Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vilka ÄtgÀrder som Falu stad, genom sundhetsnÀmnden, vidtog nÀr farsoten kolera spreds i Sverige Är 1834 respektive Är 1853 samt om dessa ÄtgÀrder skiljer sig över tid. FrÄgestÀllningarna som anvÀnds Àr: Vilka förebyggande ÄtgÀrder mot kolera vidtog staden genom sundhetsnÀmnden Är 1834 och Är 1853? Hur agerade lÀkarna i Falun mot kolerahotet? Skiljer sig Falu sundhetsnÀmnds ÄtgÀrder i jÀmförelse med andra stÀders sundhetsnÀmnder? Skiljer sig sundhetsnÀmndens ÄtgÀrder mellan Ären 1834 och 1853? Materialet som anvÀnds bestÄr av sundhetsnÀmndens mötesprotokoll frÄn Ären 1834 och Är 1853, kolerakungörelser frÄn de bÄda tidpunkterna, stadslÀkare- och gruvlÀkarapporter samt utdrag frÄn Tidning för Falu lÀn och stad. Resultatet visar, att Falun vid bÄda tillfÀllena spÀrrades av genom att vaktstationer upprÀttades vid vÀgarna och vid stadens grÀns. En karantÀnsstation upprÀttades vid stadens hÀlsobrunn för att ta om hand personer som inte vistats pÄ kolerafri ort de 10 senaste dagarna.

Denna uppsats undersöker Oscar Wildes sagosamling A House of Pomegranates sagor: The Young King, The Birthday of the Infanta, The Fisherman and his Soul och The Star-Child. Med en modifierad form av den tematiska kritiken analyseras hur makt tar sig uttryck i sagorna ?hur makten utövas, vilka som har tillgÄng till den, vilka som drabbas av den och vilka konsekvenser den har.En slutsats som dras Àr att samtliga sagor pÄvisar att makt innehÄller nÄgot ont eller negativt i sin natur, pÄ samma gÄng som godhet Àr relativt inkompetent. DÄ nÄgon av de grymma makthavarna omvÀnds i sagorna slutar det ofta med deras död, som The Star-Child Àr ett exempel pÄ. Begreppet makt definieras med hjÀlp av handboken Vad Àr makt? av Fredrik Engelstad, som ocksÄ erbjuder utblickar mot olika bÄde nutida och Àldre maktteorier, och dÀrmed sÀtter in analysen i en maktteoretisk kontext.Det Àr tydligt att A House of Pomegranates inte Àr Àmnet för forskares och kritikers ögon lika ofta som andra av Wildes verk, varför denna uppsats har förhoppningar om att fylla en viss del av det tomrummet i forskningen..

Inledning : Postmodernismen har existerat i cirka 30 Är och varit pÄ den sociologiska agendan i drygt 20 Är. Den har fÄtt utstÄ omfattande kritik, men har ocksÄ lockat mÄnga. Ofta framstÄr den postmoderna teorin som irrationalistisk och enbart kritisk, men om man utför en nÀrmare granskning finner man en systematisk teori med positiva ansatser. Denna sida lyfts dock sÀllan fram, men har under de senaste 10 Ären fÄtt allt större fotfÀste inom samhÀllsvetenskaperna, ibland under beteckningen postmodern teori, men minst lika ofta har den kallats vid andra namn. Att finna rötterna till den postmoderna teorin och se hur denna systematiska teori vÀxer fram Àr dÀrför viktigt för att förstÄ den samtida utvecklingen inom sociologisk teori.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att försöka frilÀgga de gemensamma nÀmnarna i den postmoderna teorin och pÄ sÄ vis kunna betrakta den som en rörelse med enhetlig grund och positiva förtecken.

I denna rapport tar vi upp ansvarsfrÄgan kring sÀkerhetsarbetet vid LuleÄ Hockeys hemmamatcher i Coop arena. Vi har genom att studera lagtext, intervjua företrÀdare frÄn polisen, LuleÄ Hockey och LuleÄFans, LuleÄ Hockeys supporterklubb, försökt skapa oss en bild av dels hur det juridiska ansvaret fördelas och dels hur samarbetet fungerar de olika aktörerna emellan. Enligt ordningslagen har LuleÄ Hockey ansvaret för sÀkerheten i Coop arena. Polisen Àr alltid nÀrvarande vid matcher och har Àven extra bevakning vid derbymatcher mellan LuleÄ Hockey och SkellefteÄ AIK. Denna bevakning behöver dock inte LuleÄ Hockey betala nÄgot för eftersom de Àr en ideell förening.

Offentliga organisationers huvudsyfte Àr inte att skapa ekonomisk vinst, utan det typiska syftet Àr att tillhandahÄlla nÄgon form av allmÀn service. Hur vÀl organisationerna lyckas med detta gÄr vanligtvis inte att mÀta i finansiella termer. DÀrför har kvalitets- och resultatmÀtning ofta betydande inslag av bedömning och tolkning. En offentlig organisation som fÄtt kritik för brister inom detta omrÄde Àr Försvarsmakten, som i fredstid i huvudsak Àr en utbildningsinstitution som utbildar och trÀnar officerare och soldater.I uppsatsen studeras hur kvalitén pÄ en utbildning utvÀrderas inom en offentlig organisation med syftet att beskriva arbetet med kvalitets- och resultatmÀtning. Metoden för studien har varit att intervjua militÀra chefer som arbetar med förbandsutbildning eller utvÀrderingssystem pÄ Skaraborgs regemente P4 och pÄ Markstridsskolan, belÀgna i Skövde.VÄr studie visar att en kombination av olika utvÀrderingssystem och modeller ökar tillförlitligheten, sÀkerheten och kvalitén i utvÀrderingarna och minskar risken för godtycklighet och tolkningar.

Under den senaste tiden har hÄrd kritik riktats mot de svenska bankerna för de höga marginalerna pÄ bolÄn. BolÄnerÀntorna har inte sÀnkts i samma omfattning som reporÀntan och övriga riskfria rÀntor. I lÄgkonjunktur ger reporÀntesÀnkningen inte samma sÀnkning av bolÄnerÀntan, dÄ bankerna har för avsikt att öka sina nettomarginaler i syfte att öka det egna kapitalet. Med anledning av detta undersöker denna uppsats hur spreaden mellan bolÄnerÀntan och de riskfria rÀntorna varierar med konjunkturen. Vidare utreds relationen mellan den reala rÀntekostnaden ex post och konjunkturlÀget dÄ denna Àr den mest vÀsentliga rÀntan för bolÄnekunder.

Sedan mer Àn ett decennium har regeringen uttalat en ambition och ett fokus mot internationella insatser. Detta fokus har utgjort ett mantra i Försvarsmakten och pÄverkat alla typförband. Denna uppsats syftar till att undersöka hur inriktningen av stridsflyg avseende internationella insatser har uppfattats av den Flygtaktiska Staben, FTS.Undersökningen har genomförts i form av kvalitativa forskningsintervjuer med ansvariga chefer vid FTS. Uppsatsen innehÄller Àven en redovisning av regeringens inriktning avseende internationella förmÄgor med stridsflyg under undersökningsperioden.Uppsatsens resultat kan sammanfattas med att de ansvariga vid FTS anser att internationaliseringen har inneburit en stor förÀndring för bÄde metodik och teknik. De anser Àven att den politiska inriktningen avseende förmÄgeutveckling varit tydlig och konsekvent och att processen för insatsplanering fungerar.

Snö transporteras till en snödeponi för att inte hindra framkomlighet eller skymma sikt för trafikanter i staden. Snödeponin kan vara placerade pÄ land eller i vatten. NÀr snön smÀlter vid en deponi frigörs föroreningarna och hamnar pÄ marken som sediment eller rinner med smÀltvattnet till ett vattendrag eller infiltrerar i marken. Föroreningarna i snö kommer frÀmst frÄn avgaser och slitage av vÀg och dÀck frÄn biltrafiken, föroreningarna som Àr i luften och salt och sand frÄn halkbekÀmpning. Hur stora mÀngder det Àr beror pÄ trafikintensitet och hur lÀnge snö ligger pÄ marken.

Banker Àr mer sÄrbara Àn vanliga företag dÄ banker Àr nÀra sammankopplade med varandra. Att skapa finansiell stabilitet finns i statens, bankernas och allmÀnhetens intresse. Det finansiella systemet Àr komplext vilket innebÀr att mÄnga aktörer interagerar med varandra pÄ mÄnga olika sÀtt. Problem i en bank kan lÀtt spridas till andra banker och en förtroendekris kan leda till att finansiÀrer tar tillbaka sina insÀttningar. Att finansieringen hos en bank stryps Àr ett av de största hoten mot ett fungerande betalningsvÀsende.Baselreglerna Àr ett internationellt regelverk för tillsyn av banker med det frÀmsta syftet att uppnÄ finansiell stablitet.

Scientologikyrkan har sedan dess uppkomst pÄ 1950-talet fÄtt utstÄ stor kritik. Rörelsen har av somliga mÄlats upp som en farlig sekt medan andra vÀljer att se den som en ny religiös rörelse, vars lÀra och praktik, exempelvis dianetiken, ska tolkas i en religiös kontext. Denna studie bygger pÄ en kvalitativ textanalys som gÄr ut pÄ att granska den bild av scientologerna som skildras i olika material, sÄ som rörelsens eget, facklitteratur, tidningar samt skolans undervisningsmaterial. Studien avgrÀnsar sig till att endast behandla scientologerna i Sverige. Olika teorier och tidigare forskning kring sekter och nya religiösa rörelser har applicerats pÄ materialet.

Författare: Boine Svensson Titel: Industriprogrammet - en bra grund för kommande arbetsliv? Min undersökning har gÄtt ut pÄ att intervjua f.d. elever pÄ Brinellgymnasiets Industriprogram i NÀssjö samt deras nuvarande arbetsgivare. Mitt mÄl med denna undersökning var att fÄ klarhet i om industriprogrammet ger de bÀsta förutsÀttningar för kommande yrkesliv samt om eleverna, enligt företagarna, Àr anstÀllningsbara direkt efter gymnasial utbildning. Tidigare forskning visar bara pÄ vad företagen krÀver, socialt och tekniskt, och inte pÄ vad industriprogrammet lÀr ut. DÀrför har jag valt att göra denna studie av vad utbildningen ger eleverna samt vad företagarna anser sig behöva för framtiden och nuet. Min undersökningsmetod har varit kvalitativ med öppna frÄgestÀllningar.

Uppsatsen syftar till att undersöka en organisations förutsĂ€ttningar till att anvĂ€nda intranĂ€tet för kunskapsspridning. Även vilken roll som intranĂ€tet har för anvĂ€ndarna kommer att studeras. Vidare vill jag synliggöra ett problem som mĂ„nga gĂ„nger uppkommer med intranĂ€t, att organisationers förvĂ€ntningar pĂ„ intranĂ€t inte lyckas realiseras. Tidigare forskning har visat att intranĂ€t kan anvĂ€ndas som ett verktyg för Knowledge Management. Knowledge Management handlar om att anvĂ€nda lĂ€rande som ett sĂ€tt att utveckla organisationens materiella och immateriella tillgĂ„ngar.

Som ett led i drifttagandet av det nya anrikningsverket KA3 i Kiruna har en detaljerad provtagning utförts i flotationsanlÀggningen. Flotationens uppgift Àr att ytterligare rena magnetitkoncentratet frÄn fosfor innan det gÄr till pelletsverket. I repeteringen Ätervinns en del av den magnetit som förlorats i rÄflotationen och problem med höga fosforhalter i den cirkulerande lasten förekommer. Syftet med arbetet Àr att undersöka detta problem och allmÀnt öka förstÄelsen för flotationsprocessen i KA3. FrÄn provtagningen erhölls ett dygnsmedelsprov för alla flöden i flotationen.

Det svenska vÀlfÀrdssystemet har pÄ senare tid fÄtt kritik för att inte vara anpassat till det allt mer komplexa samhÀllet. Den statliga styrningen anses inte lÀngre kunna erbjuda de tjÀnster som samhÀllet behöver, varav olika förÀndringar skett. Samverkan, horisontellt mellan organisationer och myndigheter som berörs av varandra har setts som en lösning, bland annat inom sÀkerhetspolitiken för att öka sÀkerheten i samhÀllet. Samverkan mellan kommuner i det förberedande arbetet med kriser Àr ett sÀtt som framhÄlls leda till en effektivare hantering av kriser. Men vad ger denna samverkan för upplevd effekt? Uppsatsens syfte Àr att bidra med ökad kunskap om hur aktörer uppfattar att samverkan fungerar gÀllande krisberedskap i förebyggande syfte, och om de anser att samverkan leder till en effektivare hantering av kriser, i praktiken.

Syftet med denna uppsats Àr att belysa olika uppfattningar om den internationella handelns betydelse för fattiga lÀnder, samt att undersöka om EU:s Economic Partnership Agreements (EPA) Àr en möjlighet eller ett hinder för fattiga lÀnders utveckling. FrÄgestÀllningarna Àr:1.Hur kan internationell handel pÄverka fattigdom och utveckling?2.Hur kan EPA pÄverka de fattiga lÀnder som avtalen berör?Det finns mÄnga olika teorier om hur handel uppkommer och fungerar. Merkantilismen menar att export Àr bÀttre för ett land Àn import. Liberalismen ligger i grunden för hur det ekonomiska samhÀllet Àr uppbyggt med handel och konkurrens.