Sveriges intrÀde i EU 1995 har lett till mÄnga förÀndringar i det svenska rÀttssystemet. Svenska domstolar har dÀrmed fÄtt en ny arbetssituation och nya skyldigheter. Flera förÀndringar har skett i svensk processrÀtt, och grundlÀggande EU-rÀttsliga principer som de om direkt effekt och EU-rÀttens företrÀde framför nationell rÀtt, har stÀllt de nationella domstolarna inför flera utmaningar.Den mest grundlÀggande skyldigheten de svenska domstolarna har gentemot EU Àr förpliktelsen att inhÀmta förhandsavgörande frÄn EU-domstolen. SistainstansrÀtterna Àr skyldiga att göra detta nÀrhelst de Àr osÀkra pÄ tolkningen och/eller tillÀmpningen av en EU-rÀttslig bestÀmmelse. Detta Àr en lÄngtgÄende förpliktelse som endast har tvÄ undantag: det första Àr i de fall EU-domstolen redan dömt i ett identiskt fall (acte éclairé); det andra Àr dÄ den nationella domstolen anser att den EU-rÀttsliga bestÀmmelsen Àr tillrÀckligt klar och tydligt för att den sjÀlvstÀndigt ska kunna tillÀmpa den (acte clair).Dessa skyldigheter har lett till ett flertal problem för de svenska domstolarna.

Hedersrelaterat vÄld har inga grÀnser. Det sker inte endast i ett land, av ett folk med en specifik etnicitet, kultur eller religion. Hedersrelaterat vÄld existerar vÀrlden runt, Àven i Sverige. Mordet pÄ Fadime Sahindal fick internationell uppmÀrksamhet och folk var i chock, speciellt den svenska regeringen som lÀnge försökte förneka vÄldets existens i vÄrt avlÄnga jÀmstÀllda land. Hedersrelaterat vÄld Àr en kategori av vÄld som i de flesta fall drabbar unga kvinnor som vÀgrar att infinna sig i familjens eller slÀktens normer och regler.

MÄnga aktörer i byggbranschen anser att det Àr viktigt att jobba för ökad kvalitet av sin produkt/tjÀnst, för att minska fel som kan uppstÄ samt minska sina kostnader. Med det stora antalet aktörer som förekommer i en byggprocess Àr det ett behov att erfarenhetsÄterföringen sker i samarbete med samtliga aktörer. De olika aktörerna sitter pÄ olika kompetenser och kommer frÄn olika organisationer som i sin tur har sin kultur, sina system och sin linjeorganisationsform. Detta gör att det Àr en utmaning för den som leder ett projekt att se till att rÀtt kompetenser och tillrÀckliga resurser finns tillgÀngliga vid rÀtt tillfÀlle. För konsulten innebÀr detta att bedömningen av projekteringsarbetet sker av entreprenören i produktionsskedet och av bestÀllaren i förvaltningsskedet.

Idag finns en mÄngfald av redovisningssÀtt nÀr det gÀller pensionsÄtaganden i smÄ företag. Detta har dels sin förklaring i att pensionsÄtaganden innebÀr skyldigheter som regleras först i en avlÀgsen framtid, vilket gör att det Àr mycket svÄrt att faststÀlla ett nuvÀrde av dessa och dels i att nuvarande regelverk lÀmnar utrymme för företags egna tolkningar. FrÄgan Àr om komplexiteten som Àr förenad med pensionsÄtaganden och avsaknaden av ett enhetligt sÀtt att redovisa desamma pÄ, kan leda till att företag redovisar lÀmnade pensionslöften, pÄ ett sÄdant sÀtt att en missvisande bild av finansiell stÀllning uppstÄr.Huvudsyftet i denna uppsats Àr att undersöka varför företags redovisning av pensionsÄtaganden skiljer sig Ät och pÄ vilka sÀtt redovisningen i frÄga kan leda till en missvisande bild av resultat och finansiell stÀllning. Ett delsyfte Àr att undersöka hur revisorer granskar företags pensionsÄtaganden.Uppsatsens syften och problemformulering har varit avgörande för de metodologiska val som gjorts före den empiriska undersökningen. Författarna har i studien haft ett hermeneutiskt förhÄllningssÀtt.

VÄtmarker har lÀnge varit viktiga inslag i Sveriges odlingslandskap. Dels för mÀnniskan men framförallt för vilda fÄglar. Stora förÀndringar skedde emellertid under slutet av 1800-talet och fram till mitten av 1900-talet. MÄnga Äar rÀtades, marker dikades och vattennivÄer i sjöar sÀnktes. Sveriges vÀxande befolkning var anledningen till att jordbruket krÀvde allt större utrymme.

Syftet med min undersökning Àr att utvÀrdera tillÀmpbarheten av metoden FA/SIMM. En utrednings- och analysansats som ska underlÀtta breda och vÀlförankrade beslutsunderlag för förÀndringar inom olika verksamheter. Som underlag för min utvÀrdering har jag anvÀnt en fallstudie av grundutbildningen för informatikÀmnet inom ISM vid Institutionen för datavetenskap, Linköpings universitet. En fallstudie i vilken jag undersöker hur administrationen av kurser fungerar, administration i betydelsen planering, samordning och organisering av olika handlingar. I rapporten redovisar jag endast ett kort utdrag av resultatet frÄn fallstudien.

Bakgrund och problemdiskussion: IFRS/IAS har antagits inom EU som en rad iharmoniseringen mellan nationella redovisningsrekommendationer. Standardensyftar till att skapa en mer neutral redovisning genom att bland annat införavÀrderingsregler till verkligt vÀrde. Det har dock uppkommit kritik mot IFRS/IAS,som bland annat handlar om att standarderna Àr svÄrhanterliga och att anvÀndandetav verkligt vÀrde Àr diffust.Problemformulering: Finns det en risk att fler företagsbubblor skapas genom de nyaredovisningsreglerna för koncerner (IFRS/IAS)? Vad Àr revisorns och bankens rollvid upptÀckandet av företagsbubblor?Syfte: Syftet Àr att analysera om IFRS/IAS standarden ger en möjlighet att skapa flerföretagsbubblor samt revisorernas och kreditgivarnas ansvar vid identifiering avdem. Vi har en utredande ambition nÀr det gÀller att uppfylla studiens syfte.AvgrÀnsning: Studien behandlar endast företag med revisionsplikt pÄ en nationellnivÄ.

Denna rapport behandlar en analysmodell som anvÀnts för att analysera Half Life 2-seriens level design. UtifrÄn denna analys av Half Life 2-serien skapades sedan ett verk baserat pÄ de data som samlats in. Verket kallas Project 25. MÄlet med Project 25 var att skapa en spelupplevelse som level designmÀssigt Àr sÄ lik den kommersiella spelserien Half-Life 2 (Valve Corporation, 2004), Half-Life 2 Episode 1 (Valve Corporation, 2006) och Half-Life 2 Episode 2 (Valve Corporation, 2007) att en spelare inte skulle kunna uppleva nÄgon skillnad i kvalité.Denna rapport Àr indelad i tre delmoment. Först gjordes en förundersökning dÀr tempovÀxlingen i Half Life 2-serien analyserades, sedan skapades sjÀlva verket och slutligen utfördes en kvantitativ enkÀtundersökning i syfte att försöka verifiera om verket uppfyllt sitt mÄl eller inte.

 Efter reformationen lÄg Luthers lilla katekes till grund för folkundervisningen. Under 1800-talet började dock kritik mot den ensidiga undervisningen dyka upp, bÄde av pedagogiska, men ocksÄ av ideologiska skÀl (Skolverket 2009). Detta hade en viss pÄverkan och i 1919 Ärs undervisningsplan sÄgs Luthers lilla katekes som en historisk handling som representerade den tiden, dÄ den utkom. Nu fick istÀllet Nya testamentets Bergspredikan en centralt viktig roll som utgÄngslÀge för att reflektera över vÀrdegrundsfrÄgor i undervisningen.1951, efter att religionsfrihetslagen införts, uppkom en del frÄgor angÄende vilken kristendomsundervisningens roll skulle vara. Grunden för religionsundervisningen under 1960-talet var att den skulle vara objektiv, saklig och allsidig.

Sammanfattning Vi har med vÄrt examensarbete velat undersöka Arbetsmarknadsverket (AMV) och dess verksamhet. VÄrt syfte var att nÀrmare studera mÄl, styrning, organisation och enhetlighet. För att uppnÄ vÄrt syfte har vi anvÀnt oss av en kvalitativ forskningsmetod dÀr vi har intervjuat tjÀnstemÀn inom AMV. Vi har i vÄr kunskapsbakgrund velat ge en bild av AMV: s organisation och verksamhet. Detta har vi gjort för att öka förstÄelsen för vÄr studie om Arbetsmarknadsverket. Vi har Àven tagit fram och presenterat de teoretiska perspektiv som vi ansÄg vara relevanta för vÄrt syfte och vÄr resultatanalys.

?Lyxrenovering? har uppmÀrksammats som ett fenomen i massmedia under flera tillfÀllen de senaste Ären. Bilden som har förmedlats Àr att hyresgÀster med lÄg inkomst har tvingats flytta pÄ grund av kraftiga hyreshöjningar som skett efter renoveringar av deras lÀgenheter. Somliga menade att skötseln av fastigheterna har försummats under en lÀngre tid och att fastighetsÀgarna, med stöd av domstolens godkÀnnande, motiverade hyreshöjningarna med att det fanns ett stort behov av renovering. Kritik har framförts mot bruksvÀrdessystemet som anvÀnds som ett verktyg för att bestÀmma hyresnivÄn.

DÄ naturlig mark görs om till hÄrdgjord yta i samband med bygge av vÀgar och bostadsomrÄden ökar flödesbelastningen till nÀrliggande sjöar och vattendrag. Vattenmassorna tar med sig de föroreningar som bland annat finns inbyggda i byggnadsmaterialet, som kommer frÄn trafiken eller frÄn verksamheter som till exempel industrier eller djurhÄllning. För att förhindra att föroreningarna sprids till de naturliga vattendragen kan ÄtgÀrder sÀttas in för att rena vattnet innan utslÀpp till recipienten. Detta kan Ästadkommas med hjÀlp av till exempel sÄ kallade dagvattendammar. Den frÀmsta processen för rening i dagvattendammar Àr sedimentation. In till dammarna kommer vanligtvis stora mÀngder partiklar och suspenderat material till vilka föroreningar, som till exempel nÀringsÀmnen och metaller, kan fÀsta.

Sedan sin introduktion pÄ 1940-talet har antibiotika varit nÄgra av de viktigaste lÀkemedlen vi har, bÄde inom human- och veterinÀrmedicin. De anvÀnds för att behandla och förebygga bakteriella infektioner. VÀrlden över har det ocksÄ anvÀnts i tillvÀxtstimulerande syfte i varierande grad, och pÄ sina hÄll fortfarande Àven idag. DÄ administreras det i subterapeutiska koncentrationer under en lÄng tid vilket medför stora resistensproblem i det lÄnga loppet. Syftet med denna litteraturstudie var att se hur fem lÀnders antibiotikaresistenslÀge ser ut idag och vad som pÄverkar det. Detta uppnÄddes genom jÀmförelser av lÀndernas antibiotikaanvÀndning och resistenslÀge pÄ gris, exemplifierat genom tre olika bakterier ? MRSA, ESBL-producerande Escherichia coli och erythromycinresistenta Enterococcus spp.. De lÀnder som studerades var Sverige, Danmark, NederlÀnderna, USA och Kina. Skillnader som finns mellan lÀnder Àr exempelvis huruvida antibiotika fÄr anvÀndas i tillvÀxtstimulerande syfte, om antibiotika mÄste vara receptbelagt och om det anvÀnds i profylaktiskt syfte.

Syftet med den hÀr studien var att undersöka hur pedagoger pÄ gymnasiet arbetar för att fÄ alla elever att nÄ mÄlen utan att anvÀnda segregerande lösningar. Det görs genom att titta nÀrmare pÄ hur pedagogerna lÀgger upp undervisningen nÀr mÄlet Àr att skapa inkludering. För att utvÀrdera pedagogernas uppfattning av undervisningen ges Àven elevernas syn. Vidare undersöks hur vida rektorns instÀllning pÄverkar hur pedagogerna arbetar.Studien Àr upplagt som en fallstudie och beskriver arbetet pÄ en fristÄende gymnasieskola i en mellanstor svensk stad. För att kunna svara pÄ frÄgestÀllningarna genomfördes en kvalitativ del och en kvantitativ del.

Eftersom den offentliga sektorn blir mer och mer privatiserad vÀcktes vÄrt intresse för att studera entreprenörskap inom detta omrÄde. Genom att konkurrensutsÀtta olika delar inom den offentliga sektorn öppnar det upp för nya privata aktörer. Vi intresserade oss för vÄrdmarknaden och valde att titta pÄ sjukgymnaster vilket Àr en grupp som finns som privata aktörer i olika former pÄ denna marknad.Syftet med denna rapport Àr att fÄ en förstÄelse för hur det Àr att vara egen företagare inom sjukgymnastik samt beskriva egenskaper som Àr viktiga för privat praktiserande sjukgymnaster för att lyckas som företagare.Vi har intervjuat Ätta sjukgymnaster, varav sex Àr privat praktiserande med en sÄ kallad ersÀttningsetablering. Vi har Àven intervjuat en som har privat praktik men som valt att inte vara knuten till landstinget och en som tidigare varit privat praktiserande men som valt att sÀlja företaget och istÀllet arbeta kvar som verksamhetschef.NÄgra av de teorier som har anvÀnt oss av utifrÄn vÄrt resultat Àr Schumpeters entreprenörskapsteori, Johannisson som skriver om drivkrafter till att starta eget företag och Nilssons studie "Forskare som startar eget för att kommersialisera egen idé" som handlar om smÄ företagarens identitetsarbete. Vidare har vi anvÀnt oss av marknadsföringsteorier inom nÀtverk, word of mouth och diversifiering.Slutsatsen av studien Àr att respondenterna anser sin identitet som sjukgymnast vara starkare Àn den som företagare.