundervisningens roll skulle vara. Grunden för religionsundervisningen under 1960-talet var att den skulle vara objektiv, saklig och allsidig.

Sammanfattning Vi har med vÄrt examensarbete velat undersöka Arbetsmarknadsverket (AMV) och dess verksamhet. VÄrt syfte var att nÀrmare studera mÄl, styrning, organisation och enhetlighet. För att uppnÄ vÄrt syfte har vi anvÀnt oss av en kvalitativ forskningsmetod dÀr vi har intervjuat tjÀnstemÀn inom AMV. Vi har i vÄr kunskapsbakgrund velat ge en bild av AMV: s organisation och verksamhet. Detta har vi gjort för att öka förstÄelsen för vÄr studie om Arbetsmarknadsverket. Vi har Àven tagit fram och presenterat de teoretiska perspektiv som vi ansÄg vara relevanta för vÄrt syfte och vÄr resultatanalys.

?Lyxrenovering? har uppmÀrksammats som ett fenomen i massmedia under flera tillfÀllen de senaste Ären. Bilden som har förmedlats Àr att hyresgÀster med lÄg inkomst har tvingats flytta pÄ grund av kraftiga hyreshöjningar som skett efter renoveringar av deras lÀgenheter. Somliga menade att skötseln av fastigheterna har försummats under en lÀngre tid och att fastighetsÀgarna, med stöd av domstolens godkÀnnande, motiverade hyreshöjningarna med att det fanns ett stort behov av renovering. Kritik har framförts mot bruksvÀrdessystemet som anvÀnds som ett verktyg för att bestÀmma hyresnivÄn.

DÄ naturlig mark görs om till hÄrdgjord yta i samband med bygge av vÀgar och bostadsomrÄden ökar flödesbelastningen till nÀrliggande sjöar och vattendrag. Vattenmassorna tar med sig de föroreningar som bland annat finns inbyggda i byggnadsmaterialet, som kommer frÄn trafiken eller frÄn verksamheter som till exempel industrier eller djurhÄllning. För att förhindra att föroreningarna sprids till de naturliga vattendragen kan ÄtgÀrder sÀttas in för att rena vattnet innan utslÀpp till recipienten. Detta kan Ästadkommas med hjÀlp av till exempel sÄ kallade dagvattendammar. Den frÀmsta processen för rening i dagvattendammar Àr sedimentation. In till dammarna kommer vanligtvis stora mÀngder partiklar och suspenderat material till vilka föroreningar, som till exempel nÀringsÀmnen och metaller, kan fÀsta.

Sedan sin introduktion pÄ 1940-talet har antibiotika varit nÄgra av de viktigaste lÀkemedlen vi har, bÄde inom human- och veterinÀrmedicin. De anvÀnds för att behandla och förebygga bakteriella infektioner. VÀrlden över har det ocksÄ anvÀnts i tillvÀxtstimulerande syfte i varierande grad, och pÄ sina hÄll fortfarande Àven idag. DÄ administreras det i subterapeutiska koncentrationer under en lÄng tid vilket medför stora resistensproblem i det lÄnga loppet. Syftet med denna litteraturstudie var att se hur fem lÀnders antibiotikaresistenslÀge ser ut idag och vad som pÄverkar det. Detta uppnÄddes genom jÀmförelser av lÀndernas antibiotikaanvÀndning och resistenslÀge pÄ gris, exemplifierat genom tre olika bakterier ? MRSA, ESBL-producerande Escherichia coli och erythromycinresistenta Enterococcus spp.. De lÀnder som studerades var Sverige, Danmark, NederlÀnderna, USA och Kina. Skillnader som finns mellan lÀnder Àr exempelvis huruvida antibiotika fÄr anvÀndas i tillvÀxtstimulerande syfte, om antibiotika mÄste vara receptbelagt och om det anvÀnds i profylaktiskt syfte.

Syftet med den hÀr studien var att undersöka hur pedagoger pÄ gymnasiet arbetar för att fÄ alla elever att nÄ mÄlen utan att anvÀnda segregerande lösningar. Det görs genom att titta nÀrmare pÄ hur pedagogerna lÀgger upp undervisningen nÀr mÄlet Àr att skapa inkludering. För att utvÀrdera pedagogernas uppfattning av undervisningen ges Àven elevernas syn. Vidare undersöks hur vida rektorns instÀllning pÄverkar hur pedagogerna arbetar.Studien Àr upplagt som en fallstudie och beskriver arbetet pÄ en fristÄende gymnasieskola i en mellanstor svensk stad. För att kunna svara pÄ frÄgestÀllningarna genomfördes en kvalitativ del och en kvantitativ del.

Eftersom den offentliga sektorn blir mer och mer privatiserad vÀcktes vÄrt intresse för att studera entreprenörskap inom detta omrÄde. Genom att konkurrensutsÀtta olika delar inom den offentliga sektorn öppnar det upp för nya privata aktörer. Vi intresserade oss för vÄrdmarknaden och valde att titta pÄ sjukgymnaster vilket Àr en grupp som finns som privata aktörer i olika former pÄ denna marknad.Syftet med denna rapport Àr att fÄ en förstÄelse för hur det Àr att vara egen företagare inom sjukgymnastik samt beskriva egenskaper som Àr viktiga för privat praktiserande sjukgymnaster för att lyckas som företagare.Vi har intervjuat Ätta sjukgymnaster, varav sex Àr privat praktiserande med en sÄ kallad ersÀttningsetablering. Vi har Àven intervjuat en som har privat praktik men som valt att inte vara knuten till landstinget och en som tidigare varit privat praktiserande men som valt att sÀlja företaget och istÀllet arbeta kvar som verksamhetschef.NÄgra av de teorier som har anvÀnt oss av utifrÄn vÄrt resultat Àr Schumpeters entreprenörskapsteori, Johannisson som skriver om drivkrafter till att starta eget företag och Nilssons studie "Forskare som startar eget för att kommersialisera egen idé" som handlar om smÄ företagarens identitetsarbete. Vidare har vi anvÀnt oss av marknadsföringsteorier inom nÀtverk, word of mouth och diversifiering.Slutsatsen av studien Àr att respondenterna anser sin identitet som sjukgymnast vara starkare Àn den som företagare.

Bakgrund: I dagens samhÀlle pÄgÄr stÀndiga debatter om genus i olika kontexter, diskussionen om exempelvis löneskillnader, barnuppfostran och vÄrdande utifrÄn genus Àr nÀrvarande i media, i sÄvÀl TV som tidningar och pÄ internet. Studier har visat pÄ att kvinnor och mÀn uppfattar vÄrdande olika samt har olika preferenser för hur vÄrdandet skall utformas ? sjuksköterskor bör dÀrför vara genusmedvetna i mötet med patienten för att kunna ge genuskÀnsligt vÄrdande utifrÄn en personcentrerad utgÄngspunkt.Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att beskriva patienters uppfattningar av vÄrdande ? ur ett genusperspektiv.Metod: Detta arbete har genomförts som en litteraturöversikt och har baserats pÄ 14 stycken vetenskapliga artiklar som har analyserats med en kvalitativ designmetod. Arbetet Àr förankrat med utgÄngspunkt i Katie Erikssons teori om vÄrdande.Resultat: Resultatet utgörs av tre teman; (a) Kvinnor och mÀns förvÀntningar samt önskemÄl för vÄrdande, (b) NÀr förvÀntningar och önskemÄl ej tillgodoses samt (c) NÀr förvÀntningar och önskemÄl tillgodoses. Olikheter mellan könen gÀllande uppfattningar av vÄrdande framkom frÀmst vid missnöje.

Sedan revisionsplikten avskaffades 1 november 2010 har det diskuterats pÄ mÄnga hÄll i samhÀllet kring hur det pÄverkar kvalitén pÄ de berörda företagens Ärsredovisningar samt deklarationer. Bolagsverket pÄstÄr att de ser en tydlig ökning av kvalitetsbrister i Ärsredovisningar samt att antal försent inlÀmnade Ärsredovisningar har ökat. Skatteverket har liknande kritik angÄende deklarationerna som företagen lÀmnar in Ärligen.Det var ett direktiv frÄn EuroparÄdet som ledde till införandet av frivillig revision i smÄ företag. MÄlet var att sÀnka de administrativa kostnaderna för företag inom Europa för att göra dem mer konkurrenskraftiga mot omvÀrlden. Det var dock upp till Sverige att sÀtta upp egna grÀnser för vilka företag som fÄr utnyttja reglerna om frivillig revision.

Hösten 2003 valdes 38-Ärige Fredrik Reinfeldt till ny partiordförande för Moderata samlingspartiet. Moderaterna hade med 15,2 procent i riksdagsvalet 2002 gjort sitt sÀmsta val sedan 1973. VÄren 2005 noterades opinionssiffror pÄ över 30 procent för partiet. Men glÀdjeyttringarna över opinionsframgÄngarna blandades med kritik frÄn de egna leden mot den nya partiledningens politik. I uppsatsen undersöks moderaternas politik under Fredrik Reinfeldt ur ett konservativt perspektiv och ett försök görs att klargöra om det skett nÄgon grundlÀggande förÀndring av politiken och i sÄ fall vilka vÀrderingar som pÄverkat den.

DÄ alltfler företag i dag internationaliseras tack vare öppnare grÀnser mellan lÀnder och en friare marknad för kapital och arbetskraft, ökar Àven betydelsen av kunskaper inom interkulturell kommunikation. Med denna uppsats avser vi att undersöka hur kulturella skillnader kommer till uttryck vid möten inom och mellan organisationer. Fokus för undersökningen har varit Spanien-Sverige dÄ handelsrelationerna mellan dessa lÀnder aldrig varit mer omfattande. Detta samarbete har underlÀttats av medlemskapet i EU vilket förenklar handel och investeringar.Studien Àr kvalitativ och data har insamlats via direktintervjuer. De teorier som ligger till grund för analysen Àr kopplade till interkulturell kommunikation samt nationella kulturers inverkan pÄ mÀnniskors beteende.

Denna uppsats handlar om arrangerade Àktenskap. Syftet Àr att undersöka dels hur kvinnor som lever i en miljö dÀr arrangerade Àktenskap Àr vanligt förekommande, beskriver, uppfattar och vÀrderar denna form av Àktenskap och dels hur dessa pÄverkas av andra samhÀllens syn pÄ det arrangerade Àktenskapet. En annan infallsvinkel Àr hur det professionella mötet inom socialt arbete i Sverige med personer som lever i ett sammanhang dÀr arrangerade Àktenskap Àr vanligt ser ut samt hur det upplevs, uppfattas och vÀrderas av de professionella. Intervjuer har gjorts med sju kvinnor i Palestina, som antingen lever i eller har levt i ett arrangerat Àktenskap, eller befinner sig i en miljö dÀr denna form av Àktenskap Àr vanligt förekommande. Intervjuer har Àven utförts med en kurator, en lÀrare och en behandlingsassistent i Sverige som genom sina professionaliteter pÄ nÄgot sÀtt kommer i kontakt med det arrangerade Àktenskapet.

AbstraktStudien ifrÄgasÀtter huruvida diskrimineringslagens Àr tillrÀcklig eller inte. Internationella granskningsrapporter om diskrimineringssituationen i Sverige har undersökts sÄ vÀl som rÀttsfall och forskning i Sverige. I analysen lyfts de argument fram som de internationella granskningsorganen belyst i sina rapporter. Dessa argument behandlas tillsammans med den socialkonstruktivistiska och den intersektionella teorin. Undersökningen har visat att de internationella granskningskommittéerna ser viss betydande diskriminering i samhÀllet.