Problemet med traditionell sjÀlvkostnadskalkylering Àr att de indirekta kostnaderna ofta fördelas efter produktionsvolym och att det dÀrför finns en risk för att vissa produktgrupper subventionerar andra. Det hÀr Àr vanligt inom företag med stort produktsortiment, som exempelvis i lÀkemedelsbranschen. ABC-kalkylering dÀremot utgÄr frÄn att aktiviteter konsumerar resurser och att det Àr produkter som konsumerar aktiviteter. SÄledes kan man genom ABC-kalkylering skapa en mer tillförlitlig fördelning av kostnaderna. Syfte Syftet med vÄr uppsats Àr att genom en fallstudie beskriva och analysera traditionell produktkalkylering för ett lÀkemedelsföretag.

Denna kvalitativa studie hade som syfte att beskriva nÄgraDenna kvalitativa studie hade som syfte att beskriva nÄgra neurologiskt funktionsnedsattas aktiviteter som rör relationer/sexualitet och deras upplevelse av hjÀlp i relationsaktiviteter. Semistrukturerade intervjuer, genom epostintervjuer, gjordes med 8 personer pÄ Internetsidan www.funktionshinder.se genom sidans egen e-postfunktion. Analysen gjordes med manifest innehÄllsanalys. Studien belyste dels de aktiviteter som var viktiga för dessa personer och dels att ett fÄtal hade fÄtt hjÀlp av arbetsterapeut med frÄgor och aktiviteter relaterade till sexualitet och relationer. Majoriteten av intervjupersonerna hade velat fÄ hjÀlp oavsett vilken yrkesgrupp som gav hjÀlpen, kunskap var viktigare Àn yrke.

SammanfattningVÄr studie hade för syftet att belysa matematikundervisningen hos ett urval av lÀrare igrundskolan yngre Äldrar för att fördjupa förstÄelsen kring vilka förutsÀttningar som finns förmatematiklÀrare i undervisningen. VÄrt utgÄngsresonemang var att eleverskunskapsutveckling i matematik kan begrÀnsas om grundlÀggande matematiska kunskaper Àrlabila.Resultaten frÄn de flesta mÀtningarna har visat ett försÀmrat resultat samtidigt att forskningenhar betonat hur viktig matematikundervisning Àr för inlÀrning. En varierandematematikundervisning dÀr det diskuteras matematik aktiverar elever och leder till merförstÄelse och kunskapsutveckling.För att möjliggöra den hÀr studien har vi anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer pÄ fyra olikaskolor, sammanlagd intervjuades 7 lÀrare och av observationer pÄ tvÄ mellanstadieskolor,sammanlagd tre lÀrare observerades under 14 lektioner.Oavsett att forskningen har visat att undervisning som grundar sig mest pÄ böcker Àr den somÀr minst kreativ och nyttigt för elever, samt att en samsyn hos lÀrare Àr en viktig förutsÀttningför en lyckad undervisning har vÄr studie kunnat bevittna att det fortfarande undervisasmycket efter lÀromedlen och att det finns ingen gemensam syn pÄ en och samma skola. DelÀrare som kÀnner sig trygga i sin lÀrarroll har börjat förÀndra sin undervisning som kunde sesvid flera tillfÀllen i vÄra observationer. Samtidigt visade studien att eleverna Àr mycket merintresserade, kreativa och lÀr sig mer nÀr det finns aktiviteter dÀr de kan uttrycka sig..

Uppsatsen syftar till att undersöka om det finns samband mellan mÀngden frivillig information i Ärsredovisningar och tio variabler. De tio variablerna utgörs av antal aktieÀgare, aktieomsÀttning pÄ Stockholmsbörsen, antal börsnoteringar, antal Är företaget har varit noterat pÄ Stockholmsbörsen, antal anstÀllda, omsÀttning, bransch, skuldsÀttningsgrad, rÀntabilitet pÄ eget kapital och P/E-tal. Vi har genomfört en kvantitativ undersökning med ett deduktivt tillvÀgagÄngssÀtt. UtifrÄn de valda teorierna har vi bildat hypoteser avseende mÀngden frivillig information och de ovan beskrivna variablerna. Genom statistisk sambandsanalys har vi undersökt om vÄra antaganden var korrekta eller ej.

Bakgrund: Lidande ?r en ofr?nkomlig del av m?nniskans tillvaro. N?r sjukdom, f?rlust eller existentiella kriser drabbar m?nniskan uppst?r ett behov av lindring, ett behov av tr?st. Inom v?rden blir sjuksk?terskan ofta den som m?ter den lidande patienten och ocks? den som b?r ansvaret f?r att skapa ett tryggt rum d?r lidandet kan delas, f?rst?s och lindras.

RÀttsvÀsendet och vÄrdsektorn Àr ett exempel pÄ tvÄ samhÀllssektorer som vanligtvis inte sjÀlvklart samarbetar eller förknippas med varandra. DÀremot finns det olika former av samverkan som överskrider sektorernas grÀnser. Ett exempel pÄ detta Àr vad som i dagligt tal kallas för kontraktsvÄrd. KontraktsvÄrd kan dömas ut istÀllet för fÀngelse om det finns vÄrdbehov av vad som varit bidragande orsak till brottsligheten. Studien problematiserar förhÄllandet mellan riktlinjer för och den praxis som finns i besluts- och utredningsprocessen.

Med rötter i hermeneutiken och fenomenologin Àr föreliggande arbete en livsvÀrlds-fenomenologisk studie dÀr tvÄ gymnasieelever med diagnosen Asperger syndrom (AS) har följts under tre Är genom en individuell kurs Individ och omvÀrldsuppfattning. SjÀlva undersökningen bygger pÄ personliga intervjuer efter avslutad gymnasietid.Syftet med studien Àr att ta reda pÄ de tvÄ ungdomarnas upplevelser av olika skolsituationer i gymnasieskolan- en del av en skola för alla. I intervjumaterialet utkristalliseras nio omrÄden eller grupper. Dessa Àr följande:MissförstÄnd uppfattade av eleverna i förhÄllande till lÀrarenOro eller nervositet i en skolsituationEgenheterKompisrelationerFörÀndringarIndividuell stödkursLÀrares agerandeStödReflektioner över egna framtiden samt vad man bör tÀnka pÄ i skolanI resultatet framkom att bÄda eleverna ansÄg att den individuella kursen har betytt mycket för den personliga utvecklingen, men ingen av dem skulle vilja ha stöd som syntes eller som nÄgra klasskompisar visste om. Den ena eleven har genom den individuella kusen distanserat sig till AS och betraktar nu AS sÀr-skilt frÄn den egna personligheten.

Syftet med denna uppsats Àr att ta reda pÄ om elever fÄr lÀttare att ta till sig kunskap om de kombinerar kroppen och hjÀrnan i undervisningen genom att arbeta praktiskt med olika rörelse moment under matematiklektionerna. För att ta reda pÄ detta gjorde vi en undersökning i tvÄ Ärskurs ettor med Ätta respektive sju elever i varje klass. Den ena klassen fick genomföra tvÄ matematiklektioner med rörelse och praktiska moment och i den andra hade vi varken rörelse eller praktiska moment i lektionerna. VÄrt resultat blev lite ovÀntat dÄ den klass som hade matematiklektioner med rörelse och praktiska moment inte var den som hade bÀst resultat det var tvÀrsom klassen utan rörelse och praktiska moment som visade sig ha lÀrt sig mest..

Studiens syfte var att undersöka om det fanns nÄgra eventuella skillnader vad gÀller livsförhÄllanden mellan tvÄ grupper kvinnor inom missbruksvÄrden i Sverige. Den ena gruppen hade varit utsatt för sexuellt vÄld innan sin missbruksdebut och den andra gruppen hade inte varit utsatt för detta. De faktorer som undersöktes psykisk- och fysisk hÀlsa, levnadsform, utbildning/försörjning och allvarligare missbruk.  Studien genomfördes med anvÀndning av en sammanstÀllning frÄn DOKs (Dokumentation av klient) inskrivningsformulÀr. Resultatet visade att det i vissa avseenden fanns skillnader mellan dessa grupper medan det i andra avseenden inte fanns nÄgon större skillnad.

I denna studie har man granskat 15 sjukskrivningsintyg som kommit i retur frÄn FörsÀkringskassan till Leksands VÄrdcentral under tiden mars-oktober 2009. Till dessa valdes 30 kontroller, tvÄ för varje intyg i retur, som matchades enligt ?samma doktor?, ?samma vecka? och ?samma diagnosgrupp?. Vid en statistisk jÀmförelse av olika variabler pÄ intygen som kommit i retur och dess kontroller fann man att man inte kunde peka ut nÄgon enskild faktor som avgörande för om ett intyg kommer i retur. I nÄgra fall hade sjukskrivningens lÀngd överskridit sex mÄnader och försÀkringskassan ville dÀrför ha patientens arbetsförmÄga prövad mot hela arbetsmarknaden istÀllet för mot patientens nuvarande arbetsuppgifter.

Studien syftade till att undersöka om det fanns en skillnad i upplevd motivation mellanarbetssökande som hade en intern eller extern jobbcoach. Samt om Älder hade nÄgon betydelse och ifall motivationsförÀndringen gav resultat genom fler sökta jobb. 42 arbetssökande svarade pÄ en enkÀt med 28 frÄgor om motivation och jobbcoaching. Resultatet visade ingen skillnad i motivation mellan arbetssökande oavsett om de hade intern eller extern jobbcoach. DÀremot blev Àldre mer motiverade Àn yngre.

"Oj, det hade jag aldrig trott om dig, kan du vara deprimerad?" Àr ett examensarbete om varför mÀn tar livet av sig oftare Àn kvinnor. TvÄ tidigare suicidala mÀn berÀttar om tiden nÀr de ville ta sina liv. En nÀra vÀn till en man som tog sitt liv berÀttar om de hÀndelser som ledde fram till sjÀlvmordet och hur vÄrden svek. Forskare och experter ger förklaringar till varför mÀn Àr överrepresenterade i sjÀlvmordsstatistiken..

Det anses vara en sjÀlvklarhet att omvÄrdnaden ska bedrivas utifrÄn evidens. Trots detta föreligger det brister i sjuksköterskors anvÀndning av evidens i omvÄrdnaden vilket gör att patienter fÄr vÄrd som hade kunnat undvikas eller till och med fÄr vÄrd som kan vara skadlig. Syftet var att beskriva vad som pÄverkar sjuksköterskans anvÀndning av evidensbaserad omvÄrdnad. En litteraturstudie gjordes utifrÄn 19 vetenskapliga artiklar. Analysen utmynnade i fyra kategorier: hinder, kunskapskÀllor, anvÀndning och attityd.

Bakgrund: Psykisk ohÀlsa Àr ett vÀxande folkhÀlsoproblem. Ett av de största hindren för att frÀmja och uppnÄ psykisk hÀlsa Àr stigmatisering, negativa attityder och diskriminering av mÀnniskor som lider av psykisk ohÀlsa. Sjuksköterskan har en viktig uppgift att arbeta förebyggande och hÀlsofrÀmjande och har dÀrför en central roll i att tidigt uppmÀrksamma, fÄnga upp och informera patienter med symptom pÄ psykisk ohÀlsa. Sjuksköterskans attityd och instÀllning till patienter, psykisk ohÀlsa, arbetet och sig sjÀlv som vÄrdare Àr av stor vikt för en god kvalitet av omvÄrdnaden. Syfte: Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskestudenters attityd till psykisk ohÀlsa och personer med psykisk sjukdom, samt undersöka om det fanns nÄgon skillnad i attityd mellan studenter i termin ett och termin sex pÄ ett sjuksköterskeprogram i Mellansverige.

För att fÄ en ansvarstagande, mÄlmedveten och motiverad elev krÀvs att eleven naturligtvis har ett intresse för utbildningen. Han/hon mÄste dessutom fÄ en rÀttvis bild av det program han söker, genom sin studie- och yrkesvÀgledare.Brist pÄ motivation kan bero pÄ olika faktorer och Àr ofta individuell. SvÄrt att hinna med i undervisningen pÄ programmet och lÀxor gör att vissa elever tappar sugen. Detta faktum gör att eleven fÄr svÄrt att klara utbildningen. I vÄr teori har vi tagit till oss olika författare och skribenters Äsikter och kunskap i olika böcker och pedagogiska tidskrifter. DÀr tar de upp motivationens betydelse och hur vi lÀrare ska tÀnka för att fÄ en omotiverad elev att kÀnna det meningsfullt och kÀnna tillfredstÀllelse med sina studier.