Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med uppsatsen Àr att undersöka varför och hur specialpedagogisk undervisning bedrivs inom Àmnet idrott och hÀlsa i grundskolan. Följande frÄgestÀllningar stÄr i fokus: Hur ser lÀrarna i idrott och hÀlsa pÄ specialpedagogisk undervisning i sitt Àmne? Vad innehÄller den specialpedagogiska undervisningen i idrott och hÀlsa? Vilken nytta gör specialpedagogisk undervisning i idrott och hÀlsa?MetodStudien Àr en kvalitativ intervjustudie för att ge en beskrivande bild av omrÄdet samt att ge en fördjupad bild av ÀmnesomrÄdet. Detta har skett genom intervjuer av nio lÀrare pÄ sex utvalda skolor. Intervjuerna följde en guide och tog mellan 40 ? 60 minuter att genomföra samt spelades in.

Syftet med denna studie var att underso?ka och kartla?gga den komplexa spra?ksituationen och - anva?ndningen hos en flersprÄkig person. Den underso?kta personen kallas fo?r Frida. Hon hade redan i ung Älder la?rt sig mer a?n tvÄ sprÄk och har sedermera varit i kontakt med sju sprÄk pÄ en signifikant kunskapsnivÄ.

Arbetet syfte Àr att kartlÀgga elevers Äsikter om betygskriterierna i Àmnet Idrott och HÀlsa. Genom enkÀter har elever i Ärskurs 8, 9 och gymnasiets första och tredje Ärskurs svarat pÄ frÄgor om kriteriernas vikt, dess pÄverkan pÄ lektionsinnehÄllet och om de skulle agera annorlunda om de kunde kriterierna. För att skapa ytterligare förstÄelse för elevernas instÀllning har Àven deras lÀrare svarat pÄ enkÀter. Resultaten frÄn elevernas enkÀter har jÀmförts och analyserats utifrÄn genusskillnader, skillnader i motivation och skillnader i förhÄllande till Älder. Av resultaten framgÄr att elever, oavsett Ärskurs, tycker att det Àr viktigt att kunna betygskriterierna samt att de anser sig se ett samband mellan kriterier och undervisningsinnehÄllet.

I forskningsstudien har specialpedagogers syn pÄ lÀrares anpassning av arbets-och förhÄllningssÀtt, inkludering och lÀrandemiljö för elever med autismspektrumstörning, studerats. Studien syftar till att utöka lÀrares kunskap om vad som gynnar elever med diagnosen samt hur anpassningar kan tillÀmpas i verksamheten. Det som beskrivs i denna studie, baseras pÄ intervjuer som har gjorts med specialpedagoger. Intervjuerna har anvÀnts för att fÄ en fördjupad bild av specialpedagogernas uppfattningar utifrÄn olika specialpedagogiska perspektiv och har sedan kopplats samman med forskning som har gjorts tidigare inom Àmnet. De specialpedagogiska perspektiv som studien har kopplats till Àr det kategoriska perspektivet och det relationella.

Syftet med detta arbete Àr att studera ett undervisningssÀtt för att individualisera matematikundervisningen. Tanken Àr att anvÀnda sig av matematiska uppgifter som utmanar varje elev i en grupp. UndervisningssÀttet som ska studeras ska genomsyras av en strÀvan efter att eleverna ska nÄ nÀsta utvecklingszon med hjÀlp av en matematisk uppgift som kan upplevas som ett matematiskt problem. UtgÄngspunkten i detta examensarbete Àr ett socialkonstuktivistiskt perspektiv dÀr det kulturella och det sociala samspelet spelar en avgörande roll för att erövra kunskap. Ett ramverk Àr framskrivet och ger kriterier för vad lÀrarens roll, gruppens roll samt uppgifternas karaktÀr har för betydelse i strÀvan att nÄ en individualiserad matematikundervisning med hjÀlp av matematiska uppgifter. Dessa kriterier ligger till grund för det studerade undervisningssÀttet. En grupp bestÄende av 12 stycken elever pÄ det naturvetenskapliga programmet har arbetat med fem matematiska uppgifter vid fem lektionstillfÀllen.

Syftet med denna studie Àr att undersöka samband mellan kvalitet pÄ skriftliga omdömen och elevers resultat pÄ nationella prov och dÀrigenom Àven belysa effekter av lÀrares undervisningskompetens. Bakgrunden ges i form av en kort överblick över vad forskning sÀger om bedömning och effekter pÄ lÀrande. DÀrefter beskriver jag nÄgra statliga insatser och utvÀrderingar samt presenterar tre dokumentstudier som beskriver hur lÀrare skriver omdömen. Jag redogör ocksÄ för min teoretiska utgÄngspunkt, som Àr det sociokulturella perspektivet, och beskriver hur dokumentanalysen genomfördes samt förtydligar vilka kriterier pÄ god kvalitet i omdömen jag anvÀnt mig av och hur relationen mellan dessa kriterier och resultaten frÄn nationella prov undersöktes. Resultaten i min studie visar att skillnader i kvalitet pÄ de skriftliga omdömena korrelerar med elevers resultat pÄ nationella prov.

Sammanfattning/Abstract Johanna Landin (2015) Pedagogisk uppföljning, finns den? -Specialpedagogers upplevelser av elevers involvering i uppföljningen av pedagogisk utredning. Is there follow up of pedagogical assessment? Special educator's experiences of students follow up and involvement in pedagogical enquiry Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagog-programmet, Malmö högskola. Syftet Àr att beskriva hur specialpedagoger upplever elevers involvering i uppföljningen av den pedagogiska utredningen. Vidare vill jag ocksÄ undersöka vilka tankar som finns kring de nya allmÀnna rÄden som publicerats 2014.

Den hÀr uppsatsen syftar till att undersöka pÄ vilket sÀtt som en liten Non Governmental Organization (NGO) kan bidra till ett företags CSR-arbete. Tidigare teorier föreslÄr att en NGO kan bidra till företags CSR-arbete pÄ tvÄ sÀtt, dels genom att dela med sig av sina interna resurser och dels genom att fungera som strategisk lÀnk. Vi undersöker om detta stÀmmer Àven för en liten NGO samt om den uppfyller de kriterier som Stafford et al. (2000) föreslÄr att en NGO bör uppfylla för att fungera som en effektiv strategisk lÀnk. Detta har tidigare studerats för stora NGOs, och det finns dÀrför ett kunskapsgap gÀllande smÄ NGOs roll för företags CSR-arbete.

Bernquist, Maria och Staxlund, Jenny (2015). Fyra förÀldrars röster om möten med specialpedagoger. Four parents? voices about meetings with special educators. Specialpedagogprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, LÀrande och samhÀlle, Malmö högskola. Bakgrund Vikten av en bra relation och ett gott samarbete mellan hem och skola Àr nÄgot som ofta framhÄlls.

I detta arbete behandlas frÄgor som berör förÀndringsarbete. Alla verksamheter och organisationer arbetar kontinuerligt med att förbÀttra och effektivisera den egna verksamheten. Genom att arbete med förÀndringar pÄ ett strukturerat sÀtt kan företag och organsiationer öka sannolikheten nÀr det gÀller att arbeta fram rÀtt lösningar och förÀndringsförslag till den utvecklade verksamheten.I mitt arbete har jag undersökt hur verksamhetsutvecklare genomför förÀndringar. Jag har, genom intervjuer, tagit reda pÄ vilka metoder som anvÀnds och hur dessa metoder Àr uppbyggda. Genom att studera de metoder som angivits har jag kommit fram till att metoderna, i stora drag, innehÄller liknade arbetssteg.

Vissa internationella konflikter har pÄgÄtt sÄ lÀnge att det Àr svÄrt att se nÄgot slut men trots detta Àr det vissa konflikter som, ibland nÄgot ovÀntat, nÄr en lösning. Syftet med denna uppsats Àr förklara varför vissa konflikter nÄr en lösning, i detta fall Nordirlandkonflikten, medan andra konflikter inte gör det, i detta fall Cypern- och Baskienkonflikten.            Detta gjordes i denna uppsats genom att jÀmföra hur vÀl dessa tre konflikter uppfyller fem kriterier för konfliktlösning som sÀtts upp i teorin om dynamiska konflikter. De fem kriterierna Àr utomstÄende parter, samtal mellan parterna, skriftliga överenskommelser, icke-vÄldsaktörer samt förtroendeskapande ÄtgÀrder.            Resultatet visar att Nordirlandkonflikten i högre grad uppfyller kriterierna om utomstÄende aktörer och skriftliga överenskommelser Àn de övriga tvÄ konflikterna och detta innebÀr att dessa tvÄ kriterier Àr de avgörande punkterna som förklarar varför Nordirland Àr en löst konflikt och inte Cypern och Baskien.DÄ resultatet som helhet visar att Nordirland uppfyller kriterierna i högre grad Àn Cypern och Baskien sÄ kan vi Àven dra slutsatsen att denna uppsats styrker teorin om dynamisk konfliktlösning..

Tidiga och förebyggande samtal -syftet med arbetet var att undersöka vilka samtalsformer som anvÀnds för att ge barn specialpedagogiska förebyggande och tidiga insatser.Jag vill belysa olika former av samtal det vill sÀga ÄskÄdliggöra olika förgreningar och inriktningar pÄ samtal som sker i barns vardagliga miljöer.Metoden Àr en kvalitativ forskningsintervju som bygger pÄ sju yrkesverksammas bilder av sina arbetssÀtt med samtal i sitt dagliga yrkesverksamma liv. Sammanfattningsvis visar resultaten av min undersökning att samtliga intervjupersoner arbetar medvetet med samtal av olika former för att förebygga och ge tidiga insatser till barn och deras familjer..

Företag: Midelfart Sonesson ABSyfte: Studien skulle ge en bild av vilka kriterier som Àr betydelsefulla för företag vid rationalisering av lagerstÀllen. Den skulle dessutom ge en bild av vilka tÀnkbara ekonomiska konsekvenser som kan följa efter en rationalisering. Genom en fallstudie av ett typföretag och genom kompletterande intervjuer med kunniga inom logistik och företagsekonomi skulle författarna undersöka vilka kriterier som företagen lÀgger mest vikt pÄ nÀr de ska starta ett sÄ stort projekt som lagerstÀllesrationalisering, samt förstÄ vad kostnadsbesparingen kan bli.Metod: En studie av företaget Midelfart Sonesson AB har utförts. PrimÀr- och sekundÀrdata har samlats in genom personliga intervjuer, litteratur, rapporter, och elektroniska kÀllor.Teori: Teorin bestÄr av nio olika avsnitt som kan tillÀmpas pÄ Àmnet i uppsatsen. Teorin anvÀnds för att förstÄ företagets uppbyggnad, organisation och dess handlande.

Det finns tvÄ inriktningar i studien, den första Àr att granska hur skolor i mÄngkulturella omrÄden organiserar de specialpedagogiska insatserna. Den andra Àr att granska skolledarnas förhÄllningssÀtt till interkulturell pedagogik som en stödjande förhÄllningssÀtt, eller som ett alternativt arbetssÀtt som mera utgÄr frÄn elevers olika kulturer och sprÄk Àn enbart den "svenska". Studien bygger pÄ en kvalitativ undersökning. Genom att intervjua skolledning i skolan i mÄngkulturella omrÄden Àr tanken att försöka ta reda pÄ hur de förhÄller sig till specialpedagogik och till interkulturell pedagogik..

Syfte: Studiens syfte var att tolka och beskriva hur tio huvudmÀn uttryckte sin syn pÄ specialpedagogisk handledning samt hur huvudmÀnnen uttryckte styrningen av specialpedagogisk verksamhet i relation till de statliga intentionerna med ett förebyggande och hÀlsofrÀmjande arbete i skolan.Teori & Metod: Studien Àr kvalitativ och dess teoretiska ram Àr hermeneutisk och utgÄr frÄn förstÄelse och tolkning av specialpedagogisk handledning samt hur huvudmÀnnen erfar styrning av specialpedagogisk verksamhet. Metoden som anvÀndes var semistrukturerade intervjuer med nio huvudmÀn för fristÄende och kommunala skolor.Resultat: HuvudmÀnnen uttryckte specialpedagogisk handledning som ett förebyggande och hÀlsofrÀmjande arbete. Handledning uttrycktes bÄde ur ett lÄng- och kortsiktigt perspektiv. NÄgra huvudmÀn hade centralt organiserad handledning och erbjöd kompetensutveckling i handledning för dessa specialpedagoger. Samtliga huvudmÀn uppgav att rektor avgör om specialpedagogisk handledning ska erbjudas i verksamheten.