Det är vedertaget att människan äter av biologiska, individuella och kulturella skäl. Dock är det mindre känt att det även finns de som äter av andliga skäl. En av dessa grupper är Hare Krishnarörelsen. Syftet med studien var att undersöka vilka råvaror och tillagningsmetoder som används på en av Hare Krishnas restauranger, samt att ta reda på vilka tankar som ligger bakom valet av maten.Metoden bestod av en deltagande observation under två veckor på restaurangen samt en intervju med restaurangansvarig. Valet av restaurang var ett bekvämlighetsurval.Resultatet visade att mycket rotfrukter, potatis, baljväxter, yoghurt, ris och kryddor används.

Den 14de januari 2003 startade en av Thaksins mest häpnadsväckande populistiska kampanjer, vilket är ämnet för min uppsats.I ett tal till en stor samling befattningshavare deklarerade han att regeringen skulle genomföra en kampanj där alla droger i Thailand skulle elimineras på endast tre månader.De följande tre månaderna mördades över 2,200 människor, varav ett flertal enligt vittnen var helt oskyldiga, och merparten enligt Human rights watch (HRW) lättare droganvändare. Flera Människorättsorganisationer och kritiker misstänker att en stor del av dessa dödsfall var utomrättsliga avrättningar utförda av, eller på uppdrag av statlig polis. Trots skarp internationell kritik fortlöpte kampanjen utan större offentliga protester i Thailand.Thaksin annonserade i slutet av kampanjen drogkriget som en stor framgång. Han vann ett år senare sin andra jordskredsseger..

Lagen om besöksförbud infördes 1988 för att förbättra skyddet för personer som förföljs och trakasseras. Den har under åren genomgått flera reformer och utvidgats genom bland annat två nya typer av besöksförbud: Särskilt utvidgat besöksförbud och besöksförbud avseende gemensam bostad. Antalet ansökningar om besöksförbud fortsätter att öka och år 2006 översteg ansökningarna 10 000 medan antalet beviljade ansökningar sjunker något. De förväntningar som lagen om besöksförbud gett hos många ställer höga krav på polisen och rättsväsendet när det gäller att följa upp besöksförbudet och se till att det efterlevs. Lagen har dock ofta varit omdebatterad som ett uddlöst verktyg som endast ger de som ska skyddas falsk trygghet samtidigt som rättsväsendets arbete med besöksförbuden och dess uppföljning fått kritik.

Syftet med undersökningen är att belysa vilken medvetenhet pedagoger i förskolan/förskoleklassen har om barns olika inlärningsstilar och om pedagogerna anpassar sin verksamhet utifrån varje barns inlärningsstil. Litteraturgenomgången lyfter upp tre olika teorier om inlärningsstilar. Litteraturen behandlar även betydelsen av att kunna identifiera och att använda sig av ett barns inlärningsstil, pedagogens roll, förskolans syn på barn samt kritik mot inlärningsstilar. En kvalitativ undersökning, i form av intervjuer, har genomförts med sju olika pedagoger verksamma i förskola och förskoleklass. Resultatet visar att pedagogerna inte har någon större medvetenhet om inlärningsstilar hos barn, och att de inte anpassar sin verksamhet utifrån varje barns inlärningsstil.

Uppsatsen syfte är att undersöka och analysera det jämställdhetspolitiska fält som Moderaterna och Socialdemokraterna presenterar på deras respektive hemsidor. Genom att ta hjälp av metoden idé och ideologianalys samt partiernas ideologi ämnar arbetet generera en klargörande bild av partiernas jämställdhetspolitik samt klargöra möjliga intentioner bakom deras politiska ställningstaganden i frågan. Varför jag valt att analysera informationen som finns på respektive partis hemsidor är eftersom just den informationskällan när ut och används av många osäkra väljare. Jag har sett det intressant att se hur partierna visar upp sin bild av vad jämställdhet är och hur man ska jobba för den.Genom min analys har jag delat in och skapat följande rubriker: Individen i centrum, Samhället i centrum, Feminism, Jämställdhet ? start och mål, Vi är bäst i världen, Hemmet och privatlivet, Arbete och Näringslivet, Politiken, Samstämmighet och skiljelinjer bland partierna och till sist Kritik mot varandra..

Syftet med den här studien är att undersöka hur metaforer och liknelser inverkar på ömsesidig förståelse i samtal. Som teoretisk utgångspunkt har jag använt Grices (1989) teori om konversationella implikaturer samt Lakoff & Johnsons (1980) teori om konceptuella metaforer, Stålhammars (1997) teori om förståelse av metaforer och Levinsons (1983) kritik av Grice för dennes påstående om metaforer som brott mot samarbetsprincipen vid konversation. Min analysmetod är samtalsanalys, Conversation Analysis. Materialet för uppsatsen består av transkriberade utdrag ur ett radioprogram som bjuder in lyssnare att ringa in och tala om ett förutbestämt ämne med programledaren och i det här fallet även en bisittare. Resultatet visar att det finns fall där metaforer går obemärkt förbi och inte skapar problem för den ömsesidiga förståelsen i samtalet, men det finns även exempel på att bruk av metaforer och liknelser försvårar förståelsen..

In this essay I evaluate the legality of Karl Popper?s criticism against psychoanalysis, regarding this theory of Freud?s being pseudoscientific. Popper?s criticism is based on his theory of demarcation in which he states that an empirical theory must be possible to test by observations in order to be, as most important is, hypothetically possible to falsify based on other empirical statements ? often in the form of new found facts that contradict the original statement/theory. In purpose of assessing Popper?s criticism I perform a modified idea analysis, based on a book by Evert Vedung (1977).

Syftet med studien var att synliggöra hur sånglärare i gymnasieskolan beskriver sitt behov av och förhållningssätt till att använda sångläroböcker i sin undervisning med utgångspunkt i aktuella styrdokument. För att undersöka fenomenet har kvalitativa forskningsintervjuer använts där fem sånglärare intervjuats. Informanterna är, eller har varit, verksamma i gymnasieskolan som sånglärare. Resultatet och analysen sker med ett hermeneutiskt och fenomenografiskt förhållningssätt ur ett sociokulturellt perspektiv.Resultatet visade att sångläroboken kan fungera som en artefakt för eleverna i sångundervisningen. Läroboken kan förstärka och fördjupa innehåll som behandlats i undervisningen såsom synliggöra och tydliggöra sambandet mellan teori och praktik.

En förutsättning för att elever ska kunna tillägna sig kunskap är att de förstår det som lärarna säger. I denna studie har en grupp gymnasieelever fått delge sina uppfattningar om sina lärares sätt att tala i undervisningen genom att besvara en enkät. Syftet har varit att undersöka elevernas uppfattningar om undervisningsspråket, vilka eventuella skillnader som finns mellan olika lärares språk och om lärarnas undervisningsspråk påverkar elevernas studier.Studien visar att eleverna generellt är positiva till lärares sätt att tala, men att många av dem inte alltid förstår vad lärarna säger. Eleverna ger därmed uttryck för att vara beroende av lärarnas undervisningsspråk och menar att det påverkar deras motivation, lust att lyssna och i slutändan också deras inlärning. .

I arbetet förs en diskussion om hur familjerådgivningen i Sverige, den enda samhälleliga institutionen som har parterapi som specialitet, lyckats med det uppdrag som formades under första delen av 1900-talet då äktenskapet som institutionen började uppluckras och auktoritära och patriarkala värderingar utmanades. I en parallell utveckling, nationellt och internationellt, tillkom parrådgivning när vägledning behövdes i samband med att relationer skulle börja byggas på känslor samt föräldraskap på tillit, till skillnad från tidigare. Med detta uppdrag i fokus studeras familjerådgivningen idag, 100 år senare och den teori och metodik som ligger till grund för parterapi med heterosexuella par. Betydelsen av ett genusperspektiv när det gäller att hjälpa par till en tillfredsställande parrelation och intimitet diskuteras liksom jämställdhet kopplad till möjligheter till långvariga relationer. Feministisk kritik av parterapi behandlas och familjerådgivare intervjuas om sitt arbete.

Denna studie har analyserat fyra forumtrådar från det svenska Internetforumet Flashback Forum. Jag har specifikt valt att studera forumets underavdelning för diskussioner rörande feminism och jämställdhet. Jag har ? genom närläsning, diskursanalys och katalogisering av foruminläggen ? försökt att analysera och ?konstruera? de diskurser som dominerar denna forumavdelning, för att förstå hur skribenterna artikulerar tecken som ?feminism? och ?kroppen?. Mina slutsatser är att två diskurser tydligt dominerar på forumavdelningen.

Alltsedan 1952 har Sverige arbetat med att bistå fattigare länder i deras utveckling ut ur fattigdomen. Den svenska biståndsmyndigheten Sida har av riksdagen tilldelats sex mål för sitt arbete, varav denna studie fokuserar på två av dem, målet om resurstillväxt, samt målet om miljöhänsyn. Finns där en konflikt mellan dessa mål eller är det snarare så att de är varandras förutsättningar? Genom att studera de rådande teoribildningarna på området och nyttja dem i analysen av relevant empiriskt material, i form av såväl textanalys som intervjuer, har Sidas förhållningssätt i denna fråga har kunnat kartläggas. Även om det råder en viss skepsis mot vissa former av tillväxt så kan Sidas förhållningssätt ändå karaktäriseras som tillväxtoptimistiskt.

Barns behov i centrum (BBIC) har implementerats i den svenska barnavården. Kritik har tidigare riktats mot barnavårdsutredningar som varierade i handläggning och dokumentation i hela landet. BBIC ska bidra till ökad rättsäkerhet genom att skapa nationell enhetlighet i ärenden. Denna studie syftar till att undersöka hur BBIC materialet används i praktiken, vilka behovsområden som socialsekreterare väljer att använda vid utredningar gällande barn. Materialet ska involvera barn och föräldrar, i vilken utsträckning förekommer det? Bidrar materialet till ökad rättssäkerhet inom barnavården i Sverige? Vi har genomfört en kvalitativ samt kvantitativ studie, där vi har granskat tio barnavårdsutredningar med liknande insatser enligt 4 kap.

För att identifiera och klassificera problem relaterade till användbarhet i mjukvarubaserade produkter används metoder speciellt utformade för detta ändamål. En av dessa metoder är Heuristisk utvärdering, men kritik har framförts mot denna metod och dess förmåga att klassificera användbarhetsproblem. I detta arbete jämförs Heuristisk utvärdering med en annan metod, i ett försök att utreda om kritiken är korrekt. Denna metod är Usability Problem Taxonomy, en metod skapad för att klassificera samt analysera användbarhetsproblem. Syftet med denna jämförelse är att ta fasta på vilken av metoderna som är lämpligast att använda vid klassificering av användbarhetsproblem, något som bedöms genom att undersöka metoderna och deras förmåga att noggrant klassificera användbarhetsproblem.

Titel                                   ?Det beror ju på vad man vill lägga i ordet register? Petra StenkulaEn fallstudie av polisens externa kriskommunikation i samband med romregistret Syfte             Syftet är att lämna ett bidrag till den svenska forskningen om kriskommunikation men även att bidra till den svenska samhällsdebatten om polisen som en central rättsmyndighet och deras hantering av romregisterkrisen. Metod          Via en kvalitativ metod analysers nyheter publicerade på polisens webbplats och polisens presskonferenser utifrån de valda teoretiska ramarna inom ämnet kriskommunikation. Resultat        Polisens kriskommunikation framstår som väldigt strategilös, under hela krisen ägnar sig polisen åt                               informationsinsamling för att förstår krisen och få en överblick över situationen men under tiden glömmer                     de den strategiska delen. Polisen är väldigt restriktiv i sin kriskommunikation, på webbplatsen är nyhetspubliceringarna rörande romregistret väldigt korta och konkreta, vissa är rena informationsanvisningar. Polisen förde även en inkonsekvent kriskommunikation, när Rikspolisstyrelsen pratade om analysfil som inte var i fas med lagstiftningen så pratade Skånepolisen om beslut ifrån år 2009 om tillstånd att upprätta den särskilda analysfilen. I sin kriskommunikation använder polisen många olika försvarsstrategier ifrån Corporate Apologia och Image Repair Theory.