Syftet var att undersöka hur troende kristna som gått i psykoterapi, upplevt att de själva och terapeuten förhållit sig till gudstron. Författarna har använt en halvstrukturerad kvalitativ intervjuform för studiens genomförande.Sammanfattningsvis framkom att respondenterna inför en psykoterapi haft farhågor om att bli bemötta och tolkade i ramar som varit oförenliga med det egna seendet, men att farhågorna i de reella psykoterapierna inte besannats. Vidare framkom att respondenterna förhållit sig till sin gudstro genom att anpassa sig till terapeuternas inställning. Det betyder att om terapeuterna visat sig vara villiga att prata om tron, har respondenterna delgivit den. Har däremot terapeuterna verkat obekväma med trossamtal, har respondenterna bytt ämne.

Uppsatsens frågeställning: Jag vill ta reda på hur initiationen in i den kristna tron sker och hur människan tar emot den helige Ande. Bakgrunden till detta är den pingstteologisk inställningen, att man först blir kristen och sedan döpt i helig Ande. Beskriver Bibeln, och framför allt Apostlagärningarna den kristna initiationen på detta sätt? Vad innebär det för dem som lever i det nya förbundet att ha den helige Ande och vara döpt i helig Ande?Slutsats: Läran om dop i helig Ande som en tvåstegsinitiation måste avfärdas. Dopet i helig Ande går hand i hand med syndernas förlåtelse som svar på omvändelse och dop.

Syftet är att göra en lokal undersökning i Gävle för att se vad de större kristna församlingarnas sociala arbete består av och vilka sociala insatser som görs i dessa församlingar. Jag vill även undersöka vad diakonin har för roll i dagens samhälle.Min metod är att genom intervjuer få vetskap om vad det försiggår för socialt arbete i kristna församlingar i Gävle. Jag har gjort en fallstudie där jag har utfört intervjuer med representanter för de större församlingarna. Uppsatsen har en kvalitativ deskriptiv ansats. Mitt källmaterial är de intervjuer jag utfört där frågorna medvetet är öppna för att få ett samtal.

I min uppsats har jag haft som syfte att studera hur Matrixtrilogin kan betraktas som en modern messiasberättelse. För att svara på syftet har jag studerat vilka paralleller som finns mellan huvudkaraktären Neo, och den kristna messiasberättelsen. Jag har även undersökt vilka bibliska karaktärer som finns symboliserade, samt vilka bibliskt symboliska händelser som finns representerade, i Matrixfilmerna. Uppsatsen baserar sig på en kvalitativ formell textanalys. Genom närläsning av Matrixtrilogin, har jag utifrån en hermeneutisk utgångspunkt tolkat innehållet för att svara på de frågor som ställts i uppsatsen.

I denna studie undersöker jag hur det interreligiösa fredssamarbetet kan se ut mellan muslimer och kristna. Fokus ligger på en kvalitativ studie där tre muslimska och tre kristna interreligiöst aktiva fredsförespråkare i Stockholm förklarar sin syn på fredsskapande. Men det görs även nedslag i engelskspråklig litteratur där exempel från runt om i världen ges. Här nämner författarna sinsemellan vilka svårigheter som kan uppstå. Dessa svårigheter kan bland annat bero på vem som anses ha kunskaperna för att bedriva fredsarbete.

Denna uppsats syftar till att analysera på vilka grunder en konfessionell skola utformar sinvärdegrund och arbete mot kränkande behandling, utifrån en fallstudie av Livets Ords KristnaSkola. Dessa frågeställningar är grunden till uppsatsens syfte:?På vilka argument grundar skolan sin målsättning och likabehandlingsplan??Hur präglas skolans värdegrundsarbete av den religiösa profilen??Vilka texter hänvisar skolan till i sina dokument??Är innehållet i dokumenten förenligt med den aktuella läroplanens värdegrund??Hur framträder konsekvenserna av föräldrars rätt till att välja utbildning i dokumenten?Den metod som har använts är en systematiserande kvalitativ textanalys med målet att klargöratankestrukturen i texterna. Detta för att belysa och förstå det viktigaste i texternas innehåll.Resultatet visar att dokumenten är präglade av kristna värderingar men även demokratiskavärderingar som är förenliga med den aktuella läroplanen. Olika styrdokument ger olika intryck vadgäller konfessionella skolors legitimitet.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka vilka orsaker, samt dessa orsakers betydelse, som ungdomar uppger för deltagande i Svenska kyrkans ungdomsverksamhet. Utifrån syftet formulerades frågeställningarna: Vilka skäl anger ungdomar för att delta i Svenska kyrkans ungdomsverksamhet? Vad i kyrkans verksamhet värdesätts av ungdomarna? Vilken, om någon, betydelse har den kristna tron för ungdomarnas val att delta och för deras uppfattning om verksamheten?Teori: Lövheim & Sjöborg (2006) har studerat orsakerna till ungdomars engagemang i Svenska kyrkan och konstaterar att motiven till att välja kyrkans verksamhet är i stort sett de samma som för andra fritidsaktiviteter och att få uppger skäl som relaterar till den kristna tron.Metod: Genom fokusgruppsintervjuer har 19 ungdomar i åldern 16-18 år i en församling i Göteborgs stift fått diskutera kring varför de väljer att komma till kyrkans verksamhet, vad de tycker om med att var där och vilken betydelse den kristna tron har för deras val att delta och för deras uppfattning om verksamheten.Resultat: Utifrån intervjuresultaten går det att utläsa att den främsta orsaken till att ungdomarna kommer till verksamheten är för gemenskapen och för att träffa vänner. Det tycker det är kul att vara där och menar också att det är enkelt att komma till verksamheten eftersom de inte upplever någon press att närvara varje gång och att det inte finns några krav på prestationer. I övrigt värdesätter ungdomarna att verksamheten är åldersblandad och ger möjlighet att lära känna framför allt äldre ungdomar, att man kan utveckla den egna personligheten och att en speciell atmosfär gör att kyrkan känns som en paus från vardagen.

Vissa människor har mer bestämda åsikter eller radikala övertygelser än andra. Den här studien belyser om fenomenet skiljer sig mellan olika grupper och om det har att göra med personlighet. Totalt 90 personer ur grupperna kristna, kriminella och en kontrollgrupp undersöktes avseende dogmatism och Big Five teorins personlighetsfaktorer. En one-way ANOVA visade att gruppen kriminella var signifikant mer dogmatiska än kontrollgruppen och tenderade att vara mer dogmatiska än kristna personer. En regressionsanalys visade att Big Five teorins personlighetsfaktorer predicerar dogmatism och att känslomässig instabilitet (N) är den enda signifikanta prediktorn med störst vikt.

Studiens syfte är att undersöka hur pressen har rapporterat om böneutropen i Botkyrka år 2012. Analysenhet är nyhetsrapportering och i studien undersöks om det finns koloniala och orientalistiska tankestrukturer i tidningsartiklarna och därmed är postkolonial teori utgångspunkten. Vidare tas hänsyn till teorin om att medier kan påverka människors uppfattningar om verkligheten.Den huvudsakliga frågeställningen är hur tidningar har skrivit om böneutropet i Botkyrka och denna besvaras med hjälp av ett antal underliggande frågeställningar: Vilken bild av islam ges i nyhetsartiklar om böneutropen i Botkyrka? Vilken bild av muslimer ges i nyhetsartiklar om böneutropen i Botkyrka? Hur uppstår en ?vi -och-dem-relation? i dessa nyhetsartiklar? Hur ser förslag till verklighetsbild ut i dessa nyhetsartiklar?Frågorna besvaras med hjälp av Norman Faircloughs kritiska diskursanalys, vilket innebär att vi tolkar ett mindre urval nyhetsartiklar. Diskursanalysen ska synliggöra maktrelationer och hur identiteter konstrueras.

Vissa människor har mer bestämda åsikter eller radikala övertygelser än andra. Den här studien belyser om fenomenet skiljer sig mellan olika grupper och om det har att göra med personlighet. Totalt 90 personer ur grupperna kristna, kriminella och en kontrollgrupp undersöktes avseende dogmatism och Big Five teorins personlighetsfaktorer. En one-way ANOVA visade att gruppen kriminella var signifikant mer dogmatiska än kontrollgruppen och tenderade att vara mer dogmatiska än kristna personer. En regressionsanalys visade att Big Five teorins personlighetsfaktorer predicerar dogmatism och att känslomässig instabilitet (N) är den enda signifikanta prediktorn med störst vikt.

Den kristna kyrkan i väst befinner sig i en brytningstid. Från att ha haft en självklar plats och röst i samhället förlorar man mer och mer mark i ett postmodernt samhälle. Ideologen Stuart Murray analyserar detta skifte inom den neoanabaptistiska tankeströmningen, och detta arbete syftar till att studera hans tankar i ljuset av annan forskning. Ett urval av Murrays kyrkohistoriska, ecklesiologiska och missiologiska böcker har lästs och jämförts med andra författares texter. De tematiska områden som studerats är främst begreppen kristendom, efterkristendom och den västliga kyrkans ecklesiologiska och missiologiska utmaningar.Kristendomstiden präglar Europas kristenhet på många plan.

Syftet med denna uppsats är att genom en diskursanalys undersöka hur objekten kristna rum, riter och ritualer konstrueras i Kyrkans Tidning. Avsikten har dels varit att få en bättre förståelse för objektens innebörd, dels att se vilken bild av dessa som förmedlas till läsarna. De dominerande diskurserna i mitt material har varit den politiska, juridiska, kulturella och ekumeniska diskursen. Den musikaliska diskursen och säkerhets-, traditions- och arrangemangsdiskursen har också varit vanliga. Den religiösa diskursen har också kunnat identifieras på många ställen, men bedöms ändå som svagare än förväntat med tanke på den rika tradition av riter och symboler som ryms inom kyrkan och dess historia.

Att ingå äktenskap är något naturligt för oss människor, men äktenskap kan se olika ut beroende på varifrån man kommer och vilken religion man tillhör. Kristendomen och Islam skiljer sig åt i regler och mening med äktenskapet. Vad händer när personer från skilda bakgrunder gifter sig med varandra? Syftet med min studie är att undersöka hur blandäktenskap fungerar mellan kristna och muslimer, vad litteraturen säger och hur det ser ut i praktiken. Metoden som använts för att få svar är kvalitativa intervjuer med sju personer samt en litteraturstudie för att redovisa tidigare forskning.Trots en begränsning av resurser för att göra en sådan studie har jag insett att litteraturen och praktiken inte överensstämmer.

Denna studies huvudsakliga syfte har varit att undersöka och kartlägga hur unga vuxna frånkristna minoritetsförsamlingar i Västerbotten och Norrbotten upplever religiösa kränkningarpå sociala medier. Som bakgrund till denna studie ligger forskning kring sociala medier ochinternets nya status, web 2.0. Metoden för studien har varit kvalitativa forskningsintervjuer,en enskild intervju och två fokusgruppsintervjuer. Till hjälp under intervjuerna har memesanvänds som material. Resultatet av intervjuerna har framställts med ett fenomenologisktteoriperspektiv och visar på att dessa unga kristna upplever religiösa kränkningar online, mensällan gör något åt det.

Kristen metal? Kan man verkligen kalla något kristen metal?Heavy metal är ju en rebellisk reaktion mot en samhällsstruktur av människor som inte känner sig hemma där. Och kristendomen är ju en religiös rörelse som står för ordning, reda, renhet och kärlek.Eller?Syftet med denna studie är har varit att studera likheter och skillnader i låtstruktur, dynamik och klangfärg mellan kristna och sekulära metalband och se om de används på samma sätt i förhållande till texten.Jag har gjort en komparativ analys av låtar av kristna och sekulära metalband och tittat på möjliga likheter och skillnader. Detta innefattar även en konstnärlig del där jag, i relation till det analyserade materialet, skrivit två låtar själv och dokumenterat dessa i klingande form.Som material till denna studie har jag använt mig av vetenskapliga artiklar, låtmaterial samt intervjuat pastor Bob Beeman från Nashville, som är en av pionjärerna bakom kristen metal..