Studien avser att ta reda på hur tron är utformad hos aktiva medlemmar i en kristen frikyrkoförsamling med särskilt fokus på privatreligiositet. Målet är att få insikt över i vilken grad tron är individualiserad och i vilken grad tron är formad utifrån traditionell kristen tro. Undersökningen har skett genom en empirisk undersökning där fyra kvalitativa intervjuer legat som grund för studien. Frågeställningarna i studien har handlat om hur aktiva medlemmar i en frikyrkoförsamling ser på sin tro och hur den är utformad. Avsikten har varit att se hur väl församlingen svarar för den enskilde individens tro samt hur tron kan sägas vara formad utifrån individuell tolkning med förtecken åt privatreligiositet.Studien pekar på en tydlig dubbelhet där å ena sidan församlingen och dess gemenskap har stor betydelse i människors formande av tro, vilket pekar på vikten av en plausibilitetsstruktur.

Syftet med uppsatsen är att undersöka (1) varför och (2) hur den transpersonella filosofin/psykologin har uppkommit, (3) redogöra för den transpersonella filosofidisciplinens centralproblem som sammanfaller med religionspsykologins studieområde och har betydelse för det nya paradigmbyggandet, och därvid även (4) redogöra för det bakomliggande (transpersonella) perspektiv som karakteriserar behandlingen av dessa. Därtill behandlas även (5) kritiken på detta perspektiv..

I denna uppsats undersöker jag om Reggio Emilia filosofin utgör en inspirationskälla bland pedagoger på svenska traditionella förskolor. I en jämförande textanalys mellan förskolans läroplan och Reggio Emilias filosofi framkom att förskolans läroplan är inspirerad av denna filosofi, bland annat genom införandet av pedagogisk dokumentation. Jag har intervjuat fyra pedagoger från fyra olika förskolor där inspirationen av denna filosofi har varit av olika grad. Intervjuerna är gjorda i två mellanstora städer, de tre första i Norrland och den fjärde i östra Mellansverige. Samtliga förskolor står i kontakt med ett utvecklingscenter för förskola som i sig inspireras av filosofin från Reggio Emilia.

Examensarbetet behandlar frågan om värdegrunden i skolans vardag, vad värdegrunden bygger på och hur den gestaltas i pedagogik och annan verksamhet i skolan. Arbetet baseras dels på en litteraturstudie som syftar till att undersöka skolans historia, framför allt dess kristna påverkan och läroplansutvecklingen, samt en begreppsdefinition. Dels baseras det på en kvalitativ intervjustudie av 10 lärare i grundskolan. Intervjustudiens syfte är att undersöka lärares uppfattningar av vad värdegrunden handlar om och hur den kommer till uttryck i den dagliga verksamheten..

I den här studien intervjuas tretton kristna hbt-personer om kristna normers roll i ?komma ut?-processer. Syftet med studien är att söka en förståelse för hur sexuell identitet kan skapasunder ungdomsår utifrån de normer och värderingar som kan finnas i kristna kontexter.Slutsatsen är att det i kristna kontexter ofta finns en stark heteronorm som gör det konfliktfylltför kristna hbt-personer att leva ut sina sexualiteter.För att hälsa ska kunna uppnås för kristna hbt-personer krävs en kristen kultur som inte baraaccepterar, utan även tar ställning för att all kärlek i trohet och respekt är lika värdefull ochlika rikligt välsignad som den heterosexuella..

Uppsatsens syfte är att studera bilden av den romersk katolska kyrkan från det protestantiska perspektivet i Sverige. Historiskt har den protestantiska bilden sedan reformationen betraktat romersk katolska kyrkan antingen som hotfull eller främmande.Uppsatsens primärmaterial består av ett representativt urval av svensk kristen press, med olika Svenskkyrkliga riktningar samt de större frikyrkliga samfunden som avsändare. Avgränsningen är förlagd till år 1962-1966, och följer Andra Vatikankonciliets pågående.Uppsatsens resultat uppvisar flera olika uttryck. Bilden av Andra Vatikankonciliet och romersk katolska kyrkan betraktades relativt positivt i delar av de svenskkyrkliga tidningar, medan uttrycken var generellt negativa i frikyrklig press. Enstaka tendenser vittnar även om att historiska uppfattningar av en hotfull romersk katolsk kyrka var fortsatt närvarande under Andra Vatikankonciliets pågående.

This is an analysis of the ethics of the Deutsche Christen, a pro-Nazi christian movement in the Third Reich. The movement was a part of the German protestant church and attracted as much as one third of the church members. They incorporated Nazi symbols in the church activities and aimed to ?cleanse? the church from what they called jewish influenses. It is debated if a group that supports Nazi ideals can be considered ethical, or even christian, but this analysis examines their etchics and raises the question if the ethics of the Deutsche Christen can be compared to other christian ethical models.

Syftet med vår uppsats är tvåfaldigt. Vi har undersökt hur representanter, det vill säga lärare, rektor och elever, inom en konfessionell kristen friskola beskriver skolans religiösa och värdemässiga profil. Mot bakgrund av den givna beskrivningen har vi i ett jämförande perspektiv undersökt undervisningen i religion och etik inom den konfessionella friskolan och en kommunal skola. Uppsatsen har en kvalitativ ansats med intervju som metod. Resultatet av vår undersökning visar att den konfessionella skolan ger kristendomen mer utrymme, så till vida att denna får fungera som jämförelseobjekt vid undervisningen av övriga religioner.

BAKGRUND: Reggio Emilias filosofi växte fram för att motverka fascismen som rådde ilandet efter andra världskriget. Sveriges barnomsorg fick även fart underandra världskriget men av en annan anledning. Kvinnorna behövdes iarbetslivet och behövde någonstans att förvara barnen. Från början sågverksamheterna helt olika ut men med tiden har de börjat flätas samman,genom att Sverige tar till sig Reggios olika synsätt. Den Svenska läroplanenför förskolan bygger på tankar från reggioSYFTE: Vad händer med Reggio Emilias filosofi när den lyfts in i ett annatkulturellt sammanhang?METOD: Undersökningen innehåller kvalitativa intervjuer med fyra pedagogersom arbetar efter Reggio Emilias filosofi.

Det huvudsakliga syftet med min uppsats var att läsa Brott och straff (1866) i en kristen teologisk kontext, där jag ville undersöka om de två trosinriktningarna i romanen förenades eller inte. Jag tog min utgångspunkt i att Raskolnikov gav uttryck för föreställningar inom Gud-är-död-teologin med betoning på Simone Weil och William Hamilton, och att Sonja gav uttryck för föreställningar inom den rysk-ortodoxa teologin.Vidare formulerade jag frågan: Kan man läsa Brott och straff som en egen gren inom kristen teologi? Jag tog hjälp av identitetsrekonstruktion som metod, med fokus på Ruard Ganzevoorts användning av termen.Resultatet är att man faktiskt kan läsa Brott och straff som en egen gren inom kristen teologi. Både Raskolnikov och Sonja har fått något i utbyte av varandra och sålunda rekonstruerat sina tidigare övertygelser och trosuppfattningar. Raskolnikovs identitet, som tidigare präglades av en övermänniskoteori och föreställningen om att Gud kanske inte finns, har påverkats av mötet med Sonja och övergett sina tidigare trosuppfattningar.

BAKGRUND: I vår bakgrund beskriver vi Reggio Emilias pedagogiskafilosofi genom litteratur, vår resa till Italien samt aktuellforskning inom förskolan och svenska förskolans läroplan.SYFTE: Syftet med undersökningen är att beskriva arbetssätt ochtankesätt hos sex pedagoger och hur fyra rektorer stödjerverksamheten utifrån Reggio Emilias pedagogiska filosofi.METOD: Undersökningen omfattar tio kvalitativa intervjuer med sexpedagoger och fyra rektorer på sex förskolor där även sexmiljöobservationer har genomförts. Datainsamlingen harbearbetats genom en kvalitativ analys.RESULTAT: Resultatet har visat pedagogernas tankesätt och arbetssätt,vilket utgår ifrån deras barnsyn. Miljönsanvändningsområden har framkommit genommiljöobservationer. Genom intervjuer med rektorerframkom det hur de stödjer, uppmuntrar och erbjuderpedagogerna fortbildning..

Existerar det en spänning mellan frihet och jämlikhet som omöjliggör att båda värdena kan realiseras fullt ut i ett samhälle? Kan ett samhälle vara fritt och jämlikt samtidigt eller måste ett av dessa värden ?offras? för att det andra ska kunna förverkligas? I denna artikel driver jag tesen att de är förenliga förutsatt att de tolkas på ett adekvat sätt....

Detta examensarbete handlar om vilka uppfattningar som finns om filosofiämnets syfte på gymnasiet. Det som berörs i uppfattningarna är huruvida de bygger på ämnets färdigheter eller kunskaper. Läroplaner (kursplaner) och läroböcker har analyserats och en grupp gymnasieelever har intervjuats. De läroplaner för filosofi som är analyserade är från år 1933, 1966, 1977, 1994 samt 2000. Läroböckerna som analyserats är Lars-Göran Alms Gula idéer sover lugnt, Martin Levanders Filosofi.

Syftet med följande arbete är att undersöka om barn i behov av särskilt stöd är inkluderade i Reggio Emiliainspirerade förskolor och beskriva vilket arbetssätt som används för att möta dessa barn. Arbetet behandlar Reggio Emilias pedagogiska filosofi och arbetssätt utifrån litteratur och intervjuer. Vi har intervjuat pedagoger från olika verksamheter, alla med anknytning till Reggio Emiliainspirerade förskolor. Med hjälp av intervjuer vill vi belysa pedagogers syn på huruvida arbetssättet stödjer barn i behov av särskilt stöd. Sammanfattningsvis tyder resultatet på att Reggio Emilias pedagogiska filosofi stödjer barn i behov av särskilt stöd och att den pedagogiska filosofins strävan är inkludering. De specialpedagogiska insatserna är på olika sätt en viktig del i arbetet med barn i behov av särskilt stöd. Specialpedagogen har en betydelsefull roll att fylla i arbetet med att stödja barn i behov av särskilt stöd, deras familjer och pedagoger..

Den kristna traditionen och den västerländska humanismen är två motstridiga moralsystem. Den förra utgår från en världsbild då Gud är grunden för moralen medan den senare har människan som grund för moralen. Syftet med uppsatsen är att komma fram till om och i så fall hur denna konflikt gestaltas i skolans styrdokument i allmänhet och värdegrunden i synnerhet. Jag försöker också se hur konflikten i förlängningen påverkat en grupp elever i deras utveckling av etiska ställningstaganden. Undersökningen är baserad på en diskursanalys av styrdokumenten samt fokusgruppsintervjuer med en grupp elever i årskurs nio.