Syftet med uppsatsen har varit att studera framställningen av katolska kyrkan och den katolska religionen. Forskningsläget uppvisar ett resultat där katolska kyrkan under många århundraden var en marginell och misstrodd kyrka, och att en tydlig antikatolsk propaganda spreds från olika delar av samhället. Under 1800 och 1900-talet utvecklades begreppet nationalkyrka, en företeelse som kom att knyta starka band mellan luthersk Kristendom ochsvensk nationalitet.I undersökningen har 3 dagstidningar och en veckotidning studerats vid åren 1928, 29 samt 1933, 34. Resultatet och efterföljande analys har i fallet med 1929 års artiklar och innehåll visat att katolska kyrkans och påvens relation till Mussolini tenderar att ge en reaktion av en fascismens hantlangare, men att material av dess motsats även förekommer. Liknande uttryck och resultat går också att se i år 1933 och 34 års relation mellan katolska kyrkan och Hitler då uppgörelsen mellan påven och Hitler skapar reaktioner och skarp kritik, men också bilden av en kyrka i opposition mot den i Tyskland expanderande nationalsocialismen.Framställningen av katolska kyrkan och den katolska religionen, har visat sig starkt tendera påståendet om att vara en främmande religion.

The purpose of this study is to describe some primary school teachers understanding of language development and approach of first and second language speakers with Arne Tragetons Writing to reading, for pupils in early ages.By using a qualitative method with interviews and participant observations and informal conversations, the basis for the survey was collected. Four teachers in three schools participated. The proportion of second-language pupils at each school was 35%, 17% and 0%. My theoretical starting point in the study was the hermeneutic research tradition, which has been used to interpret and understand the collected material. Theories of behaviorism, constructivism and socio-cultural perspective has been used in the analysis part of this study.

Syftet med denna uppsats är att, genom en hermeneutisk och komparativ närläsning av Marianne Fredrikssons roman Enligt Maria Magdalena och Lukasevangeliet, undersöka hur Fredriksson transformerat Jesu liv och gärning från den bibliska berättelsen till romanen, samt vad som händer med historien när en kvinna får återberätta den. Materialet analyseras med hjälp av Gerard Genettes narratologiska begreppsapparat och utifrån ett intersektionellt perspektiv. Resultatet tolkas sedan genuskritiskt utifrån Yvonne Hirdmans teori om det ahistoriska genuskontraktet. Slutligen diskuteras studiens relevans för och i den svenska skolan.Studien visar att Fredriksson aldrig ämnat skriva en roman om Jesu liv och gärning, utan snarare om Marias liv och Jesu gärning. Marias version av ?allt det stora som hände? präglas av ett intersektionellt förhållningssätt, både när det kommer till hennes egna och Jesus värderingar, som sträcker sig långt utöver normen för den aktuella tiden.

Denna uppsats syftar till att belysa och diskutera kristen feministteologi, med fokus på hur det patriarkala språket inom kristen tradition påverkar kvinnor inom religionen, samt hur feministteologer använder och tolkar detta patriarkala språk för att göra det inkluderande även för kvinnor. Detta tar sig uttryck bland annat genom att benämna Gud med kvinnliga pronomen bredvid de manliga, såsom Gud Fader och Moder. Genom att tillämpa litteraturstudium som metod framgår att kvinnor från början var i majoritet i den tidiga kyrkan, som bestod av dem som följde Jesus under hans levnadsår och närmast efter hans död. Därefter tar män allt mer över religionen och gör den till sin egen, inte minst genom de paulinska breven som blivit normerande för Kristendomens etik och moral. Angående resultatet av vad jag kom fram till kan sägas att trots att det kristna språket utesluter kvinnor i teorin, är det de kristna männen som har uteslutit kvinnor i praktiken, och sedan trettio till fyrtio år tillbaka i tiden har en våg av feministteologer kämpat för att kvinnor ska känna sig mer delaktiga i sin religion, samt synas och höras. Detta har gjorts genom att omdefiniera språk, omvärdera vikten av grammatik och genom att lyfta kvinnlig erfarenhet, exempelvis genom att lyfta fram det kvinnliga i treenigheten, och genom att försöka tala om Gud även med kvinnliga pronomen och med kvinnliga egenskaper..

Under 1900-talets första hälft var frågan om tro och vetande föremål för en intensiv debatt. Syftet med denna uppsats är att undersöka tre utvalda filosofers ställningstagande i frågan om den kristna trons sanningsanspråk. Uppsatsen är komparativ i den mening att jag jämfört filosofernas svar utifrån begreppen reduktionism och icke-reduktionism. Ett reduktionistisk synsätt innebär att religionen relateras till en icke-religiös kontext som ensam får förklarar religionen som sådan. Ett icke-reduktionistisk synsätt innebär att religionen inte tillåts reduceras så att den kan förklaras utifrån orsakssammanhang av till exempel sociologisk eller psykologisk natur.

Denna studie undersöker hur rapporteringen kring de fem världsreligionerna skiljer sig mellan en sekulär och en religiös nyhetstidning. Tidningarna är den kristna tidningen Dagen samt Dagens Nyheter (DN). En kvantitativ innehållsanalys har genomförts på totalt 188 artiklar från kristna Dagen och 47 från sekulära DN för att analysera religionsrapporteringens innehåll. Nio artiklar har sedan analyserats kvalitativt med fokus på hur religionen och dess utövare gestaltas. Undersökningsperioden var första kvartalet 2014.

Uppsatsens syfte är att ge läsaren en bild av problematiken som uppstår när en ny religion eller rörelse gör sitt intåg i ett land eller område samt vem eller vilka som har någon vinst med en förändring. Syftet är också att ge en bild av de olika metoder som användes till att övertyga människorna om varför de skulle konvertera till religionen eller rörelsen. Den fråga som jag ställer framför allt är hur Kristendomen kunde överleva och hur samhällena var styrda på 800- till 1100-talets Sverige.Det centrala i min framställning om de kungliga motiven är att i samtliga motiv ligger en önskan att stärka en svag kungamakt. Kungamakten använde Kristendomen till att stärka sin maktposition. Denna stärkta kungamakt ligger i tiden för övergången från ättesamhälle till stats- och klassamhälle.

The purpose of this essay is to describe and analyze the debate surrounding the construction of the 2011 years curriculum of the Swedish schools` religious studies. The debate is concerning whether or not Christianity should have a unique position in the curriculum against other religions. The method is to analyze the arguments by an argument analysis. The purpose is also to analyze the argumentation to see how secularization and pluralism have influenced the debate and the different standpoints. The essays material consists of debate articles from the four largest news sites on the internet.The most common argument for Christianity?s unique position is that Christianity has had an important role in the development of the Swedish society, culture and literature and is therefore important knowledge for understanding the Swedish society.

Studien syftade till att granska och analysera presentationen av islam och dess utövare i läromedelstexter ingående i svenska läroböcker avsedda för årskurserna 4-6 inom ämnet religion, från och med 1980 till och med 2015. Genomförandet inspirerades av kritisk diskursanalys och genomfördes med begreppen orientalism, islamofobi, diskurs och dikotomi som teoretiska utgångspunkter. Analysen visade tendenser till ?andrafiering? av islam och muslimer i samtliga analyserade lärobokstexter, bland annat genom att ?vi? (svenskar) konstrasteras mot ?dem? (muslimer). Det förekom även ett flertal delar i de analyserade texterna där dikotomier kopplade till bilden av islam utmanades.

Johansson, E. Omvårdnadshandledning ? tid till eftertanke. En litteraturstudie om sjuksköterskestudenters upplevelser av omvårdnadshandledning i grupp. Examensarbete i omvårdnad 15 poäng, Malmö högskola: Hälsa och Samhälle, utbildningsområde omvårdnad, 2011. Omvårdnadshandledning i grupp är och har varit en obligatorisk del av sjuksköterskeutbildningen vid Malmö Högskola sedan 1993, Hälsa och Samhälle.

I denna undersökning tar jag reda på hur elever i en årskurs 6 tolkar bilder de ser i sina läroböcker. Målet med denna undersökning är att ta reda på hur elever tolkar bilder, om de tolkar bilder olika beroende på nationalitet samt om dem lär sig något genom att bara titta på bilder. Valet till denna undersökning skedde pga. att jag själv tittade i de läroböcker elever på min partnerskola använder sig utav. Under min verksamhetsförlagda tid lade jag märke till att elever bara bläddrar igenom många böcker där de inte finns bilder och när de ser bilder kommenterar de dessa bilder en hel del.

The purpose of this thesis is to analyze the writings of Hayashi Ichiz?, a Christian from southern Japan who on the 30th of May 1945 died while carrying out a kamikaze attack against Allied ships outside Okinawa. Hayashi?s writings, most notably his diary and some of the letters he sent to his mother, have been published posthumously by his sister in a volume called Hi nari tate nari. In this thesis, I conduct an in-depth analysis of these writings in an attempt to understand for what Hayashi died.In the two parts of the thesis, divided by two major themes in Hayashi?s writings ? faith/family and nation/emperor, I discuss his thoughts around these issues.

Min uppsats Gud vs. ondskan är en studie av vilken gudsuppfattning präster har, samt hur deargumenterar kring teodicéproblemet. Efter en halv termins studier i religionsfilosofi valdejag att skriva detta arbete där jag intervjuade fem olika präster och lät de svara öppet påovanstående frågor. Mitt arbete är en kombination av litteraturstudier och en empiriskundersökning och jag gav mig in i detta arbete utan att försöka försvara någon tes. Dennauppsats är att betrakta som ett underlag för att ge kunskap om vilken gudsuppfattning prästerhar och hur de får ihop problemet med en allgod Gud och en existerande ondska.Efter en inledande bakgrunds- och metoddel kommer en litteraturdel som innefattar enförklarande del om teodicéproblemet.

Det övergripande syftet i denna uppsats är att undersöka vad som tyder på att C.S. Lewis har influerats av den bibliska Djävulen i hans skildrande av två ondskefulla gestalter i Narnia. Dessa två karaktärer är den vita häxan och den vita häxan. I studien har jag valt att göra en komparativ undersökning av vilka kopplingar och likheter som finns mellan den bibliska djävulen och Lewis framställningar av den gröna respektive den vita häxan. Jämförandet bygger på en intertextuell, religiös grund med en hermeneutisk utgångspunkt där Bibeln och Holms djävulssymboler har fungerat som jämförelseunderlag.

När Darwin lade fram sin teori 1859 mötte den mycket motstånd. Han hade vänt upp och ned på den tidigare uppfattningen om att människan hade skapats, liksom hela universum. Det naturliga urvalet, som var den främsta förklaringen till människans och djurens ursprung, försökte bortförklaras. På samma sätt har Darwinanhängare förkastat tanken om att Gud skulle ha skapat allt. Det naturliga urvalet lämnar helt enkelt ingen plats åt en skapande kraft ? den behövs inte eftersom naturen klarar det själv om den bara får några försök på sig och tillräckligt lång tid.Finns det då någon möjlighet för dessa två att samexistera? I detta arbete har de båda jämförts och olika forskares resultat har tagits i beaktande för att slutligen komma fram till ett svar.