Uppsatsen syftar till att undersöka en organisations förutsĂ€ttningar till att anvĂ€nda intranĂ€tet för kunskapsspridning. Även vilken roll som intranĂ€tet har för anvĂ€ndarna kommer att studeras. Vidare vill jag synliggöra ett problem som mĂ„nga gĂ„nger uppkommer med intranĂ€t, att organisationers förvĂ€ntningar pĂ„ intranĂ€t inte lyckas realiseras. Tidigare forskning har visat att intranĂ€t kan anvĂ€ndas som ett verktyg för Knowledge Management. Knowledge Management handlar om att anvĂ€nda lĂ€rande som ett sĂ€tt att utveckla organisationens materiella och immateriella tillgĂ„ngar.

En upphandlande myndighet har en skyldighet att fo?lja upphandlingslagstiftningen na?r myndigheten upphandlar varor eller tja?nster. Vid rena lago?vertra?delser eller vid otilla?tna direktupphandlingar kan myndigheten bli skadesta?ndsskyldig. Skadesta?ndet har ba?de ett reparativt och ett preventivt syfte och ra?ttsmedlet skadesta?nd syftar till att sa?kersta?lla en effektiv tilla?mpning av upphandlingsdirektiven sa? att EU-ra?tten fa?r fullt genomslag i nationell ra?tt.

Det svenska vÀlfÀrdssystemet har pÄ senare tid fÄtt kritik för att inte vara anpassat till det allt mer komplexa samhÀllet. Den statliga styrningen anses inte lÀngre kunna erbjuda de tjÀnster som samhÀllet behöver, varav olika förÀndringar skett. Samverkan, horisontellt mellan organisationer och myndigheter som berörs av varandra har setts som en lösning, bland annat inom sÀkerhetspolitiken för att öka sÀkerheten i samhÀllet. Samverkan mellan kommuner i det förberedande arbetet med kriser Àr ett sÀtt som framhÄlls leda till en effektivare hantering av kriser. Men vad ger denna samverkan för upplevd effekt? Uppsatsens syfte Àr att bidra med ökad kunskap om hur aktörer uppfattar att samverkan fungerar gÀllande krisberedskap i förebyggande syfte, och om de anser att samverkan leder till en effektivare hantering av kriser, i praktiken.

Syftet med denna uppsats Àr att belysa olika uppfattningar om den internationella handelns betydelse för fattiga lÀnder, samt att undersöka om EU:s Economic Partnership Agreements (EPA) Àr en möjlighet eller ett hinder för fattiga lÀnders utveckling. FrÄgestÀllningarna Àr:1.Hur kan internationell handel pÄverka fattigdom och utveckling?2.Hur kan EPA pÄverka de fattiga lÀnder som avtalen berör?Det finns mÄnga olika teorier om hur handel uppkommer och fungerar. Merkantilismen menar att export Àr bÀttre för ett land Àn import. Liberalismen ligger i grunden för hur det ekonomiska samhÀllet Àr uppbyggt med handel och konkurrens.

Det ha?r arbetet handlar om hur jag utvecklar mitt oboespel och min musikaliska fo?rsta?else fo?r tva? stycken: Mozarts oboekonsert (sats 1 och 2) och Strauss oboekonsert (sats 1). Anledningen till att jag har valt just dessa stycken a?r att de vanligtvis a?r obligatoriska pa? provspelningar. Eftersom jag ga?rna vill ha ett orkesterjobb ma?ste jag fo?rst vinna en provspelning.

Syftet med denna uppsats Àr att, utifrÄn en analys om lÀkarprofessionens eventuellt förÀndrade syn pÄ patientbemötandet - gÀllande bÄde sin egen och patientens roll - kritisera och kontrastera New Public Management och Service Management angÄende marknadsanpassning av lÀkar- och patientrollen. Vi utgÄr frÄn ett tolkande paradigm och anvÀnder oss av en kvalitativ metod. Vi kritiserar New Public Management och Service Management inom svensk sjukvÄrd huvudsakligen utifrÄn Etienne Wengers teori om sociala grupper i samhÀllet, men Àven utifrÄn Michel Foucaults och Jean Baudrillards teorier. Empirisk data presenteras tillsammans med teorin och tolkas utifrÄn teorin. Empirin hÀrstammar frÄn Ätta intervjuer och en observation, men bestÄr Àven av sekundÀrdata i form av artiklar frÄn lÀkarfackpress.

Den tilltagande urbaniseringen har medfört att hamn- och industriomrÄden som tidigare lÄg i stadens perifera omrÄden har fÄtt en alltmer central plats. FrÄn att ha fungerat som industristÀder dÀr denna verksamhet varit en integrerad och vital katalysator för staden hÄller samhÀllet nu pÄ att övergÄ frÄn industrisamhÀlle till kunskapssamhÀlle dÀr arbetet förflyttats frÄn förorenade och bullriga industrimiljöer till rena och tysta bostads- och kontorsmiljöer. I takt med detta minskar ocksÄ behovet av centralt belÀgna industriomrÄden som nu blivit mer ödsliga, otrygga och stadsfrÄnvÀnda dÀr de inte sÀllan bildat en barriÀr mot sin omgivning. Samtidigt Àr det idag för oss mÀnniskor inte lika sjÀlvklart som tidigare genom historien att anvÀnda stadens offentliga rum och det pÄgÄr mycket planering för att skapa integrerade, attraktiva och levande stadsmiljöer vid stadsomvandlingar. En problematik som uppstÄr Àr hur dessa industriomrÄden kan omvandlas frÄn centrala men avskilda, ödsliga och ofta stadsfrÄnvÀnda industrimiljöer till funktionsblandade, attraktiva och levande stadsdelar som Àr vÀl integrerade med sin omgivning.

Uppsatsen behandlar utseendet och anvÀndningsfrekvensen hos lekplatser och lekredskap. Skarp kritik riktas mot deras potential att gynna olika former av lek och det argumenteras för huruvida de faktiskt anvÀnds. Arbetets mÄl Àr att undersöka hur man som landskapsarkitekt kan arbeta med lekredskap pÄ ett mer mÄngsidigt och kreativt sÀtt Àn vad som görs idag. Syftet med arbetet Àr att föreslÄ strategier för hur lekredskap kan förbÀttras sÄ att lekplatser ska bli sÄ attraktiva som möjligt för barn och deras familjer. Arbetet utgÄr ifrÄn att lek Àr viktigt för barns utveckling och inkluderar en kort introduktion till detta baserat pÄ litteraturstudier. Vidare diskussioner kring lek pÄ offentliga lekplatser med avseende till lekvÀrde och lekbehov förs med hÀnvisning till litteraturstudier. SÀkerhetsstandarden SS-EN 1176-1177 ges sÀrskilt utrymme för att pÄvisa fördelar och nackdelar som standarden medfört pÄ lekplatser och lekredskap.

Sammanfattning/Abstract Syftet med denna studie har varit att undersöka om klassrumsobservationer med efterföljande diskussioner i arbetslagen kan vara en metod som leder till ett ökat kollegialt lÀrande. Att vi lÀr oss i samspel med varandra Àr inga nya tankar. Det hÀvdade den ryske utvecklingspsykologen Lev Vygotskij redan pÄ 1920-talet dÄ han lanserade sin teori om hur vi lÀr oss. I hans sociokulturella perspektiv pÄ lÀrande Àr just interaktion en av hörnstenarna. För att fÄ svar pÄ mina problemformuleringar har jag anvÀnt mig av kvalitativa metoder; observationer och en enkÀt.

Demokrati Àr en grundsten i vÄrt politiska samhÀlle och med detta tillkommer ettkrav pÄ ett visst mÄtt av inflytande i den politik som förs. Vi tar med stöd ilitteraturen ett normativt stÀllningstagande för att detta inflytande, i form avinternt demokratiska partier, Àr nÄgot viktigt och vÀrdefullt. Med denna uppsatsförsöker vi lyfta fram voice som ett potentiellt mycket bra verktyg för att utövainflytande och pÄverka partiets politiska produkt. Dock Àr det inte helt riskfritt attframföra kritik mot sitt eget parti och detta har vi försökt undersöka med hjÀlp aven fallstudie pÄ Fredrik Reinfeldts anvÀndande av voice under sina Är sompolitiskt aktiv inom moderaterna.Vi kommer visa att voice Àr ett bra instrument för att skapa debatt och belysaproblem inom organisationen men att det samtidigt för med sig negativakonsekvenser om det inte sker genom partiets strukturella plattformar. Inte hellerrÀcker detta utan det Àr Àven ett fall om att inte vara fel person med fel Äsikter vidfel tillfÀlle, nÄgot som Reinfeldt utmÄlades att vara..

De senaste Ärens massmediala kritik mot bankernas placeringsrÄdgivning har tillsammans med ökande kundklagomÄl fÄtt lagstiftaren att utreda om en konsumentskyddande lag, som skulle klargöra grÀnserna för bankernas ansvar, ska införas under Är 2004. Finansinspektionen började emellertid stÀlla krav pÄ dokumentation och licensiering redan under Är 2003. Genom interna riktlinjer försöker bankerna styra rÄdgivningen mot en för dem önskvÀrd kvalitetsnivÄ, vilket pÄ grund av reglerna ocksÄ mÄste innefatta uppfyllandet av samhÀllets krav. Uppsatsens syfte var att utreda om fullservicebankernas styrning av placeringsrÄdgivningen till privatkunder Àr utformad för att sÀkerstÀlla tjÀnstekvalitet. Den teoretiska referensramen bygger pÄ tanken att bankerna frÄn central nivÄ försöker att styra den konkreta rÄdgivningssituationen och att ett antal faktorer kommer att pÄverka kvaliteten.

Wicca Àr en ny naturreligion som skapades pÄ 50-talet av en man vid namn Gerald B. Gardner. Gardner hÀmtade inspiration av mÄnga vÀnner, som till exempel Aleister Crowley som var en viktig del inom satanismen. Allt sedan Gardner skapat wicca har den utvecklats och idag Àr den vÀldigt stor i bÄde England och USA, och den hÄller pÄ att vÀxa sig stor i resten av vÀrlden ocksÄ. Inom wicca finns det tvÄ lagar, ?the wiccan rede? och trefaldslagen, dessa Àr de enda lagarna och följer vi dem kan vi leva ett bra liv.

?Hasta la victoria siempre?, som betyder nÄgot i stil med ?lÀnge leve segern? associeras oftast med Che Guevara. Det gÄr inte att förneka att det rÄder en mystik kring den revolutionÀra mannen. Om det Àr nÄgon mÀnniska i modern tid som har uppfattas som en legend Àr det Che Guevara. En man som för mÄnga Àr nÄgon att se upp till, en kÀmpe som inte gav efter oavsett hur mycket motvind han hade.

Syftet med denna uppsats har varit att granska hur debatten pÄ de tre tidningarna Göteborgsposten, Svenska Dagbladet samt Dagens Nyheter har sett ut i anslutning till terrorattackerna 11/9 samt USA:s invasion av Afghanistan.Min undersökning av ledarna har visat att det har funnits mÄnga likheter mellan de olika tidningarnas sÀtt att skriva om de aktuella hÀndelserna. Man har i alla tre tidningarna valt att fokusera pÄ liknande teman dÄ man skrivit om terrorattackerna den 11/9. Samtliga tre tidningar uttrycker till exempel stor sorg för det intrÀffade. Det Àr Àven mycket enkelt att hitta likheter mellan de tre tidningarna dÄ man granskar vad som skrivits om USA:s invasion av Afghanistan. Samtliga tre tidningar anser till exempel att USA:s svar pÄ terrorattackerna Àr legitimt.DÄ jag genomfört denna studie har det dock varit betydligt svÄrare att hitta skillnader mellan de tre tidningarna.

Denna uppsats har skrivits under vÄrterminen 2011 och behandlar de riksintressen för kulturmiljövÄrden som finns i Sverige, med en fallstudie som analyserar processerna rörande det omdiskuterade hotell- och kongresscentret Stockholm Waterfront i centrala Stockholm. Syftet Àr att fÄ en förstÄelse för vad kulturmiljöns riksintressen innebÀr, vilket skydd de har och hur dessa pÄverkar omgivningen nÀr förÀndringar sker.Planer pÄ ett centralt belÀget kongresscenter i Stockholm har funnits sedan 1990-talet, men det var Är 2000 som processen drog igÄng pÄ allvar. Flera förslag har tagits fram under Ärens lopp, men ekonomiska besvÀr har satt stopp tvÄ gÄnger om innan Projekt Klara, som var arbetsnamnet för det nu fÀrdigstÀllda Stockholm Waterfront, kom att bli verklighet. Projektet har dock fÄtt utstÄ hÄrd kritik dÄ det frÄn vissa hÄll menas att byggnaderna inkrÀktar pÄ det riksintresse som Stockholms innerstad med DjurgÄrden utgör, och stadsbyggnadsdebatten i Stockholm har delvis pÄ grund av detta blivit mer aktiv Àn tidigare. Den kanske viktigaste frÄgan har visat sig vara huruvida nybygget utgör en pÄtaglig skada pÄ riksintresset, vilket inte har varit lÀtt att avgöra dÄ det Àr ett subjektivt Àmne. .