Syftet med denna uppsats Àr att undersöka och beskriva uppfattningar hos pedagoger i tre förskoleklasser kring den egna verksamheten, med sÀrskilt fokus pÄ arbete med lÀs- och skrivinlÀrning. 5 lÀrare, varav 4 förskollÀrare och 1 grundskollÀrare, pÄ 3 skolor i 3 olika kommuner har intervjuats. Samtliga arbetar i förskoleklasser, varav 1 klass Àr integrerad med grundskolans Ärskurser 1 till 3. De olika skolorna har valt olika modeller för implementation av förskoleklasser i sin verksamhet, vilket gör att verksamheten i klasserna skiljer sig ganska kraftigt Ät. Samtliga intervjuade Àr överens om att införandet av förskoleklassen var en bra reform och de uppger att det frÀmjar helhetssyn och kontinuitet, vilket bland annat Àr positivt vid arbete med lÀs- och skrivinlÀrning.

This graduate essay treats how the cultural heritage of Gothenburg is mediated in different respect.The various sources that have been studied are literary such as guidebooks and books that tell thehistory of Gothenburg. Internet pages and citywalks have also been studied, as well as theinformation the visitor can extract in the area.The introduction presents the subject of the essay, as well as its significance. In the second chapter isthe mediation of the history behind cultural heritage as well as its present interpretation described.Therefore, in chapter three, is a short version of the history of Gothenburg described. The main partof the essay, the main examination, is treated in chapter four where literary sources, citywalks andsigns in the area are examined. Chapter four ends with a suggestion of how the cultural heritage inVĂ€stra Nordstaden could in a better way be mediated to residents and visitors in Gothenburg.The results and concluding discussion in chapter five reflects on what was represented in chapterfour.

Denna uppsats behandlar metoden med avidentifierade ansökningshandlingar som ett alternativ till traditionell rekrytering med mÄlet att minska diskriminering vid rekrytering. I uppsatsen behandlas för och nackdelar med metoden utifrÄn upplevelser av dess anvÀndande bland föresprÄkare av metoden, rekryterare och kandidater. FrÄgor som stÀlls Àr: Vilken form av diskriminering försöker motverkas med hjÀlp av metoden samt Àr denna metod ett funktionsdugligt redskap i denna strÀvan? Kritik har riktats mot metoden som delvis handlar om att metoden snarare fokuserar pÄ symptomen i stÀllet för pÄ orsakerna och dÀrför gör den till en kortsiktig lösning. De som Àr kritiska mot metoden menar Àven att det nÀstintill Àr omöjligt att avidentifiera en ansökning utan att tappa information som har med kompetens att göra.

Goodwill har sedan lÀnge varit ett kontroversiellt Àmne. Genom införandet av det nya internationella regelverket IFRS kom hanteringen av goodwill att förÀndras. IstÀllet för att göra Ärliga nedskrivningar ska nu goodwillposten hos börsnoterade företag pÄ minst Ärlig basis genomgÄ en nedskrivningsprövning, för att se om ett nedskrivningsbehov föreligger. Detta har emellertid mottagit viss kritik, dÄ det anses vara subjektiva bedömningar som ligger till grund. En följd av detta skulle sÄledes kunna vara att företag medvetet undviker nedskrivningar. Kritik riktas Àven mot de höga goodwillposter som svenska företag redovisar.

MÀnniskan Àr till sin natur en social varelse och mÄnga sammanhang förutsÀtter en viss social kompetens. Att ha social fobi innebÀr en stark rÀdsla för att bli utsatt för andra mÀnniskors kritik och iakttagelser. Denna fobi leder till problem med mÄnga aktiviteter i vardagen, som t.ex. att lÀsa högt inför andra mÀnniskor, gÄ pÄ fest eller Àta tillsammans med andra. Syftet med studien var att, med stöd av en arbetsterapeutisk arbetsprocess, undersöka hur nÄgra arbetsterapeuter arbetar med personer som har social fobi.

Uppsatsen handlar om huruvida sociologin fortfarande Ă€r relevant nĂ€r ekonomivetenskapen breddar sitt studiefĂ€lt till att inte lĂ€ngre vara sjĂ€lvklart ekonomisk utan ocksĂ„ stĂ€lla frĂ„gor som traditionellt legat pĂ„ sociologins bord. Genom en teoretisk analys av statistiska resultat angĂ„ende anvĂ€ndandet av inköpslista i samband med matvaruinköp undersöker uppsatsen huruvida ekonomins klassiska handlingsteori, rational choice, och dess antaganden om homo economicus Ă€r tillrĂ€ckligt för att förklara de resultat som uppkommer. JĂŒrgen Habermas teori om kommunikativt handlande, och Webers handlingsteori anvĂ€nds som exempel pĂ„ utprĂ€glat sociologiska handlingsteorier vars förklaringsförmĂ„ga av de uppkomna resultaten jĂ€mförs med rational choice theory. Arbetet visar hur ekonomivetenskapen i sin strĂ€van att bredda sitt studiefĂ€lt behöver ifrĂ„gasĂ€tta vissa klassiska antaganden, nĂ„got som under senare Ă„rtionden har intrĂ€ffat, och att sociologin kan ge förklaringar dĂ€r klassisk ekonomisk teori faller kort..

Bakgrund: Finansiell information har lÀnge dominerat företags redovisnings- och styrsystem. Under senare Är har emellertid kritik riktats mot de finansiella nyckeltalens sÀrstÀllning. Som ett medel att lösa den traditionella ekonomistyrningens brister och som ett sÀtt att lyfta fram immateriella tillgÄngarnas vÀrden har Balanced Scorecard (BSC) presenterats. Syfte: Beskriva hur företag anvÀnder Balanced Scorecard, identifiera och konkretisera svÄrigheter som uppstÄr vid denna anvÀndning samt presentera konkreta rÄd och anvisningar för hur ett Balanced Scorecard bör anvÀndas för styrning och utvÀrdering. Genomförande: Slutsatserna i detta arbete Àr ett resultat av empiriska undersökningar av en rad företags praktiska anvÀndande av Balanced Scorecard samt av studier av relevant litteratur.

Robert Mertons anomiteori har historiskt fÄtt skarp kritik pÄ grund av sitt svaga empiriska stöd och sina teoretiska antaganden. Vissa har dock menat att det svaga empiriska stödet beror pÄ felaktiga operationaliseringar av Mertons teori. Den hÀr studien syftar sÄledes till att studera operationaliseringar i tidigare forskning av Robert Mertons ursprungliga anomiteori som den presenterades Är 1938 i Social Structure and Anomie. Först genomförs en noggrann genomgÄng och analys av artikeln Social Structure and Anomie och den teori som dÀr presenteras. Genom en systematisk litteraturöversikt har sedan 13 artiklar som operationaliserat Mertons teori valts ut och sedan analyserats utifrÄn de centrala delarna av Robert Mertons paradigm.

The values of the Swedish school system is said to be rooted in the ethics of Christianity and western humanism. Critics say that this expression can be seen as a sign of an obscured eurocentrism when world-wide accepted values is said to be cared for by Christianity and the west. The purpose of this paper is to examine how the politicians argue on this issue, why the values of the Swedish school system should be said to be cared for by the ethics of Christianity and the western humanism. I also want to examine if these arguments in fact corresponds with the worldview of eurocentrism. The examination consists of a discourse analysis review of, for example, journals of the Swedish parliament, which is later compared with the theories of eurocentrism.I believe the argumentation can be categorized in three main categories: first a conservative ideological perspective where they are driven by the notion that the Swedish culture could be defined by establishing and defending its foundations; a philosophical/religious perspective where they want to justify the indisputable values they believe should be maintained in the schools; a eurocentric/psychological perspective where they tend to express the Swedish identity by defining what is typically characteristic of ?us? and typically characteristic of ?the others?.

Sverige brukar ofta betraktas som ett av vÀrldens minst korrupta lÀnder. PÄ senare Är har det dock uppdagats flera korruptionsskandaler i Sverige pÄ lokal nivÄ som fÄtt stor medial uppmÀrksamhet. SÀrskilt stort massmedialt utrymme har Sveriges nÀststörsta stad Göteborg fÄtt som skÀmtsamt kallats för Muteborg. Efter de mÄnga korruptionsskandalerna som uppdagats i Göteborg gavs granskningskommissionen i uppgift att utreda vilka orsaker som orsakat de korrupta förhÄllandena. Granskningskommissionens slutsatser möttes av kritik frÄn korruptionsforskare som dock menade att granskningskommissionens rapport pekade pÄ en viktig aspekt.

Denna studie syftar till att utforska synen pÄ rapporteringen kring orkanen Katrina, samt om den förÀndrat synen pÄ USA och amerikanernas socioekonomiska status. Grunden Àr den uppmÀrksamhet fattiga fick i bevakningen. Metoden Àr kvalitativ intervju och mÄlet Àr att uppnÄ analytisk generaliserbarhet. Viktiga teoretiska utgÄngspunkter Àr Lippmanns texter om vÀrldssyn och agenda-setting, dÀr omrÄden som framing och third-person effect Àr framtrÀdande. Analysen visar att intervjupersonerna frÀmst Àr positiva till hur bevakningen fungerat.

Nyckelord: Aktiv- passivitet, inaktivitet, riskmÄtt, lönsamhet, vÀrderingsmÄtt, Sharpekvot, Treynorkvot, Jensens Alfa, CAPMSyfte: Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vilket typ av sparande inom PPM- fonder som Àr mest lönsam under en arbetslivstid, aktivpassivitet eller ren inaktivitet.Metod: Uppsatsen utgÄr frÄn en kvantitativ studie, som strÀcker sig frÄn 2001 till 2010. Historisk avkastningsdata frÄn portföljernas fonder har anvÀnds för utrÀkning av olika vÀrderingsmÄtt. DÀrmed har ett jÀmförbart resultat av portföljernas prestation kunnat uppnÄs.Slutsats: Resultatet pÄvisade att aktiv-passivitet med en högrisk Àr en lönsam sparform. Med andra ord att en investerare fÄr en stark positiv utveckling trots att de inte gjort ett fondbyte sedan det första aktiva valet. AP7 SÄfa som har fÄtt mycket utomstÄende kritik presterade vÀl i studien..

Det verkar vara naturligt för oss mÀnniskor att i metafysisk mening ha realistiska uppfattningar om vÀrlden. VÄra vardagliga intuitioner sÀger oss att ting som exempelvis stolar och bord existerar, och att de gör det oberoende av oss och vad vi tÀnker, tror och tycker om det. Vi verkar ocksÄ ha en intuitiv förstÄelse av sanning som nÄgon form av korrespondens mellan ord och vÀrld. Ett pÄstÄende som ?bordet Àr brunt? verkar till exempel vara sant om bordet faktiskt Àr brunt.

Lakvatten har varierande föroreningsgrad och karaktÀr. Det bildas dÄ regnvatten perkolerar igenom en deponi. I en deponiverksamhet Àr lakvattnet den huvudsakliga pÄverkan pÄ den omgivande miljön. För att begrÀnsa föroreningshalten i naturen behöver lakvattnet samlas upp och omhÀndertas. Olika tekniker har utvecklats för att rena lakvatten lokalt.

Det övergripande syftet med denna studie Àr att bidra till kunskap om hur dagens urbanamÀnniska anvÀnder sig av skogens Àtliga resurser, sÄsom svamp och bÀr. Dessa resurser kallas iforskningssammanhang ofta för non-timber forest products (NTFP). AnvÀndningen av NTFP harbelysts ur ett kulturellt perspektiv och undersökts som tradition, det vill sÀga kunskap somtraderas mellan generationer. Fokus har legat pÄ hur vanor förÀndras över tid och rum, vad debetyder för personer i gruppen och hur de vidareförmedlas. För att avgrÀnsa studien Àr detgruppen Personer med polsk bakgrund boende i Stockholm (PPBS) som har undersökts.