FörtĂ€tning Ă€r ett av ledorden i dagens stadsplaneringstradition och i mĂ„nga av landets miljonprogramsomrĂ„den föreslĂ„s inslag av bebyggelseförtĂ€tning. Denna uppsats söker svar pĂ„ vad det Ă€r man vill uppnĂ„ med dessa förtĂ€tningsplaner. Är det sĂ„ att det finns generella problem i miljonprogrammens fysiska struktur, pĂ„ vilka förtĂ€tning skulle kunna ha en positiv inverkan? Samtidigt som det funktionalistiska miljonprogrammet fĂ„r utstĂ„ en hel del kritik anses de Ă€ndĂ„ ha en rad egenskaper som bidrar till en god boendemiljö, sĂ„som stora grönytor och bilfria bostadsmiljöer. Hur beaktas dessa aspekter nĂ€r omrĂ„dena nu stĂ„r inför förtĂ€tningsplaner? Genom litteraturstudier samt fallstudier av tre miljonprogramsomrĂ„den i olika delar av Sverige studeras fenomenet förtĂ€tning av miljonprogramsomrĂ„den. I och med de skift ande förutsĂ€ttningarna i de tre studieomrĂ„dena Ă€r det olika mĂ„l som önskas uppnĂ„s med förtĂ€tningen.

Hur etik i marknadskommunikation ter sig och bör regleras Àr en stÀndigt aktuell debatt. Intresseorganisationer och allmÀnhet uttrycker ofta kritik och missnöje mot företag som kommunicerar pVi undersöker ocksÄ hur representanternadisciplinerna reklam, PR och marknadsavdelning. som stötande, diskriminerande eller schaÄ sÀtt som upplevs oetiskt. Syftet med vÄr studie Àr att kartlÀgga synen pÄ etik i yrkesrollen som marknadskommunikatör hos Ätta utvalda branschrepresentanter frÄn disciplinerna reklam och PR samt frÄn uppdragsgivare. Vi undersöker hur representanterna ser pÄ reglering av marknadskommunikation; vad de anser om hur den bedrivs och hur den bör bedrivas i fall av etisk karaktÀr sÄ som könsdiskriminering, schablonisering och vederhÀftighet.

Syftet med studien var att undersöka hur förstagÄngsförÀldrar samt flergÄngsförÀldrar upplever förÀldragrupperna i Dellenbygden (FID). Resultatet frÄn de 19 intervjuerna visade att samtliga förÀldrar var nöjda över att trÀffarna, anordnades. Alla respondenter beskrev att de hade fÄtt information om FID men mÄnga upplevde den som otydlig. FörstagÄngsförÀldrarna beskrev att de inte riktigt förstÄtt innebörden av informationen som rörde FID, medan flergÄngsförÀldrarna beskrev den som mer klar och tydlig. FörstagÄngsförÀldrarna hade inga förvÀntningar av förÀldragrupperna medan övervÀgande flergÄngsförÀldrar hade vissa förvÀntningar.

Det diskuteras allt mer om vÄr pÄverkan pÄ omgivningen och hur vi arbetar för att framtida generationer skall ha samma möjligheter som vi haft till att tillfredsstÀlla sina behov. DÀrav har kraven om en utförligare redovisning uppstÄtt dÀr företag skall visa upp dess sociala och miljömÀssiga arbete sÄvÀl som det ekonomiska. MÄnga större företag har börjat upprÀtta nÄgon form av hÄllbarhetsredovisning dÀr sociala, ekonomiska och miljömÀssiga aspekter behandlas. Det har dock uppstÄtt viss kritik mot hÄllbarhetsredovisningen dÄ den fortfarande Àr frivillig och dÀr trovÀrdigheten och legitimiteten i redovisningen ifrÄgasÀtts. GRI Àr en organisation som upprÀttat riktlinjer för hÄllbarhetsredovisning och som alla slags företag skall ha möjlighet att anvÀnda för att upprÀtta en hÄllbarhetsredovisning.

I Skolverkets lÀroplaner och mÄl föresprÄkas ett vidgat textbegrepp som en angelÀgen del av undervisningen. I stark kontrast till det har estetiska Àmnen, en fortsatt lÄg prioritet. Ett aktuellt exempel pÄ det Àr att estetiska Àmnen för nÀrvarande föreslÄs bli valbara inom vissa gymnasieprogram. Medan lÀroplanerna talar för varje elevs rÀtt till lÀrande genom mÄnga olika uttrycksformer, tillmÀter alltsÄ de kunskapsideal som politiskt sett rÄder bildÀmnet en ringa status i praktiken. I skuggan av denna problematik pÄgÄr en pedagogisk forskningsdiskurs, dÀr begrepp som multimodalitet och estetiska lÀrprocesser samt perspektiv somdesign för lÀrande behandlas och utvecklas.Mot bakgrund av detta och med utgÄngspunkt i min roll som blivande bild och designpedagog, valde jag att genomföra ett pedagogiskt projekt som undersöker hur lÀrande kan ske genom praktiskt, skapande arbete.

Den svenska MMA marknaden Àr idag under hÄrd kritik. MÄnga mÀnniskor menar att det endast Àr kriminella som hÄller pÄ med kamsport och att de tÀvlingar som arrangeras Àr ren brutalitet. Trots det hÀr sÄ har vi idag vÀldigt stora aktörer pÄ den svenska marknaden som inte bara klarar sig utan Àven vÀxer. Men organisationerna har fortfarande den allmÀnna opinionen emot sig. Företagen försöker att framstÄ som sÄ sportsliga och godartade som möjligt och de menar att MMA inte Àr vÄld utan en idrott.

Realityshower och dokusÄpor tar allt större plats i vÄra tv-tablÄer och Àr under stÀndig debatt. Programmen sÀnds numera pÄ prime time och finns hela tiden tillgÀngliga via internet. Just nu Àr dokusÄpan Paradise Hotel mest aktuell och har fÄtt utstÄ mycket kritik. Detta pÄ grund av de stora mÀngder alkohol som deltagarna dricker samt programmets inslag av sexuell karaktÀr.  Genrens namn, reality-tv, ger sken av att det Àr verkligheten som speglas i programmen, men hur verkligt Àr egentligen det vi fÄr se? Hur stor makt har produktionsbolaget över deltagarna och hur redigeras det filmade materialet för att locka tittarna? Det Àr frÄgor som den hÀr uppsatsen syftar till att försöka besvara.

Syfte: Undersökningen syftar till att genom observationer av grupper i Facebook beskriva hurföretag i nulÀget ska anvÀnder sig av denna kommunikationsmöjlighet. Med stöd av teorieroch datamaterial, leder mönster i kommunikationen fram till förslag hur företag kan förbÀttrasin kommunikation och genom detta nÄ fram till bÀttre resultat.Teoretisk referensram: De teorier som ansetts relevanta för undersökningen Àr kundlojalitet,CRM och CIM.Metod: Insamling av primÀrdata sker genom observation av sex företags grupper pÄFacebook. En urvalsdiskussion har lett till valet att undersöka tre större företag och tremindre. För att lÀttare hantera kvantitativa data anvÀnds ett verktyg för att bedöma gruppernasaktivitetsnivÄ. För att strukturera hanteringen av kvalitativ data, har materialet delats in i olikakategorier.

Uppsatsens syfte Àr att kritiskt granska uppdragsgivarens kalkyleringssystem, för att komma fram till om kalkyleringssystemet Àr tillförlitligt och dÀrefter ge rekommendationer pÄ hur kalkyleringssystemet kan förbÀttras.I metodkapitlet motiverar vi vÄrt tillvÀgagÄngssÀtt. Vi anser att ett deduktivt förhÄllningssÀtt lÀmpar sig bÀst för vÄr undersökning och vi anvÀnder oss av en kvalitativ undersökningsmetod. Intervjuerna som vi har haft har varit av semistrukturerad och ostrukturerad karaktÀr.I teorikapitlet förklarar vi bland annat vad kalkyler Àr och vad de anvÀnds till. DÀrefter presenterar vi de vanligaste traditionella kalkylmetoderna. Vi anvÀnder kritiken som riktas mot de traditionella kalkyleringsmetoderna för att kunna analysera eventuella brister pÄ uppdragsgivarens kalkyleringssystem.Empirin bestÄr av det datamaterial vi har samlat pÄ oss under intervjuerna hos uppdragsgivaren.

NÀr Boliden Contech AB konstruerar och sÀljer en processanlÀggning ingÄr ett styrsystem för att styra processen. Det faktum att produkterna stÀndigt förbÀttras och nya versioner utkommer samt att företag förvÀrvas gör att det i dagslÀget kan vara svÄrt att vÀlja styrsystem. Jag fick i uppdrag att utvÀrdera tvÄ styrsystem som Àr aktuella för Boliden Contech AB vid val av system till sÄlda processanlÀggningar. Systemen jag har utvÀrderat Àr ABB IndustrialIT och Siemens SIMATIC. Denna rapport ger en presentation av för- och nackdelar med de tvÄ aktuella styrsystem samt exempel pÄ systemlösningar och en prisjÀmförelse.

Den 1 januari 2009 infördes regler som begrÀnsar rÀtten för företag att göra rÀnteavdrag, vilket har till syfte att förhindra aggressiv skatteplanering som sker genom rÀnteupplÀgg. TvÄ undantag till denna begrÀnsade rÀtt till rÀnteavdrag benÀmns tioprocentsregeln och ventilen. Genom dessa fÄr rÀnteavdrag göras om mottagaren av rÀnteinkomsten beskattas med tio procent eller om förfarandet Àr affÀrsmÀssigt motiverat. Dessa undantagsregler har dock blivit utsatts för kritik. Kritiken som har framförts Àr att den aggressiva skatteplaneringen som sker genom rÀnteupplÀgg inte minskat trots tillkomsten av reglerna om rÀnteavdragsbegrÀnsningar och det finns Àven frÄgetecken om tioprocentsregeln Àr förenlig med etableringsfriheten inom EU.

Den vanligaste produktionsformen av nötkött sker i dikobesÀttningar, dÀr kor och kvigor förvÀntas föda en kalv per Är. I sÄdana besÀttningar Àr fertilitet hos djuren en viktig faktor, dÄ förmÄgan att föda fram en kalv varje Är pÄverkar inkomsten. I Sverige anvÀnds naturlig betÀckning i störst utstrÀckning, men ett alternativ Àr artificiell insemination. Syftet med detta arbete Àr att undersöka för- och nackdelar med artificiell insemination och varför det inte anvÀnds i samma utstrÀckning inom dikobesÀttningar som hos mjölkkor, samt nÀr det kan vara aktuellt att anvÀnda sig av. Den artificiella inseminationens pÄverkan pÄ drÀktighetsresultat varierar mycket i studierna, frÄn 37 till 74 %, men det antyds att 50 % Àr ett grÀnsvÀrde dÀr resultat över detta kan anses godtagbara. Ekonomiskt finns fördelar sÄ som ökade kalvvikter och mindre förluster relaterat till kalvningssvÄrigheter, men nackdelar i form av ökade kostnader för veterinÀrtjÀnster och mediciner samt för arbete.

Sverige Àr ett av vÀrldens mest individualistiska lÀnder. Befolkningen utgörs till 46 procent av singlar och den största gruppen singlar Àr kvinnor i Äldersgrupperna övre medelÄlder och Àldre (Statistiska centralbyrÄn, 2012). Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att öka kunskapen kring hur svenska heterosexuella kvinnor i gruppen övre medelÄlder upplever singellivet.Jag anvÀnde mig utav vÀlkÀnda teorier och begrepp inom sociologin. De tillÀmpade teorierna och teoretiska begreppen var individualism, rena relationer, tvÄsamhetsnormen och identitetsskapande utifrÄn teorier som spegeljaget och könsidentitet/könsroller.Undersökningsproblemet bestod i att beskriva kvinnornas upplevda positiva och negativa aspekter utav singellivet, hur deras förutsÀttningar av att leva som singlar i samhÀllet pÄverkades av omgivningens attityder samt vilken betydelse det hade för deras identitet.Jag valde en deskriptiv metodansats och genomförde en kvalitativ studie i form av semistrukturerade intervjuer. Jag genomförde fyra semistrukturerade intervjuer med kvinnor mellan 53 och 64 Är som var skilda och hade barn frÄn tidigare Àktenskap.Resultatet visade att de positiva aspekterna av singellivet var upplevelsen av sjÀlvstÀndighet, frihet och kontroll.

I avloppsreningen pÄ Hallsta pappersbruk i Hallstavik reduceras dagligen tonvis med organiskt material innan avloppsvattnet slÀpps ut i den intilliggande Edeboviken. Bruket Àr ett sÄ kallat integrerat pappersbruk vilket innebÀr att man tillverkar bÄde pappersmassan och pappret pÄ plats. Det Àr frÀmst vid framstÀllningen av massa som det organiska materialet löses ut ur veden och hamnar i processvattnet som sÄ smÄningom nÄr brukets avloppsreningsverk. PÄ bruket tillverkas papper i olika ljusheter, vilket krÀver olika stora insatser i form av blekkemikalier sÄ som vÀteperoxid och hydrosulfit (Àven kÀnt som ditionit). Blekningen varierar över tid i produktionscykler och det Àr sedan tidigare kÀnt att en ökad blekning av massan löser ut mer organiska föreningar.

Bakgrund: Under det senaste decenniet har det skett stora förÀndringar inom redovisningsomrÄdet.Detta har, i sin tur, lett till att regelverken har blivit för komplicerade för mindre företag.BFN har, pÄ regeringens uppdrag, arbetat fram ett förenklingsprojekt, vars syfte Àr att samla redovisningsreglernai ett dokument. Vidare innehÄller detta projekt mÄnga förenklingar och förtydliganden.K2 har bemötts av massiv kritik frÄn olika instanser.Uppsatsen behandlar följande forskningsfrÄgor:·Vad Àr den generella uppfattningen av K2 och upplever anvÀndarna regelverket som förenklande?· Finns det nÄgra anledningar att inte tillÀmpa K2 i dagslÀget?· Medför K2 nÄgra skillnader jÀmfört med gÀllande regler eller Àr det allmÀnna rÄdet redanpraxis hos mindre företag?Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att undersöka de befintliga Äsikterna om detta regelverk samt undersökaom anvÀndningen av K2 reglerna har inneburit en förenklad redovisning för anvÀndarnaav det nya regelverket.Metod: Uppsatsen Àr skriven utifrÄn ett kvalitativt förhÄllningssÀtt och med en induktiv forskningsansats.PrimÀrdata Àr insamlad genom semistrukturerade intervjuer.Regelverket: De största förÀndringarna med K2 Àr att reglerna Àr samlat i ett komplett dokument.Dessutom innehÄller K2 fÀrre redovisningsalternativ. Endast kostnadsslagsindelad resultatrÀkningtillÄts, samt förenklade regler för periodisering och avskrivningar och förbud mot att aktiveraegenupparbetade immateriella tillgÄngar. Vidare har antalet tillÀggsupplysningar minskat kraftigt.Slutsats: Respondenterna Àr tveksamma till om fler företag kommer att applicera K2 i dagslÀget,eftersom resultat av flera pÄgÄende projekt kommer att ha inverkan pÄ K2.