I Sverige förekommer strikta krav pÄ fosforrening av avloppsvatten och detta har bidragit till att kemisk fÀllning har kommit att dominera som reningsmetod för fosfor vid svenska avloppsreningsverk. FÀllningskemikalier Àr dyrt för reningsverken att köpa in och ger negativ pÄverkan pÄ miljön vid tillverkning och transport. StrÀngare reningskrav har ökat behovet av nya reningsmetoder som pÄ ett effektivt och miljövÀnligt sÀtt kan rena avloppsvatten frÄn nÀringsÀmnen utan att kostnaderna för reningen blir för stora. Biologisk fosforavskiljning (bio-P) utnyttjar mikroorganismer som naturligt kan ackumulera fosfor i sina celler. En kritisk faktor för en vÀl fungerande biologisk fosforavskiljning Àr tillgÄngen till kolkÀlla i form av flyktiga fettsyror (VFA).

Utvecklingen av sociala medier har inneburit bÄde möjligheter och hot för företag i deras anseendehantering. Sociala medier som Twitter ger kunder möjlighet att vara opinionsbildare och snabbt sprida information. Detta gör det viktigt för företag att ha en kommunikationsstrategi för att hantera denna spridning och dÀrmed försvara sitt företagsanseende. SJ AB har fÄtt mycket kritik för problemen i tÄgtrafiken och företagets anseende har försÀmrats. SJ AB arbetar idag aktivt med att förbÀttra sitt anseende och finns sedan 2009 aktiva pÄ Twitter, vilket Àr en del av deras kommunikationsstrategi.

Studiens syfte Àr att undersöka hur elever pÄ praktisk gymnasieskola anvÀnder minirÀknaren och hur de ser pÄ anvÀndandet. Studien gÄr ocksÄ ut pÄ att undersöka hur elevernas lÀrare ser pÄ anvÀndandet av minirÀknaren och vilka attityder de har gentemot anvÀndningen av den. Det ingÄr ocksÄ att se vilka skillnader som finns i attityden till minirÀknare hos elever och lÀrare.En elevenkÀt och lÀrarintervjuer pÄ tvÄ praktiska program ligger till grund för arbetet. Resultatet visar pÄ en positiv attityd bland eleverna dÀr mÄnga anser att minirÀknaren inte har nÄgra nackdelar. LÀrarna Àr mer ÄterhÄllsamma och framför viss kritik mot minirÀknaren.

I detta arbete har vi undersökt hur terapeuter som behandlar vÄldsutsatta kvinnor beskriver sitt behandlingsarbete, sina förstÄelser av vÄld och sitt terapeutiska förhÄllningssÀtt, samt hur dessa förstÄelser och förhÄllningssÀtt förvaltas i deras terapeutiska praktik. UtgÄngspunkten har varit kritiska och feministiska perspektiv pÄ psykologi och psykologisk praktik. Sex semi-strukturerade intervjuer ligger till grund för datainsamlingen. Data har analyserats med diskursivt fÀrgad tematisk analys, vilket resulterade i temanaDen kritiska hÄllningen och Den kliniska hÄllningen. Vi tolkar det som att informanterna i sina utsagor under de tvÄ temana tillskriver feminism, genusvetenskap och maktstrukturer olika legitimitet som kunskapsfÀlt.

Idag Àr det nÀstan femtio Är sedan byggsatsningen som kom att kallas miljonprogrammet genomfördes. Alltsedan dess har stark kritik riktats mot de miljöer som skapades och ett flertal försök att förbÀttra dessa omrÄden har genomförts. Kritiken finns dock till stor del kvar. I Stockholm sker idag nya förnyelsesatsningar av miljonprogramsomrÄden, men i en mer omfattande grad. Ett av dessa projektet Àr JÀrvalyftet, som berör sex stadsdelar nordvÀst om Stockholm.

I den hÀr uppsatsen har jag gjort en tematisk lÀsning av de dystopiska ungdomstrilogierna Hungerspelstrilogin, Divergenttrilogin och Legendtrilogin, vilket jag har gjort med fokus pÄ temat kosmetika och utsmyckning. Syftet var att undersöka de genusmönster som existerar kring kosmetikan och utsmyckningen, liksom dess förhÄllande till klass och Älder.Jag kommer i uppsatsen fram till att kosmetika och utsmyckning bÀrs frivilligt av överklass och onda karaktÀrer och att det tvingas pÄ de flickor, och i viss mÄn Àven de pojkar, som Àr böckernas huvudpersoner. Böckerna tycks bekrÀfta Äsikten att kosmetikan Àr nÄgot förkastligt och pÄtvingat av patriarkatet. TvÄnget kommer dock i böckerna inte enbart ifrÄn patriarkatet utan ocksÄ frÄn överklassen. Uppdelningen mellan vad som Àr okej för flickor och pojkar att bÀra ser i stort sett likadan ut som i dagens samhÀlle, trots framtidsskildringens möjligheter att mÄla upp nÄgot nytt.

Att bli mamma innebÀr ofta stora förÀndringar i livet, framför allt om man blir mamma i ung Älder. Unga mammor ses som avvikande i dagens samhÀlle och mÄnga kan kÀnna ett utanförskap bland jÀmnÄriga och andra mammor. Att blogga har idag blivit ett sÀtt för mÀnniskor att förmedla kÀnslor och Äsikter pÄ ett relativt anonymt vis. MÀnniskor vÀljer sjÀlv vad de vill lÀgga upp pÄ Internet och det Àr fritt fram för lÀsarna att tolka detta. Vi har valt att studera unga mammor mellan 13 och 18 Är genom att följa deras bloggar pÄ Internet.

Jag har kommit fram till i denna c-uppsats att den anti-estetiska och visuella aspekten i fĂŒr Alle-konsten i huvudsak bygger pĂ„ Wahlbeck/Ericssons anvĂ€ndande av modern teknik sĂ„som videokamera, ljud och visuell ljus-teknik. Detta i kombination med alternativa former för att visa upp konsten, t ex genom teater, likt spelfilmen och sĂ„poperans estetik. Jag har Ă€ven kommit fram till att det konstnĂ€rliga formatet och produkterna som sĂ„dana (Cd, Film och Video) Ă€r av betydelse för det anti-estetiska uttrycket i fĂŒr Alle-konsten. Den anti-estetiska frĂ„gestĂ€llningen har jag fĂ„tt svar pĂ„ genom att studera tidigare forskares texter om anti-estetik, t ex. Keith Moxeys text om Heironymus Bosch, Folke Edwards text om Futurism, grĂ€nslös mediauppfattning och 60-talets konst samt Hal Fosters text om anti-estetiken.

Hur vÀrlden och mÀnniskan har kommit till har alltid varit en av de mest fundamentala religiösa frÄgor som funnits. De senaste 200 Ären har man dock kunnat börja nÀrma sig dessa frÄgor pÄ ett vetenskapligt sÀtt. Vetenskapliga teorier som evolution och Big Bang stÄr dock i motsats till bibelns skapelseberÀttelse om att gud skapat vÀrlden och mÀnniskan pÄ sex arbetsdagar. Skapelsetroende har pÄ senare tid Àven de börjat arbeta pÄ vetenskapligt sÀtt genom att ta fram en teori som de kallar intelligent design (ID). Denna teori ska vara ett alternativ och en kritik till evolutionen och Big Bang.

Dagens svenska korruptionsbrottslagstiftning stÄr nu i begrepp att förÀndras efter tryck frÄn sÄvÀl nationellt som internationellt hÄll efter att stommen i lagstiftningen har sett i princip likadan ut under de senaste fyrtiofem Ären. Under Ären som gÄtt har kritiken mot den befintliga lagstiftningen vuxit, vilket kulminerade i att regeringen tillsatte en utredning som 2010 kunde överlÀmna betÀnkandet Mutbrott. Enligt direktivet skulle utredningen se över hur lagen kunde moderniseras samt ta fram ett förslag till en kod för nÀringslivets sjÀlvreglering. Efter att det sedvanliga remissförfarandet genomförts kunde propositionen 2011/12:79 - En reformerad mutbrottslagstiftning antas av riksdagen och den kommer att trÀda ikraft den 1 juli 2012. Propositionen innehÄller ett flertal reformer dÀr bl.a.

Precis som de flesta företag sÄ har True Software Scandinavia AB en produkt dÀr ute i marknaden. Produkten Àr en mobil applikation som gÄr under namnet Truecaller. För att kunna leverera den bÀsta upplevelsen till slut anvÀndarna sÄ krÀvs en stor global telefonkatalog.Förutom att företaget har en statistik pÄ hur det har gÄtt och gÄr för deras produkt sÄ finns Àven behovet att veta hur det kommer att gÄ i framtiden. AlltsÄ man vill veta hur stor potential det finns i marknaden och med avseende pÄ detta försöka estimera nÀr man nÄr sitt uppsatta mÄl.Syftet med detta projekt har varit att skapa ett verktyg som kan samla in data och utföra nödvÀndiga behandlingar för att kunna estimera den framtida tillvÀxten. Verktyget skapas med hjÀlp av programmeringssprÄket Java och kommer vara i form av ett skrivbords applikation.

Efter den senaste tidens debatter om Laboraskolan sÄ har vi i denna uppsats valt att fördjupa oss i skolan och det samfund som driver den. Laboraskolan Àr en grund- och gymnasieskola belÀgen i Hylte kommun, det som gör den speciell Àr att den drivs av det religiösa samfundet Plymouthbröderna. Plymouthbröderna Àr ett litet samfund som kallats för bland annat ?sekternas sekt? och som hÄller sig frÄnvÀnda frÄn det omgivande samhÀllet. Trots detta fick skolan Är 2007 efter flera tvister och vad som kallats en ?administrativ cirkus? tillÄtelse att starta sin skola.

Syftet med vÄr text- och innehÄllsanalys Àr att nÀrmre undersöka det kostnadsfria materialet En lÀsande klass (2014) ur ett literacyperspektiv. En lÀsande klass (2014) utger sig för att vara ett verktyg för yrkesverksamma lÀrare att arbeta med lÀsförstÄelse genom olika strategier, dock har materialet (ELK, 2014) mötts av en del kritik frÄn framstÄende forskare inom omrÄdet för lÀsförstÄelse (Damber & Nilsson, 2014; i Larsson, 2014). VÄr uppsats utgÄr ifrÄn ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande dÀr individen, i sociala aktiviteter med kollektivet, utvecklar sitt lÀrande (Vygotskij, 1978). Vidare fördjupas denna teori ur ett literacyperspektiv som beskrivs som den förmÄga och kunnighet en individ innehar inom lÀsning och skrivning och hur denna praktiseras genom varierande skriftsprÄkliga aktiviteter (Fast, 2007). Insamlandet av empirin sker genom ett strategiskt urval dÀr vi fokuserar pÄ den inledande höstterminens arbete med materialet En lÀsande klass (2014) i Ärskurs 1.

Arbetslösheten i Sverige ses som ett samhÀllsproblem dÀr den rÄdande lÄgkonjunkturen och massuppsÀgningar har lett till att arbetslösheten har stigit. Ett vanligt sÀtt att motverka att arbetslöshet uppkommer samt för att lindra dess effekter Àr att olika arbetsmarknadspolitiska ÄtgÀrder vidtas. I december 2008 beslutade regeringen om att satsa 1,1 miljarder kronor pÄ en arbetsmarknadspolitisk ÄtgÀrd i form av jobbcoachning. ArbetsmarknadsÄtgÀrden innebÀr att arbetssökande erbjuds möjlighet till jobbcoachning i syfte att utveckla och förbÀttra sitt arbetssökande för att fortare komma ur arbetslösheten. Syftet med denna studie var att undersöka arbetssökandes upplevelse av jobbcoachning.

Syftet med studien var att undersöka vad sjuksköterskestudenter reflekterar över samt vilka kommentarer de fick under den verksamhetsförlagda utbildningen. För att kunna besvara frÄgestÀllningarna valde jag en kvalitativ innehÄllsanalys. Min metod för datainsamling var att jag analyserade sjuksköterskestudenternas loggböcker, som anvÀnts under den verksamhetsförlagda utbildningen. I resultatet framkom det att studenterna reflekterade mycket kring planering. Studenterna ville ocksÄ vara sjÀlvstÀndiga men de kÀnde sig ibland osÀkra.