Denna studie har Àmnat ta reda pÄ hur pedagoger verksamma i förskoleklassen tÀnker kring flersprÄkighet i förhÄllande till miljö och sprÄkutvecklande arbetssÀtt samt hur de tar tillvara pÄ den mÄngkulturalitet som finns i förskoleklassen. Vidare berör den pedagogernas attityder till Àmnet.  Studien har genomförts i form av tre intervjuer med tvÄ förskollÀrare och en fritidspedagog i förskoleklasser pÄ tre olika skolor i södra Sverige. Studien Àr genomförd efter en kvalitativ forskningsmetod med utgÄngspunkt i hermeneutiken. FrÄgestÀllningarna i intervjuerna har bland annat handlat om med vilka verktyg pedagogerna arbetar med i sprÄkutvecklingen hos flersprÄkiga barn, hur pedagogerna tar tillvara pÄ den mÄngkulturalitet som finns och hur de ser pÄ miljöns betydelse i förhÄllande till flersprÄkiga barns sprÄkutveckling. Enligt forskningen Àr pedagogernas attityder till flersprÄkighet av stor vikt för hur de kommer att utvecklas bÄde i sitt modersmÄl och i andrasprÄket. Det Àr lÀrorikt att lÀra sig tvÄ sprÄk men en utveckling i modersmÄlet Àr viktig för att kunna tillÀgna sig ett andra sprÄk.  I vÄrt resultat har vi kommit fram till att pedagogerna inte arbetar annorlunda med de flersprÄkiga barnen Àn med de som endast har ett sprÄk.

Under 90-talet fram tills idag har en koncentration mot företagens kÀrnverksamhet kunnat mÀrkas. Denna koncentration kan exempelvis ske genom att sÀlja de fastigheter man Àr verksam i. 1997 sÄlde Atlas Copco sina fastigheter i Sickla för att sedan hyra tillbaka dem och köpare var Ljungberggruppen, vilket vi valt att undersöka genom en fallstudie. Syftet med uppsatsen Àr att belysa varför Atlas Copco valde att sÀlja sina fastigheter samt att pÄvisa likheter och skillnader med andra fall. Vi avser Àven att undersöka hur nyttjarna av Atlas Copcos lokaler i Sickla upplevt Àgarbytet.Resultatet vi kommit fram till Àr att Atlas Copco fattade beslut om fastighetsförsÀljning efter att de flyttat sin tillverkningsverksamhet frÄn Sickla och det uppstod ett minskat lokalbehov.

I dagens samhÀlle Àr lÀrarnas lön en starkt debatterad frÄga, dÀr det diskuteras huruvida lÀrarnas löner Àr för lÄg. Men samtidigt vÀljer mÄnga att arbeta och utbilda sig till lÀrare. DÄ Àr frÄgan om det Àr den fasta lönen som driver en lÀrare till att prestera ett bra resultat, med en hög kvalité pÄ undervisningen? Kanske finns det en annan form av belöning som pÄverkar motivationen hos lÀrare? Vi har valt att kontrollera detta genom att undersöka om ett belöningssystem pÄverkar lÀrares motivation och prestation. Detta gör vi genom att se om vi kan hitta nÄgot samband mellan olika typer av belöningar och elevernas betyg, vilket Àr den variabel vi anvÀnder för att mÀta resultatet av en lÀrares prestation.VÄrt syfte med denna uppsats har varit att undersöka om belöningar till lÀrare kan pÄverka deras motivation och prestation.

NÀr en svÄr hÀndelse gör det besvÀrligt eller omöjligt att leva ett normalt liv kan det röra sig om posttraumatiskt stressyndrom (PTSD). Syndromet kan utvecklas efter att man blivit utsatt eller bevittnat en traumatisk hÀndelse som orsakat fysiska eller psykiska skador eller dÄ en person kÀnt sig allvarligt hotad. Vi har i vÄr studie undersökt om poliser kan ge uttryck av samma symtom som uppvisas dÄ en person diagnostiseras av Posttraumatiskt stressyndrom. Vi har tagit del av en mÀngd litteratur och artiklar samt gjort en enkÀtstudie pÄ nÄgra poliser dÀr resultatet visade att poliser kommer i kontakt med pÄfrestande hÀndelser som ibland lÀmnar efterverkningar. I arbetet har vi dÀrefter diskuterat om det kan föreligga en koppling mellan kriminalitet och PTSD Àven hos poliser sÄ som tidigare studier har uppgett föreligga som orsak till vissa brott.

Studiens syfte var att undersöka hur psykologer upplever, pÄverkas av och hanterar sitt psykoterapeutiska arbete med barn som lider av trauma. Nio psykologer som arbetat i minst tre Är med barn och traumabehandlingar intervjuades. Tematisk analys gjordes och huvudresultaten som identifierades var att psykologerna upplevde arbetet som det bÀsta arbetet de hade haft samtidigt som det var det mest energikrÀvande de hade gjort. Det mest energikrÀvande var samverkan med andra aktörer och nÀr barnen fortfarande for illa. Det var viktigt att sÀtta grÀnser gentemot arbetet och ha balans i sin empati.

Syftet med denna studie Ă€r att fĂ„ en ökad förstĂ„else för barns tankar, kĂ€nslor och uppfattningar om Pippi LĂ„ngstrump som karaktĂ€r. Vi vill ta reda pĂ„ vad det Ă€r för dragningskraft Pippi har som tilltalar barn generation efter generation. I tidigare forskning har forskarna, till exempel Ödman (2007) och Gaare & Sjaastad (2002), undersökt temat Pippi utifrĂ„n andra utgĂ„ngspunkter Ă€n barnens perspektiv. Det Ă€r oftast de som lĂ€ser böckerna eller fĂ„r dem lĂ€sta för sig. Att vi tar in barns perspektiv Ă€r just det som gör vĂ„r studie unik. I vĂ„r studie har vi gjort ostrukturerade intervjuer med barn och utifrĂ„n barnens perspektiv har vi sedan utgĂ„tt frĂ„n olika sekvenser i böckerna och gjort en nĂ€rlĂ€sning för att hitta kopplingar.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur grammatikundervisningen kan se ut i Ärskurserna 2 och 5. Vi har Àven haft för avsikt att undersöka hur lÀrarna tolkar styrdokumenten och varför de anser att eleverna ska lÀra sig grammatik. Vi har genom metoderna kvalitativ intervju och observation genomfört vÄr empiriska undersökning. Sammanlagt hade vi Ätta informanter varav fyra lÀrare undervisade i Äk 2, övriga fyra i Äk 5. Vi har valt att dela in informanterna efter funktionaliserad, polariserad och formaliserad syn pÄ grammatikundervisning. Resultatet visar att fyra av informanterna som hade en polariserad syn pÄ grammatikundervisningen, tvÄ hade en funktionaliserad syn, medan tvÄ informanter hade en formaliserad syn.

Detta Àr en empirisk studie som har syftat till att synliggöra vilka strategier elever i Ärskurs tvÄ har anvÀnt nÀr de löst öppna utsagor samt vilka missuppfattningar som förekommit i samband med detta. Studien har Àven syftat till att synliggöra hur eleverna har kunnat relatera öppna utsagor till vardagliga sammanhang. Vid datainsamlingen, som utfördes pÄ tvÄ olika skolor, genomfördes 15 kvalitativa intervjuer vilka kombinerades med observationer.Eftersom det i uppsatsens syfte finns en underförstÄdd relation till fenomenografin och hermeneutiken i form av sÄvÀl teorier som metodologier har dessa forskningsansatser varit en stor inspirationskÀlla i vÄr undersökning. Vidare har vi genom vÄr studie visat att de strategier som elever anvÀnder nÀr de löser slutna utsagor till stora delar Àven anvÀnds nÀr eleverna löser uppgifter i form av öppna utsagor. Resultatet har visat pÄ en bred variation i elevernas lösningsstrategier och det framgÄr att eleverna, vid deras lösningar av öppna subtraktionsutsagor, knappt anvÀnder de tre vanligaste subtraktionsstrategierna.

Den 1 november 2010 avskaffades revisionsplikten i Sverige vilket innebar att det inte lÀngre var obligatoriskt för alla bolag att anlita en revisor för att granska rÀkenskaperna. Detta antogs resultera i ett förÀndrat klientel samt förÀndrat tjÀnsteutbud för revisionsbyrÄerna och dÀrmed ett förÀndrat arbetssÀtt för den enskilde revisorn. Syftet med denna studie Àr dÀrför att kartlÀgga den enskilde revisorns vardag och undersöka om det har skett nÄgra förÀndringar i denna pÄ grund av avskaffandet av revisionsplikten.Studien har genomförts med en kvantitativ metod, nÀmligen genom en webbaserad enkÀt. Detta dÄ vi vill testa de teorier som tidigare genererats inom omrÄdet samt ha möjlighet att generalisera resultatet. Undersökningen omfattar alla auktoriserade revisorer i Sverige vilka var auktoriserade Àven före avskaffandet av revisionsplikten samt har arbetat pÄ samma byrÄ under perioden.

FörÀldrar till barn med psykiska svÄrigheter ger sin bild av vad som varit till hjÀlp i kontakten med Barn- och ungdomspsykiatri i Stockholms lÀns landsting. Studiens syfte har varit att lyfta fram viktiga aspekter i ett förÀndringsarbete genom klienters egna upplevelser av vad som hjÀlpt dem i kontakten med behandling, rÄd och stöd. Grundtanken var att tillvarata klienters erfarenheter av vad som varit till hjÀlp och stöd. Trots klientperspektivets centrala betydelse, visar tidigare studier att det nyttjas alltför sÀllan i det praktiska utövandet.Genom kvalitativa samtalsintervjuer av förÀldrar till barn med psykiska svÄrigheter, som under en lÀngre tid haft kontakt med en av Barn och ungdomspsykiatrins öppna mottagningar i Stockholm, har viktiga erfarenheter samlats in och bearbetats. Detta material har sedan jÀmförts med tidigare forskning.

Syftet med litteraturstudien var att beskriva vilken livskvalitet barn och ungdomar med astma och deras förÀldrar hade. Till resultatet anvÀndes tretton vetenskapliga artiklar publicerade tidigast Är 2000. Databaserna Elin, Blackwell Synergy och Ebsco Host anvÀndes vid artikelsökningen och en manuell sökning gjordes via www.asthma.se. Sökorden asthma, child, parents, quality of life, experience och coping anvÀndes i olika kombinationer. Artikelurvalet gjordes för att passa litteraturstudiens syfte och frÄgestÀllningar och det vetenskapliga vÀrdet i artiklarna skattades med hjÀlp av modifierade granskningsmallar.

Syftet var att studera elevernas uppfattningar inom Naturbruksprogrammets hÀstinriktning om sambandet mellan ryttarens kroppsfysik och ridningen. Följande frÄgor har stÀllts: ? Vilken betydelse ansÄg eleverna att en god kroppsfysik hade för ridningen? ? Hur uppfattade eleverna olika pedagogiska metoders betydelse för ridningen? ? Hur uppfattade eleverna olika pedagogiska metoders betydelse för kroppsfysiken? ? Hade eleverna förstÄtt att ridningen pÄverkades av deras fysiska hÀlsa? För att besvara frÄgestÀllningar har jag anvÀnt mig av en enkÀt. De elever som besvarade enkÀten deltog i ett projekt, som genomfördes med hjÀlp av olika didaktiska metoder och övningar samt observationer. Projektets avsikt var att förbÀttra ryttarens kroppsfysik samt dess inverkan pÄ hÀsten.

Syfte: Att beskriva sjuksköterskors kunskap och attityder gentemot patienter som lever med HIV eller AIDS samt beskriva eventuella skillnader i kunskap och attityder mellan yngre och Àldre sjuksköterskor. Metod: Föreliggande empiriska studie hade en kvantitativ ansats med en beskrivande jÀmförande design. Urvalsmetoden var ett bekvÀmlighetsurval dÀr totalt 63 sjuksköterskor deltog och enkÀter skickades ut till nio avdelningar pÄ tre olika sjukhus. Resultat: Majoriteten av sjuksköterskorna hade god kunskap om HIV och AIDS, positiva attityder samt en vilja att vÄrda denna patientgrupp. En del av sjuksköterskorna uttryckte dock en rÀdsla för att smittas av HIV, ett behov av mer utbildning och negativa attityder gentemot vissa specifika grupper med sjukdomen.

I detta exjobb har en trÄdlös enhet för vibrationsmÀtning pÄ maskiner konstruerats. Arbetet har gÀllt bÄde hÄrdvara ochmjukvara. I arbetet ingÄr bland annat implementering av olika digitala filter i den mikrokontroller som valts ochframtagning och implementering av ett kommunikationsprotokoll för trÄdlös kommunikation. Resultatet har blivit att enkomplett fungerande prototyp pÄ en mÀtenhet med lovande egenskaper kunnat tas fram..

DÄ ett barn drabbas av en sjukdom som diabetes berör detta oftast hela familjen. FörÀndringar kan ske bÄde i livsstil och kosthÄllning, men inte enbart för diabetikern utan Àven för den övriga familjen. Syftet med denna undersökning var att ta reda pÄ hur matvanor sÄg ut i familjer dÀr barnet hade typ 1 diabetes och hur kostbehandlingen av diabetes inverkade pÄ familjen. Med vetskap om familjens matvanor undersöktes Àven om dessa skiljde sig frÄn Medelsvenssons matvanor. För att genomföra undersökningen anvÀndes tvÄ kvantitativa metoder, enkÀt och matdagbok.