Inom de nÀrmaste Ären kommer en förÀndring att ske pÄ arbetsmarknaden p.g.a. att 1940-talets babyboom kommer att resultera i mÄnga Àldre medarbetare. Det Àr dÀrför viktigt att undersöka vad som motiverar Àldre sÄ att personalpolicys kan utformas efter deras behov sÄ att deras fulla potential kan utnyttjas. Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka om kompetensöverföring Àr ett sÀtt att fÄ Àldre medarbetare att kÀnna sig motiverade pÄ arbetet. Kompetensöverföring Àr viktigt för att inte kompetens ska gÄ förlorad nÀr de Àldre gÄr i pension.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur begreppen genre och texttyp anvÀnds i gymnasieskolans nationella samt lokala styrdokument för kurserna svenska A och svenska B och att undersöka hur fem gymnasielÀrare i svenska tolkar begreppen och ser pÄ begreppens roll i undervisning. Detta undersöks genom kvalitativa intervjuer med fem verksamma gymnasielÀrare i svenska samt genom textanalys av styrdokumenten: svenskÀmnets beskrivning, nationella kursplaner för svenska A och svenska B samt lokala arbetsplaner för samma kurser. Resultatet visar att lÀrarnas förstÄelse av begreppen genre och texttyp samt deras innebörd varierar vilket speglar forskningslÀget. LÀrarna har Àven en skiftande syn pÄ huruvida begreppen Àr relevanta i undervisningen. En anledning till att genrekunskap anses vÀsentlig Àr att elever bör kunna förstÄ att olika texter har olika funktion.

VÄrt mÄl med uppsatsen Àr att besvara frÄgan konstruerar representationen av mÀnniskor, kulturer och sociala system i NÀr & FjÀrrans resereportage av tredjevÀrlden ett ?vi? och ett ?dem?? I sÄ fall, reproduceras dÄ normer eller maktförhÄllanden gentemot Tredje VÀrlden? Anledningen till att vi valt just form resereportage i TV Àr att formen Àr en av de fÄ som behandlar Tredje vÀrlden utanför ramarna av nyhetsmediet. Men just resereportage har fÄtt en fast förankrad position bland populÀra program i TV-tablÄn, och Àr frekvent förekommande. Dessutom Àr detta en form som forskningen av media lÀmnat relativt orört vad vi i vÄra efterforskningar kunnat avgöra. Vi hade uppfattningen vid uppsatsens början att just formen resereportage skulle ge en objektiv och ny syn pÄ Tredje VÀrlden.

Syfte: Identifiera recidivmönster hos glioblastom samt studera betydelsen av erhÄllen strÄldos betrÀffande uppkomsten av recidiv.Metod: 50 patienter som strÄlbehandlats för glioblastom valdes ut till studien och deras magnetkamerabilder frÄn uppföljningen jÀmfördes med behandlingsplanen frÄnstrÄlbehandlingen. Lokala, marginella eller distala recidiv identifierades baserat pÄ om recidivet lÄg innanför, tangerade eller lÄg helt utanför PTV (planning target volume). De marginella delades in i tvÄ grupper, de som hade en fysisk koppling, connex, till GTV (gross tumor volume) och de som inte hade det. Vidare lÀstes erhÄllen strÄldos i recidivet ut frÄn strÄlbehandlingsplanen.Resultat: 35 stycken patienter hade fÄtt recidiv pÄ 42 unika lokaler. Av dess 42 recidiv var 66,7 % (28 stycken) lokala, 9,5 % (4 stycken) marginella med connex till GTV, 19 % (8 stycken) marginella utan connex till GTV och slutligen 4,8 % (2 stycken) distala.

Undersökningen bygger pÄ Ätta kvalitativa intervjuer. Respondenterna Àr komvuxelever med utlÀndsk bakgrund som har kommit till Sverige av olika anledningar. Syftet med intervjuerna har varit att undersöka hur eleverna funderar kring sina framtidsplaner och hur de upplever att befinna sig i tvÄ kulturer. Vidare har vi undersökt deras erfarenheter av studie- och yrkesvÀgledning. Vi har ocksÄ utgÄtt frÄn teorier om kriser, migration, kultur, identitet och vÀgledning.

Syftet med uppsatsen Àmnar till att genom en fallstudie undersöka hur och med vilka medel som staten hanterar konkurrerande markanvÀndning. Fördjupningen i Àmnen sker genom en analyserande fallstudie om hur policyverktyget riksintresse appliceras i praktiken. En djupare analys Àr gjord av hur lÀnsstyrelsen i VÀsterbotten anvÀnt sig av policyverktyget dÄ fallen om de oförenliga riksintressena gruvnÀring och rennÀring skulle vÀrderas emot varandra i omrÄdena kring RönnbÀcken i Storumans kommun och Stekenjokk i Vilhelmina kommun.Studien undersöker de svÄrigheter som kan uppstÄ i bedömningsprocesserna med ett svagt formulerat policyverktyg, nÀr tvÄ riksintressen vill anvÀnda samma markomrÄden och dÀr ingen samexistens ses som en möjlig lösning. I uppsatsen redogörs det hur LÀnsstyrelsen i VÀsterbotten, tillsammans med berörda sektorsmyndigheter handlat och fattat beslut i tvÄ fall, i RönnbÀcken inom Storumans kommun och Stekenjokk inom Vilhelmina kommun, vilka problem som identifieras och vad som blir följderna av ett policyverktyg som inte motsvarar behoven som stÀlls i dagens samhÀlle. Utöver detta sÄ lyfts slutligen problemet om urfolksrÀttigheter att bedriva sin traditionella nÀring, som i detta fall strider mot tillÀmpningen av riksintressen..

Syftet med vÄrt utvecklingsarbete har varit att skapa ett tematiskt arbete kring lokalhistoria för elever i en mÄngkulturell miljö. Vi har valt att utgÄ frÄn stadsdelen RosengÄrd i Malmö dÄ det Àr en mÄngkulturell miljö i vÄr nÀrhet. MÄlet med temaarbetet som vi utformat har varit att göra det lokalhistoriska arbetet meningsfullt och givande för alla elever genom att koppla samman den lokala historien med elevers historier. DÄ identitetsskapande och historiemedvetande poÀngteras i bÄde förslag till kommande kursplan för historia och kommande lÀroplan för grundskolan ville vi att arbetet skulle fokusera pÄ just dessa begrepp. Vi har utformat ett temaarbete som Àr planerat att strÀcka sig över en termin dÀr vi genom olika moment och arbetssÀtt hoppas kunna fördjupa elevers historiemedvetande och identitet.

Detta examensarbete Àr en kvalitativ studie med syftet att undersöka hur ett antal klienter och behandlare beskriver sina upplevelser och kÀnslor kring hög respektive lÄg tillit mellan behandlare och klient. Vi har gjort tre enskilda intervjuer varav tvÄ Àr med klienter och en Àr med behandlare, samtliga kommer frÄn samma HVB-hem. Vi fann att de klienter som vi intervjuade hade en del gemensamma nÀmnare i sina berÀttelser. Exempelvis hade de bÄda brister i anknytningen i sin barndom och orsaken till deras missbruk handlade om att döva sin Ängest. BÄda hade tidigare upplevelser av ett svagt samarbete med behandlare och det kunde försvÄra behandlingen.

Interkommunal samverkan kring regional e-utveckling Àr ett Àmne som Àr vÀldigt aktuellt för Sveriges kommuner. I takt med att den offentliga sektorn fÄr ökade krav om digitalisering och minskade offentliga medel sÄ skapas ocksÄ ett behov av att kunna anvÀnda befintliga resurser effektivare. I VÀrmland pÄgÄr nu ett samarbete kring regional e-utveckling. I detta samarbete deltar samtliga vÀrmlÀndska kommuner. Samarbetet har varit vÀldigt framgÄngsrikt dÀremot finns det samtidigt utmaningar och möjligheter som ledningen bör beakta.

Sammanfattning Syfte: Arbetets syfte Àr att utreda vilka effekter olika prestationsrelaterade avgifter och avgiftsmodeller skulle fÄ pÄ en utvald fond dÀr avgifterna Àr traditionellt fasta. Metod: För att tillgodogöra arbetets syfte har avgiftsmodeller utformats i Excel för att pÄ detta sÀtt utvÀrdera vilka effekter dessa modeller fÄtt pÄ en fond dÀr avgifterna Àr traditionellt fasta. Fonden som detta testas pÄ Àr SEB Sverigefond 1. Modellerna har utformats med hjÀlp av fondbestÀmmelser frÄn de fonder som idag anvÀnder sig av prestationsrelaterade fondavgifter samt med berörda fondförvaltare. De data vi anvÀnt oss av erhölls frÄn Johan Otterbeck pÄ SEB.

ABSTRACTDaniel Reese: Italienska toner vid det Svenska hovet. Vincenzo Albricis Sinfonia ĂĄ 6 och Gustav DĂŒbens Sinfonia ĂĄ 4, analys och edition. Uppsala universitet: Institutionen för musikvetenskap, uppsats för 60 p, ht 2005.Huvudsyftet med min uppsats Ă€r att bidra till en bĂ€ttre kĂ€nnedom om musiken vid drottning Kristinas hov under mitten av 1600-talet. I detta syfte har jag gjort en historisk och analytisk studie av Vincenzo Albricis verk Sinfonia ĂĄ 6 och Gustav DĂŒbens Sinfonia ĂĄ 4 för att pĂ„visa likheterna mellan dem. Detta gör jag för att fortsĂ€tta den forskning som har gjorts för att pĂ„visa att Gustav DĂŒben inspirerades av Albrici.

Storbritannien har traditionellt sett bejakat kulturell mÄngfald som en del av det brittiska samhÀllet, ?en gemenskap av gemenskaper?. De vÄldsamheter som uppstod mellan asiatiska och vita ungdomar, polis och medlemmar ur högerextrema organisationer i flera nordengelska stÀder sommaren 2001 markerade emellertid en brytpunkt i den brittiska diskursen om integration och kulturell mÄngfald, vilken förstÀrktes ytterligare i de politiska svaren pÄ sjÀlvmordsbombningarna i Londons tunnelbana 2005. En rad utredningar och rapporter publicerades som signalerade ett tydligt politiskt skifte frÄn fokus pÄ antirasism och skillnadstÀnkande till en betoning av en gemensam nationell identitet över de kulturella skillnaderna och vikten av att skapa sammanhÄllning kring en uppsÀttning ?brittiska vÀrden?.Med hjÀlp av Laclau och Mouffes teorier identifikation, gruppbildning och makt och Foucauls fokus pÄ problemformulering, analyserar jag hur makt pÄ olika sÀtt aktiveras i den nya sammanhÄllningsagendan och problematiserar de processer genom vilka den brittiska regeringen försöker skapa en förstÀrkt nationell gemenskap.

Titel: Ett jÀkla tyckande: En kvantitativ studie av Äsiktsjournalistikens utbredning i svenskpolitisk nyhetsbevakning.Författare: Oskar Elfving Söderström & Marcus LindströmKurs, termin och Är: Journalistik GR (C), C-uppsats. HT 14.Antal ord: 11 536Problemformulering och syfte: Tidigare studier visar att nyhetsanalyserna blivit allt fler, isynnerhet i samband med val. Denna studie kompletterar dessa studier genom att undersökahur utvecklingen varit under mellanvalsÄr. Dessutom undersöker den hur förÀndringen iartikelantal pÄverkat genomsnittsstorleken pÄ artiklarna, vilket tidigare kartlagts i lÄgomfattning.Syfte: Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att ta reda pÄ vilket förhÄllande som rÄder mellanexplicita nyhetsanalyser och övrigt nyhetsmaterial rörande politik, vad gÀllande andel avsatsyta och artikelantal, i fyra svenska dagstidningar under mellanvalsÄren 2004, 2008 och2012.Metod och material: För att undersöka detta har Aftonbladet, Dagens nyheter, Expressen ochSvenska Dagbladet studerats under fyra mellanvalsÄr. Samtliga artiklar om politik ihuvudtidningen har rÀknats och mÀtts.

Syfte: Att testa hypotesen om effektiva marknader. Denna uppsats avser att undersöka effektiviteten i samband med att ny insiderinformation tillfaller den svenska aktiemarknaden.Metod: Kvantitativ studie som via en deduktiv forskningsansats ska teori pröva effektiva marknadshypotesen. Med en eventstudie som statistisk metod försöka mÀta effekterna av en specifik hÀndelse. Genomsnittlig avkastning samt ackumulerande genomsnittlig avkastning berÀknas och signifikanstestas utifrÄn formulerade hypoteser.Teoretisk referensram: Givet syftet för uppsatsen tillÀmpas effektiva marknadshypotesen för att analysera empiriska resultat.Empiri och resultat: Kvantitativ data har anvÀnts i form av avkastningen för 35 börsnoterade bolag under 11 dagar, vilka frÀmst redovisas genom tabeller och grafer.Slutsats: Resultaten pÄvisar inget samband mellan information om insynshandel och överavkastning pÄ kort sikt. Resultaten frÄn studien tyder pÄ att det inte gÄr att imitera insynspersoners handel och genom detta skapa en överavkastning.

Studiens huvudsyfte var att undersöka upplevelsen av arbetslöshet och dess pÄverkan pÄ individens psykiska vÀlmÄende. Undersökningen avgrÀnsades till att innehÄlla tre faktorer, vilka antogs, ha en avgörande betydelse för arbetslösas psykiska vÀlmÄende. Dessa faktorer utgjordes av ekonomisk pÄfrestning, sjÀlvkÀnsla och sociala relationer/stöd. Vidare undersöktes om kön, Älder och arbetslöshetens lÀngd hade nÄgon betydelse för psykiskt vÀlmÄende. EnkÀt anvÀndes för att undersöka ovanstÄende.