The study seeks knowledge about the Swedish euro-scepticism and about the work of the Swedish euro-sceptical Members of the European Parliament (MEPs). How do they work in an environment where the norm is to have a positive attitude towards a future federal state of Europe? How do they regard their own situation and possibilities to make a change?The study includes a debate on today's Swedish euro-scepticism as background. My finding about the MEPs? work is that their way of acting in the European Parliament does not distinguish from other MEPs? in large.

I denna rapport utvÀrderas Scanias basbilar som anvÀnds av svensk rÀddningstjÀnst. Rapporten grundar sig pÄ platsbesök hos de involverade aktörerna samt en enkÀtundersökning genomförd pÄ rÀddningstjÀnsten i LuleÄ. I rapporten framkommer att rÀddningstjÀnstpersonalen i LuleÄ sammantaget Àr ganska nöjd avseende basbilarna. MÄnga synpunkter och kommentarer har lÀmnats, men mer i ett förbÀttrande Àn kritiserande syfte. Vissa kritiska punkter har dock identifierats och det som fÄtt allra mest kritik Àr jalusierna till verktygsfacken som anses bristfÀlliga pÄ flera punkter.

Försvarsmakten Àr anbefallda av statsmakten att tillÀmpa en styrmodell  kallad mÄl- och resultatstyrning.Försvarsmakten har fÄtt kritik för sitt sÀtt att analysera och utvÀrdera genomförd verksamhet. Det övergripande syftet med undersökningen Àr dÀrför att med bakgrund av litteratur pÄ omrÄdet belysa tillÀmpningen av mÄl- och resultatstyrning som styrform i dels ett privat företag och dels i Försvarsmakten. Detta görs genom intervjuer med olika befattningshavare inom respektive organisation. Jag jÀmför sedan resultatet och pÄvisar skillnader och likheter.Resultatet jÀmförs ocksÄ med vad litteraturen sÀger i Àmnet. Resultatet av undersökningen visar att det finns mÄnga likheter men ocksÄ nÄgravÀsentliga skillnader.

Syftet med uppsatsen Àr att belysa mötet mellan de arbetssökande och arbetsförmedlingen som institution sett ur bÄdas perspektiv. Vi vill fÄ en djupare förstÄelse bÄde för de arbetssökande och för arbetsförmedlarna samt deras personliga upplevelser av mötet. Uppsatsens sociologiska perspektiv Àr symbolisk interaktionism. Eftersom det Àr upplevelsen av mötet och dÀrmed den interaktion och samspel som uppstÄr Àr detta perspektiv relevant för studien. För att fÄ en djupare förstÄelse för upplevelsen av mötet mellan de arbetssökande och arbetsförmedlarna har en kvalitativ metod anvÀnts.

Den hÀr undersökningen Àr en beskrivning av hur erfarna psykologer pÄ mottagningar inom den öppna barn- och ungdomspsykiatrin i Stockholm anvÀnder den statistikblankett som ska fyllas i för varje ny patient. För att undersöka hur behandlarna uppfattar statistikblanketten genomfördes semistrukturerade intervjuer med sju psykologer. Som analysmetod anvÀndes en induktiv tematisk analys. Resultatet visar att behandlarna upplever att det Àr svÄrt att utifrÄn statistikblanketten ge en rÀttvis bild av patienterna och av det arbete som bedrivs. Behandlarna anser att dokumentation Àr viktigt men deras tyngsta kritik mot statistikblanketten Àr att den brister i validitet och reliabilitet.

Syfte och frÄgestÀllningar: Syftet Àr att identifiera olika genusstereotyper som anvÀnds i ICA-reklamfilmerna. De frÄgestÀllningar som uppsatsen utgÄr ifrÄn Àr; Hur vidmakthÄlls och anvÀnds genusroller i ICA-reklamfilmerna och pÄ vilka sÀtt synliggörs genusstereotyper.Metod och material: Denna uppsats behandlar kvalitativ genusstereotypisk representation av mÀn respektive kvinnor i tre ICA-reklamfilmer. Fokus placeras endast pÄ huvudkaraktÀrerna, bÄde de manliga och kvinnliga. De utvalda reklamfilmerna Àr Efter sommaren (2010), Trucken (2010) och Familjefrukost (2012).Hur och om karaktÀrerna framstÀlls ur ett genusstereotypiskt perspektiv undersöks med hjÀlp av semiotisk bildanalys som utförs pÄ en denotativ- och konnotativ nivÄ. Författaren tar Àven ansats i kritisk diskursanalys.Huvudresultat: Resultaten visar en relativ stereotypisk kritik.

Det skedde i mitten av sextiotalets Sverige en remarkabel förĂ€ndring i den svenska utrikespolitiken. En aktivering tog form som innebar ett större svenskt deltagande internationellt. Det yttrade sig framförallt i en stark moralisk hĂ„llning med kritik som vapen.Vi frĂ„gar oss om aktiveringen kan betraktas som ett sĂ€tt att ta fokus frĂ„n inrikesproblem. Är förĂ€ndringen en taktik av Socialdemokraterna för att stĂ€rka sin maktposition? Genom en ?mest lika?-analys jĂ€mför vi perioderna 1945-1964 och 1965-1976 för att hitta förklaringar till förĂ€ndringen.

Syftet med denna studie var dels att identifiera och analysera orsakerna till att nyanlÀnda elever har svÄrigheter att uppnÄ mÄlen i engelska i Ärskurs 6 och 9, dels att ta reda pÄ om och i sÄdant fall hur problemen kan lösas. Studien utfördes pÄ en i högsta grad mÄngkulturell mellansvensk skola med hjÀlp av skuggningar, intervjuer och analys av elevernas kursböcker. Genom skuggningarna kunde det slÄs fast att de nyanlÀnda eleverna lÄg lÄngt efter sina klasskamrater i engelskkunskaperna. Resultaten visade ocksÄ att eleverna i Ärskurs 6 och 9 hade hög motivation att lÀra sig engelska, men trots detta mÀktade de inte med att studera mer Àn vad de trodde skulle krÀvas för att klara av nÀstkommande lÀxförhör eller prov. Detta bidrog till att de hade stora brister i att förstÄ och kommunicera pÄ sprÄket, och eleverna i Ärskurs 9 hade dessutom stora svÄrigheter dÄ de skulle skriva uppsatser i Àmnet.

I denna uppsats har det grundlÀggande Àmnet varit risk och krishantering som teoretiska begrepp och Àven hur krishantering ser ut inom företaget Fritidsresor och inom Utrikesdepartementet. Denna granskning har Àven gjorts utifrÄn Tsunamikatastrofen som intrÀffade den 26 december 2004.Risk och krishantering fungerar som en mindre verksamhet inom det egna företaget som ska planera, kalkylera och komma upp med ÄtgÀrder som ska tas om en kris skulle intrÀffa.NÀr tiderna förÀndrades genom modernitetens följder under 1900-talet fick mÀnniskan friare tyglar att förflytta sig och de sociala relationerna splittrades och blev flyktigare. MÀnniskans starka slÀktband och vÀnskapsband utvidgades och var inte lika starka som tidigare och dÀrför utvecklades tilliten frÄn de sociala relationerna till de sÄkallade abstrakta systemen. De abstrakta systemen kom att utvecklas pÄ en global skala under moderniteten och fick sin funktion som myndigheter eller sociala ordningar för vardaglig trygghet i vÄra samhÀllen. Tilliten som mÀnniskor idag kÀnner till de abstrakta systemen har att göra med deras expertis och kunskap inom omrÄden som mÀnniskan sjÀlv inte Àr sÄ kunnig inom.

Matematikundervisningen i de svenska skolorna har fÄtt mycket kritik och dÀrför Àr den intressant att utveckla. Ett sÀtt Àr att arbeta mer med problemlösning och vardagsanknytning. Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka vilken inverkan en mer vardaglig kontext i ett problem har pÄ elevers lösningar. Detta görs genom en studie i vilken sex par av elever i Ärskurs 8 stÀlls inför tvÄ olika versioner av ett skriftligt presenterat problem. Den ena versionen har en mer vardaglig kontext. Tre par löser den ena versionen av problemet och tre den andra.

Klassisk kriminologisk forskning fokuserar pÄ antingen individbaserade eller miljörelaterade förklaringar till brottsliga handlingar. Situational Action Theory avser att föra samman dessa tvÄ synsÀtt för att bilda en integrerad kriminologisk handlingsteori. Vad fÄr Situational Action Theory för stöd i den kriminologiska forskningen? Vad finns för kritik? Och vad bör forskningen fokusera ytterligare pÄ nÀr det kommer till att testa teorin? Den forskning som finns tillgÀnglig och som jag presenterar i denna litteraturgenomgÄng visar att teorin fÄr stöd i empirisk forskning. De flesta studier visar att teorin fÄr bra stöd, nÄgra visar stöd för vissa delar av teorin medan andra delar av teorin inte fÄr nÄgot stöd.

Bakgrund och problem: Bostadsbubblan i USA sprack hösten 2008 vilket gav banksektornstora problem med finansieringen. Detta spreds globalt och till slut mĂ€rkte Ă€ven Sverige och dessföretag av krisen dĂ„ bankerna fick problem med likviditeten. Verkligt vĂ€rde vĂ€rderingen harersatt vĂ€rdering till anskaffningsvĂ€rde vilket har mött en del kritik dĂ„ det anses atttillförlitligheten och jĂ€mförbarheten försvagats, framförallt i dĂ„liga tider. Även revisorns roll igranskningen av vĂ€rderingen har ifrĂ„gasatts efter krisen.Till följd av bostadsbubblan i USA som sprack hösten 2008 fick banksektorn stora problem medfinansieringen och detta spreds vidare globalt, till slut mĂ€rkte Ă€ven Sverige och dess företag avkrisen. Verkligt vĂ€rde vĂ€rdering har mött en del kritik dĂ„ mĂ„nga pĂ„pekar att tillförlitlighetenförsvagas, framförallt vid dĂ„liga tider.Syfte: Syftet med denna uppsats Ă€r att undersöka om finanskrisen har gett nĂ„gon effekt pĂ„revisorns fokus i granskningen inom fastighetsbranschen.

SammanfattningSyftet med uppsatsen var att utifrÄn en utredning av vad begreppen deliberation och demokrati kan betyda i ett skolperspektiv undersöka vilka öppningar, efterfrÄganden och eventuella hinder för anvÀndningen av deliberation i undervisningen som kunde finnas i grundskolans styrdokument. FrÄgorna som lÄg till grund för att besvara syftet rörde vad deliberation och demokrati kan betyda i en utbildningssituation, vad begreppen har med varandra att göra och om man kan spÄra innehÄllet i begreppen i grundskolans styrdokument. Det material som undersökts var litteratur som berör de begrepp uppsatsen uppehÄller sig kring, samt skollagen, lÀroplanen för det obligatoriska skolvÀsendet (Lpo 94) och svenskÀmnets kursplan för grundskolan. Texterna tolkades utifrÄn det sociokulturella perspektivet med fokusering pÄ begreppen deliberation och demokrati, och det fördjupade innehÄll begreppen fÄr dÄ man ser dem i ett skolperspektiv.Deliberation och demokrati har en gemensam historia som strÀcker sig tillbaka till antiken. Man kan se deliberationen som ett demokratiskt redskap.

I den hÀr uppsatsen behandlar vi frÄgorna om tortyr och frihetsberövande inom folkrÀtten och gör en komparativ analys mellan USA och Storbritannien. BÄda de presenterade staterna Àr medlemmar av internationella och regionala konventioner. VÄra slutsatser visar pÄ bÄde likheter och skillnader. Vad gÀller tortyr sÄ ligger den största skillnaden i att USA tillÄter bevis inhÀmtat med hjÀlp av tortyr sÄ lÀnge de uppfyller vissa kriterier medan Storbritannien tydligt tagit avstÄnd till det. De skillnader vi observerat gÀllande frihetsberövande Àr framför allt att problematiken som möter de brittiska domstolarna Àr mer av en materiell art medan problematiken i USA Àr organisatorisk eller framför allt en frÄga om kompetensfördelning.

En homogen och gemensam polisutbildning i Eu-anda? Är det sĂ„ vi vill se polisen i framtiden? GrĂ€nserna inom Europa suddas ut mer och mer och likheterna mellan lĂ€nderna blir större. Hur lika/olika Ă€r polisvĂ€sendet och polisutbildningen i olika lĂ€nder i Europa? I den hĂ€r undersökningen har jag studerat skillnader och likheter mellan Sverige och Holland i det avseendet. Intervjuer med hollĂ€ndska poliser har legat till grund för den jĂ€mförelse jag har gjort.