Syftet med undersökningen var att ta reda pÄ hur webbplatsen Newsmill pÄverkat det svenska debattklimatet pÄ internet. Studien har genomförts genom att intervjua personer verksamma inom media. Bakgrunden till denna undersökning har varit att internet alltmer intagit den roll papperstidningarna förut hade. Numera Àr det i debattforum pÄ nÀtet de offentliga samtalen Àger rum. Intervjuerna har genomförts med fyra personer med nÀra anknytning till den sortens publicistik som bedrivs av Newsmill.

Atlas Copco Construction Tools AB i Kalmar tillverkar demolerande spett som drivs pneumatiskt, hydrauliskt och med förbrÀnningsmotorer. De tre grupperna slutmonteras i enskilda avdelningar med olika förfaranden men i samma lokal, V2. I dagslÀget lÀggs mycket tid och energi pÄ förflyttning av produkter och operatörer dÄ verkstadens layout inte Àr optimalt planerad. Dessutom tillverkas produkterna i batcher vilket försvÄrar möjlighet att följa varianter i orderingÄng och skapar mycket slöserier i form av vÀntan. Det finns Àven stora problem med saknade komponenter pÄ grund av förseningar frÄn underleverantörer.Uppdraget var att undersöka vilka konsekvenser ett enstycksflöde med berÀknad produktmix skulle fÄ för monteringen och vilka balanseringsförluster som skulle uppkomma av en sÄdan layoutförÀndring.

Hur kan man göra för att ge mÀnniskor en möjlighet att fÄ bÀttre psykisk hÀlsa?Detta Àr huvudmotivet till denna uppsats.Den bakgrund som mÄlas upp Àr den psykiska ohÀlsan i Sverige i dag med en mÀngd mÀnniskor som i arbetet blir utmattade och deprimerade utan att de fÄr varaktig hjÀlp att vare sig förÀndra sina arbetsförhÄllanden eller sin livssituation.I uppsatsen frÄgas om mÀnniskor blint arbetar över sina förutsÀttningar dÀrför att de saknar insikt om att det de gör Àr ohÀlsosamt. Eller gör de det kanske av ett inre tvÄng som stÀndigt piskar dem till att anstrÀnga sig yttrligare en bit fast de egentligen kÀnner att de inte orkar med?För att komma fram till ett förslag för förÀndring beskrivs tvÄ olika metoder. Dels psykoanalytikern C G Jungs metod att medvetandegöra och acceptera den del av psyket han kallar Skuggan och dels den amerikanska konsulten Debbie Fords metod att förÀndra de negativa budskap (tankar) hon menar har sitt ursprung i samma Skugga.

Syftet med litteratur studien var att beskriva vilka studier som har gjorts med fokus pÄ ?grön omsorg? /utemiljö i vÄrden av personer med demens, samt att beskriva personalens upplevelse av dessa omvÄrdnadsÄtgÀrder och eventuella effekter pÄ de boende. Litteratursökningar gjordes i databaserna Medline och Chinal, och resulterade i nio inkluderade studier. Resultatet visade att flertalet av studierna hade som syfte att studera utemiljö och boendes vÀlbefinnande och beteende. Sex studier hade en icke-experimentell design, tvÄ studier hade en kvasiexperimentell design och en studie var uppdelad i tvÄ delar varav den ena delen hade en icke-experimentell design och den andra delen hade en kvasiexperimentell design.

Jag har i mitt examensarbete skapat ett inlÀgg i debatten kring övervakning. I mitt arbete har jag skapat en affisch som anvÀnder Barack Obama som symbol för den övervakning som sker i samhÀllet. Det unika med mitt examensarbete Àr att jag har vridit pÄ perspektivet: den med makt över övervakningen blir hÀr den som blir övervakad. Detta har jag gjort för att belysa att ingen undgÄr övervakning och för att fÄ allmÀnheten att tÀnka kring den övervakning som sker.För att belysa detta skapade jag en affisch vars innehÄll Àr tÀnkt att uppfattas som ett autentiskt fotografi. För att fÄ en trovÀrdig affisch fotograferade jag och arbetade om bilder som sedan sattes ihop till ett fotomontage.

 Mitt examensarbete handlar om barns olika uppfattningar och tolkningar nÀr de fÄr lyssna till höglÀsning. Efter barnen hade lyssnat pÄ texten sÄ fick de rita sina egna bilder utefter vad de sjÀlva hade reflekterat över utifrÄn berÀttelsen. Jag anvÀnde mig sedan av barnens bilder som underlag till intervjuer för att fÄ fram deras kÀnslor och Äsikter om texten. Texten var en kÀnslosam skönlitterÀr berÀttelse för barn. Handlingen kretsar kring nÀr en fÄgel blir begravd efter den dött nÀr den flög in i ett fönster.

Syftet med studien var att jÀmföra högstadieelevers motionsvanor mellan en aktivitetsgrupp som deltagit i projektet Handslaget och en jÀmförelsegrupp pÄ en skola i sydvÀstra Sverige. Vidare syftade studien till att utvÀrdera aktivitetsgruppens instÀllning till Handslaget samt om eleverna hade blivit mer fysiskt aktiva efter att ha deltagit i projektet. I studien anvÀndes enkÀter som utformats av Hallands Idrottsförbund i samarbete med Högskolan i Halmstad. En aktivitetsgrupp (n=84), som tidigare hade haft aktiviteter med Handslaget, och en jÀmförelsegrupp (n=80) ingick. I resultatet framkom bland annat att fler elever i jÀmförelsegruppen Àn i aktivitetsgruppen hade deltagit i aktiviteter som anordnades av idrottsföreningar under höstterminen 2006.

NÀr samhÀllet drabbas av stora olyckor och kriser Àr den lokala insatsen av betydande viktför att skadeutfallet ska bli sÄ litet som möjligt. Detta stÀller krav pÄ en gemensamdokumentationsplattform för att frÀmja samverkan med berörda aktörer samt effektiviserakrishanteringsarbetet. I Sverige har Krisberedskapsmyndigheten utvecklat WIS, ett verktygspeciellt anpassat för att hantera dokumentation före, under och efter en kris. Idag anvÀndsflera olika verktyg inom kommun och lÀnsstyrelse för att dokumentera och hanteradokumentation vid krishantering, vilket lett till att WIS inte anvÀnds i sin fulla kapacitet. Dengenomförda studien beskrev och analyserade hur lÀnsstyrelse och kommun arbetar meddokumentation vid en krissituation och redogjorde Àven för eventuella orsaker till uteblivenanvÀndning av systemet WIS.

För att nÄ de sÀkerhetspolitiska mÄlsÀttningarna har bÄde enskilda stater och mellanstatliga organisationerett antal maktmedel till sitt förfogande. Syftet med ?Ekonomiska och militÀra maktmedel? en samordnadstrategi? har varit att undersöka de ekonomiska maktmedlens betydelse och anvÀndande vid kriser ochkonflikter samordnat med militÀr planering och genomförande.Slutsatserna av fallstudierna pekar pÄ att det inte Àr de ekonomiska maktmedlen som infriat sÀndarenssÀkerhetspolitiska mÄlsÀttningar. För att nÄ de sÀkerhetspolitiska mÄlen har dock ekonomiska maktmedeloch ekonomisk krigföring en viktig roll. SignalvÀrdet Àr stort, insatsen Àr lÄg i jÀmförelse medvÄldsanvÀndning och sÀndaren fÄr ett större urval av handlingsalternativ.

Mitt projekt startade med ingÄngen att jag skulle söka efter olika ytor. Jag valde ut material som jag ville arbeta med och gjorde dÀrefter olika tester i dessa. Det blev ett utforskande som ledde mig Ät ett annat hÄll Àn jag trott, till ett material som jag tidigare aldrig arbetat med, papper. Papprets mÄnga egenskaper och förmÄga att anta nya uttryck har fascinerat mig genom hela projektets gÄng. En av dess egenskaper Àr dess lÀtthet vilket har inneburit att jag har kunnat arbeta i ett större format Àn tidigare.

Inledning: En stillasittande livsstil blir allt vanligare bland barn, och aktiva utelekar har fÄtt konkurrens frÄn TV- och dataspel. MÄnga familjer bor i stÀder, med begrÀnsad tillgÄng till naturkontakt. Naturen erbjuder spontan fysisk aktivitet, likasÄ ro och mental ÄterhÀmtning. Barn som har en tidig relation med naturen blir ofta intresserade av naturen som vuxna. Denna studie undersöker möjligheten till naturkontakt för svenska barn i Äldrarna 5-12 Är.Metod: Tio mödrar intervjuades angÄende sina barns samspel med naturen.

Syftet med studien var att undersöka om egentid för aktivitet hos förÀldrar med barn i förskoleÄldern pÄverkar upplevelsen av hÀlsa och stress. Arbete Àr en aktivitet som allt oftare upplevs som stressigt och tar allt mer tid hos förÀldrar med smÄ barn, i takt med att den stressrelaterade ohÀlsan ökar. Detta gör det intressant att undersöka den hÀr gruppens ÄterhÀmtning i form av egentid för aktivitet. Studien hade en kvantitativ ansats, datainsamling skedde genom enkÀtutskick som analyserades och presenterades i diagram och tabeller. Resultatet av denna studie visade att fler barn ledde till mindre egentid och ju mer egentid respondenterna hade ju mer nöjd var de med den tid de hade.

Studiens syfte var att undersöka vad nÄgra lÀrare hade för förvÀntningar inför sin första tid som lÀrare samt hur de upplevde sin start i yrket. Som metod i denna kvalitativa studie har intervjuer genomförts dÀr Ätta lÀrare har deltagit. I resultatet kunde vi se att mÄnga av lÀrarna minns att de var förvÀntansfulla inför att komma ut i arbetslivet dÄ de hade förhoppningar om att det skulle bli roligt men de hade ocksÄ nÄgra farhÄgor, dels i hur de skulle bemötas av vÄrdnadshavare och dels hur vÄrdnadshavarna skulle se pÄ deras kunskapskompetens dÄ de var nya i yrket. I resultatet framkom det ocksÄ att arbetslaget hade en central roll i början för en ny lÀrare. Ett mönster vi kunde se i vÄr studie var att om den nya lÀraren upplevde att bemötandet av kollegorna blev negativt blev det en negativ start men om lÀraren istÀllet kÀnde att den fick ett positivt bemötande upplevdes starten positiv..

VÄldtÀkt Àr ett stort samhÀllsproblem, med över 3000 anmÀlda vÄldtÀkter i Sverige 2007. Definitionen av vÄldtÀkt Àr en tolkningsfrÄga som pÄverkas av moraliska synsÀtt. Denna synbygger pÄ historiska, religiösa och kulturella faktorer och kring dem kretsar ett antal vedertagna myter. Sverige Àr kÀnt för att ha kommit lÄngt pÄ vÀg mot ett jÀmstÀllt samhÀlle, vilket skulle kunna innebÀra att svenskar har lÀgre acceptans för dessa myter. FÄ studier om vÄldtÀktsmyter har gjorts i Sverige.

Under 1900-talet intrÀffade det sÄvÀl nationellt som internationellt en rad hÀndelser som har kommit att pÄverka vad som idag Àr att betrakta som sÀkerhet. VÄrt samhÀllsklimat har gÄtt frÄn att handla om förberedelser inför ett storkrig mot att idag handla om hur vi ska förhindra och motstÄ olyckor och katastrofer. Denna studie Àr en genomgÄng av hur det svenska krishanteringssystemet Àr uppbyggt med fokusering pÄ polismyndigheternas roll. Syftet Àr att ÄskÄdliggöra vilka krav som Rikspolisstyrelsen (RPS) stÀllt pÄ polismyndigheternas förmÄga att klara av kriser som utgörs av bland annat CBRNE?karaktÀr det vill sÀga kemiska, biologiska, radiologiska, nukleÀra eller explosiva hÀndelser samt att granska hur pass lÄngt polismyndigheterna kommit i sitt krisberedskapsarbete.