Uppsatsens syfte är att få en djupare förståelse för Kristendomens betydelse för religionskunskapens ämnesidentitet ur ett lärarperspektiv. Huvudfrågeställningen i uppsatsen är vilken betydelse gymnasielärare ger Kristendomen som innehåll inom religionskunskapsämnet. Utgångspunkten är undervisningen om religioner och livsåskådningar. I uppsatsen knyts lärarnas svar till läroplanens formuleringar om kristen etik och individens fostran. Uppsatsens studie utgörs av intervjuer av fyra gymnasielärare som undervisat i religionskunskap i vardera minst tretton år.

Thid thesis concerns pre-Roman religion in Gaul, taking as its starting point Caesar's De bello Gallico. Caesar's account of the Gauls and their religious customs is compared with the accounts of Lucan, Pliny the elder and Ammianus Marcellinus. These are also compared to, and contrasted to, the archaeological evidence. There is some discussion of the nature of the common interpretations of this evidence. The concept of 'the Celts' is touched upon, since much of the relevant evidence has, in our time, been thought of as Celtic.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka vilka moderna tendenser som påverkat Kristendomsavsnitten i olika läromedel. Jag har valt att göra en kvalitativ läromedelsanalys där jag studerat olika teman. Avsikten har varit att sätta min kunskapsbakgrund i relation till mitt resultat samt att undersöka i vilken utsträckning läromedelsförfattarna tagit till sig intentionerna i läroplaner och kursplaner. Jag kan utifrån min undersökning se att de moderna tendenserna har fått en stor inverkan på Kristendomsavsnitten, framförallt tendensen till ökad valmöjlighet ? allt från livsstil till moraliska ställningstaganden ? i kombination med en ökad frihet för individen.

Syftet med mitt examensarbete är att utforska skolans identitet och kunskap genom att undersöka kunskapssynen hos progressivism respektive reformationsKristendom. Jag har valt att använda mig av en hermeneutisk undersökningsmetod för mitt arbete för att kunna ge en helhetsbild av och förståelse för de två olika grundperspektiven. Eftersom hermeneutiken framhäver betydelsen av förståelse och tolkning, anser jag att denna metod passar för min undersökning. Genom att läsa utvald litteratur och artiklar, ämnar jag fördjupa min förståelse för synen på kunskap och tolka och analysera dagens lärandesituationer med den vunna förståelsen. Jag har kommit fram till att en av de stora skillnaderna i fråga om kunskapssynen mellan Kristendom och progressivismen är att progressivismen fokuserar på kunskapens funktion, det vill säga att kunskapen ses som instrument medan i Kristendomen kunskap har ett egenvärde.

This Master?s thesis concerns the information behaviour of pastors in nonconformist churches (especially new evangelical and Baptist church communions) in Sweden in their spiritual service to the local parish. The thesis also looks into how the information flow functions in the pastors? context and why the information need appears as it does. The theory used in this study is contextual analysis based on Buckland?s, Weber?s and Patrick Wilson?s theories on authority and power structures.

Religioners symbolsystem kan, utifrån ett sociologiskt och antropologiskt perspektiv, uppfattas som grund för hur människor skapar och upprätthåller kultur och social ordning. Inom gudinnetron riktas som oftast kritik mot de monoteistiska religionerna så som Kristendom, judendom och islam. Man menar att dessa religioners etik, mytologi och symbolik tolkas och reproduceras utifrån en androcentrisk norm som främst gynnar exploatering av kvinnor, barn och jorden själv. Makt är ett nyckelbegrepp i dessa sammanhang. Mitt syfte är att förstå hur gudinnetrons symboliska system skapar förståelse av begreppet makt.

Scientologin a?r en nyreligio?s ro?relse som skildrats flitigt inom popula?rlitteraturen, vilket go?r att den blivit na?got bekant fo?r ma?nga. Syftet med denna uppsats a?r att anva?nda en bekant nyreligio?s ro?relse och utifra?n denna skapa ett undervisningsunderlag som ro?r inneha?llet i Religion 2. Uppsatsen behandlar scientologins ka?nnetecken samt fo?rha?llande till va?rldsreligionerna.

Syftet med denna studie var att undersöka kristna personers attityder gentemot sekularisering och modern andlighet. För att undersöka detta intervjuades medlemmar ur frikyrkliga svenska samfund; en intervju i fokusgrupp (med fyra deltagare) samt tre individuella intervjuer. Intervjumaterialet bestod av ett case uppdelat i fem sektioner, där respondenterna fick resonera fritt kring olika religiösa dilemman. Deltagarna uppvisade främst negativa emotionella attityder gentemot sekularisering och modern andlighet, främst riktat mot sambandet till individualiseringen av samhället. Respondenterna uppvisade förståelse för den subjektiva aspekten av tro, samt religionens brister och hur dessa står i samband till vissa sekulära yttringar.

Denna uppsats handlar om den religiösa barnlitteraturen och dess barndomsdiskurser. Förstgenomfördes en kvantitativ förstudie av det aktuella religiösa barnboksutbudet och utifrån detvaldes sedan tio bilderböcker ut. Med hjälp av ikonotextuell analys och teorier ombarndomsdiskurser har sedan en kvalitativ studie gjorts på dessa utvalda bilderböcker.Genom analyserna framträder vissa tendenser såsom moraliska undertoner ochpedagogiska syften som ?lättas upp? med hjälp av förströelse i form av glada och lättsammabilder. Det finns även exempel på litteratur av mer konstnärlig och komplex art.Utifrån FN:s konvention om barnets rättigheter och Kulturrådets kvalitetskriterier förbarn- och ungdomslitteratur förs ett resonemang om huruvida den religiösa barnlitteraturenkan sägas leva upp till dessa båda kriterier.Studien redovisar spår av diskursen om det onda barnet, flera exempel på diskursen omdet oskuldsfulla barnet samt några få böcker som frambär diskursen om det kompetentabarnet.Dessutom ges en historisk översikt över den religiösa barnbokens uppkomst och framväxtsamt en överblick över samtida forskning inom religiös barnlitteratur..

Syftet med denna studie var att försöka få en inblick i hur det är att leva i den komplexa kontexten i att ha en hbt (homo-bi-trans) läggning och att vara kristen. Vi ville på individnivå försöka tolka och förstå genom ett queerteoretiskt perspektiv. Vi har gjort en kvalitativ studie som baseras på sex halvstrukturerade intervjuer. Vidare ligger studiens fokus på personer som har ett aktivt liv inom den kristna kontexten. De begrepp som genomsyrar hela studien är heteronormativitet, hbt och stigmatisering.

Detta är en komparativ uppsats som beskriver likheter och skillnader mellan Sydafrikas läroplan, Revised National Curriculum Statement for Schools (Grades R-9), Svenska läroplanen Lpo 94 och kursplanen i religion.Hur en läroplan utformas beror mycket på landets historia. Att Sydafrika har haft mycket problem med exempelvis apartheid speglas också i läroplanen. Demokrati är något som tycks vara mycket viktigt för den sydafrikanska skolan. I Sverige har vi haft demokrati relativt länge, och det verkar nästan som att vi börjar ta detta för givet. Hur stort utrymme demokratin tar i läroplanerna och kursplanen i religion är en av sakerna jag tar upp i denna uppsats.Jag jämför också hur man beskriver religionsämnet i respektive läroplan/kursplan.

I denna studie utreds hur Kyrkliga Folkpartiet och Kyrkliga Förbundet för Evangelisk Lutheransk Tro, via sina organ Göteborgs Stifts-Tidning och Kyrka och Folk såg på nationalsocialismen och judarna under perioden 1933-45. Fem stycken specifika händelser under perioden har valts ut och utgör de tidsperioder varifrån underlaget till studien hämtats. Studien börjar med att ge en bakgrundsbeskrivning och därefter förflyttas fokus till vad de två grupperna förmedlade för ståndpunkter. Studien visar på en komplicerad bild där Göteborgs Stifts-Tidning var klart positiva till nationalsocialismen på det politiska planet, medan man var kritiskt till dess inblandning i den tyska kyrkostriden. Däremot hade man inte samma inställning då det gällde den norska kyrkostriden.

I denna studie undersöker jag hur det interreligiösa fredssamarbetet kan se ut mellan muslimer och kristna. Fokus ligger på en kvalitativ studie där tre muslimska och tre kristna interreligiöst aktiva fredsförespråkare i Stockholm förklarar sin syn på fredsskapande. Men det görs även nedslag i engelskspråklig litteratur där exempel från runt om i världen ges. Här nämner författarna sinsemellan vilka svårigheter som kan uppstå. Dessa svårigheter kan bland annat bero på vem som anses ha kunskaperna för att bedriva fredsarbete.

The purpose of this thesis is to analyze the perception of Christianity in nine textbooks andidentify changes in-between them and over time. The content of the textbooks will also bediscussed in relation to the steering documents connected to each book.I have chosen to focus on three curriculums, Lgy 70, Lpf 94 and Gy 11. My researchquestions are: how Christianity is treated in textbooks in religious studies in relation to theperception of Jesus, God and man? What are the differences/similarities across time andlearning materials? In what way does the textbooks change with the syllabuses?Text consumption and discursive practices is analyzed with the help of a set of tools thatare based on the critical discourse analysis and Fairclough's three-dimensional model. Theimage of Jesus, if described by a textbook, is also analysed.Three textbooks were chosen from each curricula.

Vi har i denna studie undersökt om estetiska arbetsmetoder fungerar som ett sätt att främja socialisation och integration samt stärka självkänsla och identitet. Som en teoretisk bakgrund har vi skrivit om vad olika forskare och lärare samt läroplanerna anser om estetiska arbetsmetoder och vilka effekter dessa har för människor. Vi har därefter tagit upp ämnena socialisation och identitet ur olika synvinklar. I resultatdelen har vi beskrivit några olika projekt som arbetar med estetiska arbetsmetoder för människor med rötter i andra länder och kulturer. Förutom att studera litteratur har vi genomfört observationer och intervjuer på några olika projekt och föreningar som arbetar med integration på olika sätt.