I den hÀr uppsatsen behandlar vi frÄgorna om tortyr och frihetsberövande inom folkrÀtten och gör en komparativ analys mellan USA och Storbritannien. BÄda de presenterade staterna Àr medlemmar av internationella och regionala konventioner. VÄra slutsatser visar pÄ bÄde likheter och skillnader. Vad gÀller tortyr sÄ ligger den största skillnaden i att USA tillÄter bevis inhÀmtat med hjÀlp av tortyr sÄ lÀnge de uppfyller vissa kriterier medan Storbritannien tydligt tagit avstÄnd till det. De skillnader vi observerat gÀllande frihetsberövande Àr framför allt att problematiken som möter de brittiska domstolarna Àr mer av en materiell art medan problematiken i USA Àr organisatorisk eller framför allt en frÄga om kompetensfördelning.

En homogen och gemensam polisutbildning i Eu-anda? Är det sĂ„ vi vill se polisen i framtiden? GrĂ€nserna inom Europa suddas ut mer och mer och likheterna mellan lĂ€nderna blir större. Hur lika/olika Ă€r polisvĂ€sendet och polisutbildningen i olika lĂ€nder i Europa? I den hĂ€r undersökningen har jag studerat skillnader och likheter mellan Sverige och Holland i det avseendet. Intervjuer med hollĂ€ndska poliser har legat till grund för den jĂ€mförelse jag har gjort.

Det Àr vedertaget att mÀnniskan Àter av biologiska, individuella och kulturella skÀl. Dock Àr det mindre kÀnt att det Àven finns de som Àter av andliga skÀl. En av dessa grupper Àr Hare Krishnarörelsen. Syftet med studien var att undersöka vilka rÄvaror och tillagningsmetoder som anvÀnds pÄ en av Hare Krishnas restauranger, samt att ta reda pÄ vilka tankar som ligger bakom valet av maten.Metoden bestod av en deltagande observation under tvÄ veckor pÄ restaurangen samt en intervju med restaurangansvarig. Valet av restaurang var ett bekvÀmlighetsurval.Resultatet visade att mycket rotfrukter, potatis, baljvÀxter, yoghurt, ris och kryddor anvÀnds.

Den 14de januari 2003 startade en av Thaksins mest hÀpnadsvÀckande populistiska kampanjer, vilket Àr Àmnet för min uppsats.I ett tal till en stor samling befattningshavare deklarerade han att regeringen skulle genomföra en kampanj dÀr alla droger i Thailand skulle elimineras pÄ endast tre mÄnader.De följande tre mÄnaderna mördades över 2,200 mÀnniskor, varav ett flertal enligt vittnen var helt oskyldiga, och merparten enligt Human rights watch (HRW) lÀttare droganvÀndare. Flera MÀnniskorÀttsorganisationer och kritiker misstÀnker att en stor del av dessa dödsfall var utomrÀttsliga avrÀttningar utförda av, eller pÄ uppdrag av statlig polis. Trots skarp internationell kritik fortlöpte kampanjen utan större offentliga protester i Thailand.Thaksin annonserade i slutet av kampanjen drogkriget som en stor framgÄng. Han vann ett Är senare sin andra jordskredsseger..

Lagen om besöksförbud infördes 1988 för att förbÀttra skyddet för personer som förföljs och trakasseras. Den har under Ären genomgÄtt flera reformer och utvidgats genom bland annat tvÄ nya typer av besöksförbud: SÀrskilt utvidgat besöksförbud och besöksförbud avseende gemensam bostad. Antalet ansökningar om besöksförbud fortsÀtter att öka och Är 2006 översteg ansökningarna 10 000 medan antalet beviljade ansökningar sjunker nÄgot. De förvÀntningar som lagen om besöksförbud gett hos mÄnga stÀller höga krav pÄ polisen och rÀttsvÀsendet nÀr det gÀller att följa upp besöksförbudet och se till att det efterlevs. Lagen har dock ofta varit omdebatterad som ett uddlöst verktyg som endast ger de som ska skyddas falsk trygghet samtidigt som rÀttsvÀsendets arbete med besöksförbuden och dess uppföljning fÄtt kritik.

Syftet med undersökningen Àr att belysa vilken medvetenhet pedagoger i förskolan/förskoleklassen har om barns olika inlÀrningsstilar och om pedagogerna anpassar sin verksamhet utifrÄn varje barns inlÀrningsstil. LitteraturgenomgÄngen lyfter upp tre olika teorier om inlÀrningsstilar. Litteraturen behandlar Àven betydelsen av att kunna identifiera och att anvÀnda sig av ett barns inlÀrningsstil, pedagogens roll, förskolans syn pÄ barn samt kritik mot inlÀrningsstilar. En kvalitativ undersökning, i form av intervjuer, har genomförts med sju olika pedagoger verksamma i förskola och förskoleklass. Resultatet visar att pedagogerna inte har nÄgon större medvetenhet om inlÀrningsstilar hos barn, och att de inte anpassar sin verksamhet utifrÄn varje barns inlÀrningsstil.

Uppsatsen syfte Àr att undersöka och analysera det jÀmstÀlldhetspolitiska fÀlt som Moderaterna och Socialdemokraterna presenterar pÄ deras respektive hemsidor. Genom att ta hjÀlp av metoden idé och ideologianalys samt partiernas ideologi Àmnar arbetet generera en klargörande bild av partiernas jÀmstÀlldhetspolitik samt klargöra möjliga intentioner bakom deras politiska stÀllningstaganden i frÄgan. Varför jag valt att analysera informationen som finns pÄ respektive partis hemsidor Àr eftersom just den informationskÀllan nÀr ut och anvÀnds av mÄnga osÀkra vÀljare. Jag har sett det intressant att se hur partierna visar upp sin bild av vad jÀmstÀlldhet Àr och hur man ska jobba för den.Genom min analys har jag delat in och skapat följande rubriker: Individen i centrum, SamhÀllet i centrum, Feminism, JÀmstÀlldhet ? start och mÄl, Vi Àr bÀst i vÀrlden, Hemmet och privatlivet, Arbete och NÀringslivet, Politiken, SamstÀmmighet och skiljelinjer bland partierna och till sist Kritik mot varandra..

Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka hur metaforer och liknelser inverkar pÄ ömsesidig förstÄelse i samtal. Som teoretisk utgÄngspunkt har jag anvÀnt Grices (1989) teori om konversationella implikaturer samt Lakoff & Johnsons (1980) teori om konceptuella metaforer, StÄlhammars (1997) teori om förstÄelse av metaforer och Levinsons (1983) kritik av Grice för dennes pÄstÄende om metaforer som brott mot samarbetsprincipen vid konversation. Min analysmetod Àr samtalsanalys, Conversation Analysis. Materialet för uppsatsen bestÄr av transkriberade utdrag ur ett radioprogram som bjuder in lyssnare att ringa in och tala om ett förutbestÀmt Àmne med programledaren och i det hÀr fallet Àven en bisittare. Resultatet visar att det finns fall dÀr metaforer gÄr obemÀrkt förbi och inte skapar problem för den ömsesidiga förstÄelsen i samtalet, men det finns Àven exempel pÄ att bruk av metaforer och liknelser försvÄrar förstÄelsen..

In this essay I evaluate the legality of Karl Popper?s criticism against psychoanalysis, regarding this theory of Freud?s being pseudoscientific. Popper?s criticism is based on his theory of demarcation in which he states that an empirical theory must be possible to test by observations in order to be, as most important is, hypothetically possible to falsify based on other empirical statements ? often in the form of new found facts that contradict the original statement/theory. In purpose of assessing Popper?s criticism I perform a modified idea analysis, based on a book by Evert Vedung (1977).

Syftet med studien var att synliggöra hur sÄnglÀrare i gymnasieskolan beskriver sitt behov av och förhÄllningssÀtt till att anvÀnda sÄnglÀroböcker i sin undervisning med utgÄngspunkt i aktuella styrdokument. För att undersöka fenomenet har kvalitativa forskningsintervjuer anvÀnts dÀr fem sÄnglÀrare intervjuats. Informanterna Àr, eller har varit, verksamma i gymnasieskolan som sÄnglÀrare. Resultatet och analysen sker med ett hermeneutiskt och fenomenografiskt förhÄllningssÀtt ur ett sociokulturellt perspektiv.Resultatet visade att sÄnglÀroboken kan fungera som en artefakt för eleverna i sÄngundervisningen. LÀroboken kan förstÀrka och fördjupa innehÄll som behandlats i undervisningen sÄsom synliggöra och tydliggöra sambandet mellan teori och praktik.

En förutsÀttning för att elever ska kunna tillÀgna sig kunskap Àr att de förstÄr det som lÀrarna sÀger. I denna studie har en grupp gymnasieelever fÄtt delge sina uppfattningar om sina lÀrares sÀtt att tala i undervisningen genom att besvara en enkÀt. Syftet har varit att undersöka elevernas uppfattningar om undervisningssprÄket, vilka eventuella skillnader som finns mellan olika lÀrares sprÄk och om lÀrarnas undervisningssprÄk pÄverkar elevernas studier.Studien visar att eleverna generellt Àr positiva till lÀrares sÀtt att tala, men att mÄnga av dem inte alltid förstÄr vad lÀrarna sÀger. Eleverna ger dÀrmed uttryck för att vara beroende av lÀrarnas undervisningssprÄk och menar att det pÄverkar deras motivation, lust att lyssna och i slutÀndan ocksÄ deras inlÀrning. .

Reformen Snabbare lagf?ring inf?rdes f?r att p?skynda r?ttsprocessen och effektivisera hanteringen av mindre allvarliga brott. Syftet var att minska tiden mellan brott och lagf?ring samt att effektivisera resursanv?ndningen i utredningsarbetet. Samtidigt har reformen m?tt kritik f?r att inskr?nka r?ttss?kerheten, s?rskilt n?r det g?ller den misst?nktes r?tt till f?rsvar och m?jligheten att ?verklaga.

I arbetet förs en diskussion om hur familjerÄdgivningen i Sverige, den enda samhÀlleliga institutionen som har parterapi som specialitet, lyckats med det uppdrag som formades under första delen av 1900-talet dÄ Àktenskapet som institutionen började uppluckras och auktoritÀra och patriarkala vÀrderingar utmanades. I en parallell utveckling, nationellt och internationellt, tillkom parrÄdgivning nÀr vÀgledning behövdes i samband med att relationer skulle börja byggas pÄ kÀnslor samt förÀldraskap pÄ tillit, till skillnad frÄn tidigare. Med detta uppdrag i fokus studeras familjerÄdgivningen idag, 100 Är senare och den teori och metodik som ligger till grund för parterapi med heterosexuella par. Betydelsen av ett genusperspektiv nÀr det gÀller att hjÀlpa par till en tillfredsstÀllande parrelation och intimitet diskuteras liksom jÀmstÀlldhet kopplad till möjligheter till lÄngvariga relationer. Feministisk kritik av parterapi behandlas och familjerÄdgivare intervjuas om sitt arbete.

Denna studie har analyserat fyra forumtrÄdar frÄn det svenska Internetforumet Flashback Forum. Jag har specifikt valt att studera forumets underavdelning för diskussioner rörande feminism och jÀmstÀlldhet. Jag har ? genom nÀrlÀsning, diskursanalys och katalogisering av foruminlÀggen ? försökt att analysera och ?konstruera? de diskurser som dominerar denna forumavdelning, för att förstÄ hur skribenterna artikulerar tecken som ?feminism? och ?kroppen?. Mina slutsatser Àr att tvÄ diskurser tydligt dominerar pÄ forumavdelningen.

Alltsedan 1952 har Sverige arbetat med att bistĂ„ fattigare lĂ€nder i deras utveckling ut ur fattigdomen. Den svenska bistĂ„ndsmyndigheten Sida har av riksdagen tilldelats sex mĂ„l för sitt arbete, varav denna studie fokuserar pĂ„ tvĂ„ av dem, mĂ„let om resurstillvĂ€xt, samt mĂ„let om miljöhĂ€nsyn. Finns dĂ€r en konflikt mellan dessa mĂ„l eller Ă€r det snarare sĂ„ att de Ă€r varandras förutsĂ€ttningar? Genom att studera de rĂ„dande teoribildningarna pĂ„ omrĂ„det och nyttja dem i analysen av relevant empiriskt material, i form av sĂ„vĂ€l textanalys som intervjuer, har Sidas förhĂ„llningssĂ€tt i denna frĂ„ga har kunnat kartlĂ€ggas. Även om det rĂ„der en viss skepsis mot vissa former av tillvĂ€xt sĂ„ kan Sidas förhĂ„llningssĂ€tt Ă€ndĂ„ karaktĂ€riseras som tillvĂ€xtoptimistiskt.